Delad eller gemensam ekonomi – vilket är bäst?

Det är inte alltid så lätt att veta hur man ska ordna sin ekonomi när man delar hushåll med någon. Ska man ha en delad ekonomi eller gemensam ekonomi? Eller ska man välja ett mellanting?

Oftast talar man om fyra olika modeller om hur man kan ordna sin ekonomi om man är gift eller sambo:

  1. Delad ekonomi. Det kan antingen handla om att man har en helt separat ekonomi eller en ekonomi där man delar vissa utgifter utöver hushållsutgifterna, t ex billån och bolån.
  2. Delad proportionerlig ekonomi, en ekonomi där ni betalar alla era gemensamma utgifter tillsammans men den som tjänar mindre betalar mindre.
  3. Helt gemensam ekonomi, en ekonomi där man disponerar alla pengar gemensamt.
  4. Delvis gemensam ekonomi. Detta alternativt innebär att ni slår ihop alla era pengar, betalar alla era räkningar, sätter in en viss summa på ett transaktionskonto för era löpande utgifter och delar sedan lika på resten.

Vilket alternativ kan passa bäst för er?

Det finns både för- och nackdelar med ovanstående lösningar. Vilken lösning ni bör välja beror är ytterst individuellt och beror på era personligheter men så här ser i alla fall tumregeln ut:

  1. Delad ekonomi – funkar bra för nyblivna sambor och barnlösa par.
  2. Delad proportionerlig ekonomi – funkar bra om den ena tjänar mycket och den andra tjänar lite.
  3. Helt gemensam ekonomi – kan passa bra för par som levt ihop i många år.
  4. Delvis gemensam ekonomi – funkar bra för i stort sett alla sambos och gifta som levt ihop i några år eller längre.

Inte ens hälften av svenskarna har helt gemensam ekonomi

2010 och 2014 undersökte Nordea hur många som hade en gemensam ekonomi och hur många som inte hade det.

Det visade sig att 58 % hade en helt gemensam ekonomi 2010 och bara 48 % hade det 2014. Det här innebär förvisso inte att de flesta numera väljer dela på sin ekonomi helt och hållet utan väljer mellanalternativ istället: en delvis gemensam ekonomi. 45 % av personerna i undersökningen valde mellantinget år 2014 mot 38 % år 2010. Det här innebär att bara 4 % hade en helt delad ekonomi år 2010 mot 7 % år 2014.

Således valde över hälften av svenskarna att dela sin ekonomi helt eller delvis 2014 till skillnad från 2010 då majoriteten hade en helt gemensam ekonomi.

Om ni har beslutsångest

Snabblan24.nu har precis påbörjat en artikelserie där vi ingående kommer att titta på de fyra olika alternativen så att ni enklare kan välja om ni ska ha en gemensam ekonomi eller delad. Eller ett mellanting. Den första artikeln handlar om delad ekonomi, men inom kort kommer resterande artiklar vara uppe. Tanken är att dessa artiklar ska ge er en bra vägledning om ni inte riktigt tycker att ert nuvarande ekonomiska upplägg fungerar.

Andra artiklar i vår artikelserie.

Delad ekonomi

Gemensam ekonomi

Proportionerlig hushållsekonomi