0,16 % av svenskarnas skulder är högkostnadskrediter

Det talas ofta om hur högkostnadskrediter, alltså smslån eller snabblån, är ett stort problem för många som hamnat i skuldfällan, i alla fall talas det ofta om det i media. Att sedan skulder till staten är en betydligt större bov är inget som ältas speciellt mycket. Sedan talas det en hel del om den stora skuldkvot och överskuldsättning vi svenskar har.

När det gäller det här med överskuldsättning (skulder som folk får problem att betala tillbaka på) brukar ofta också snabblånen tas upp som en av de stora bovarna, men stämmer det verkligen? Förmodligen inte om man får tro den färska statistik Finansinspektionen presenterade i sin rapport Konsumentskyddet på finansmarknaden.

En sjättedels procent av svenskarnas skulder består av smslån

I rapporten har finansinspektionen valt att dela in utlåningen i tre kategorier: bolån, konsumtionslån och övriga lån. Både bolånen och ”övriga lån” är lån som kräver en säkerhet medan konsumtionslån inte gör det. Lånen som kräver en säkerhet står för 3 394 miljarder kronor medan konsumtionslånen står för 190 miljarder kronor (se sidan 11 i rapporten) vilket blir 3 684 miljarder totalt. Det här innebär att konsumtionslånen bara står för 5,3 % av svenskarnas skuldsättning och då räknas blancolån/privatlån, kontokrediter och kortkrediter in i denna kategori, inte enbart smslån.

Enligt Finansinspektionens rapport är den totala utlåningen från snabblångivare (eller konsumentkreditinstitut som FI valt att kalla dem) endast 3 % av de totala konsumentlånen, vilket innebär att ”bara” 5,7 miljarder av svenskarnas totala skulder på 3 584 miljarder är smslånrelaterade skulder. Det är inte ens 0,16 % av svenskarnas skulder, alltså inte ens en sjättedels procent. Visst kan smslån vara ett problem för en del, men de är knappast någon större bov när det gäller svenskarnas stora skuldsättning.

Vidare informerar Finansinspektionen om att det genomsnittliga snabblånet under det sista kvartalet 2016 låg på 8 200 kr och då ska man ha klart för sig att folk lånade extra mycket inför jul och nyår, samt att de flesta faktiskt bara tar ett enda smslån. Det är alltså inte sådär jättevanligt att folk har flera hundratusen i skulder på grund av smslån som det ibland kan verka när man läser tidningarna eller tittar på TV-Programmet Skuldfällan.

Som sagt, det finns problem med smslån precis som med många ”vanliga” privatlån men de har i alla fall knappt något alls med svenskarna höga skuldkvot att göra. Den stora boven är bolån och andra lån som kräver en säkerhet när det gäller själva skuldkvoten, och blancolånen är den största boven när det gäller skuldsättning som är svår att bli av med om man hamnar i en tuff ekonomisk period eftersom dessa lån oftast är betydligt större än smslån. Finansinspektionen pekar på låneförmedlarna som en av de största orsakerna till överskuldsättning när det gäller privatlån eftersom förmedlarna får provision från långivarna om de lyckas förmedla lån.

Men visst tar Finansinspektionen även upp smslån som ett problem men det lär inte vara lika stort många tror med tanke på dessa ganska blygsamma andel av den totala skuldsättningen. Det var ju faktiskt så att fler skulder fanns hos Kronofogden innan snabblånen dök upp på finansmarknaden.

Vad är skuldkvot egentligen?

Visst är skuldkvoten skrämmande hög i Sverige, om detta råder inget tvivel. Idag har den passerat 180 % medan den exempelvis låg runt 100 i slutet av 90-talet. Skuldkvoten är folks skulder i förhållande till deras disponibla årsinkomst. Om du t ex har en disponibel inkomst på 240 000 kr/år och har en skuld på 240 000 kr är din skuldkvot 100 %. Det här innebär att om du har en skuldkvot på 180 har du en skuld som är 80 % större än din årsinkomst.

Det här med att ha en skuldkvot på 180 % är naturligtvis inte så jättebra för folk med små marginaler den dag räntan går upp och det finns dessutom många som har en betydligt högre skuldkvot än så här, folk som är riktigt överskuldsatta. Men som sagt, när det handlar om skuldkvoten och överskuldsättningen i stort har det mycket lite med smslån och andra högkostnadskrediter att göra.

Stora lån ett växande problem i Finland

2013 införde Finland speciella regler för smslån som var ämnade att strypa snabblånebranschen och minska skuldsättningen i landet, men i höstas visade det sig att skuldsättningen ändå ökade. Som vi har skrivit tidigare planerar Sverige att införa liknande regler och det är något som kritiserats av Advokatsamfundet. Advokatsamfundet hävdar bland annat att trubbiga förbud som endast är riktat mot en viss sorts krediter inte nödvändigtvis minskar skuldsättningen i Sverige och att det kan göra att folk vänder sig till andra aktörer som kan vara ännu skadligare. Det är inte alls omöjligt att det här kommer att bli verklighet eftersom det precis är det som har hänt i föregångslandet Finland.

Finska Hufvudstadsbladet skriver att sedan alla snabblån upp till 2000 Euro fick ett räntetak har skuldsättningen på grund av större lån blivit mycket vanligare och gjort att den finska garantistiftelsen (som hjälper överskuldsatta) har fått stora problem. Stiftelsen förklarar att det tidigare fanns hundratals snabblån i deras skuldregister men summorna var inte så stora medan det idag finns färre lån i registret men att ”summorna är så otroligt stora att vi snart inte kan hjälpa speciellt många”.

Som lösning på detta problem tittar det finska justitieministeriet nu på om man även skulle kunna införa ett räntetak för de större privatlånen, ett räntetak satt på 30 %, men garantistiftelsen är osäker på om det kommer att hjälpa eftersom deras största problem handlar om lån som har en lägre ränta än så och som har en lång löptid.

Svenska Advokatsamfundet kan ha rätt

Uppenbarligen kan Advokatsamfundet ha rätt när de dissar regeringens utredning som ska strypa smslånen, det är inte alls säkert på att det kommer förbättra situationen för konsumenten eller minska skuldsättningen. De som egentligen velat ta ett smslån kommer istället ansöka om ett annat lån och många kommer förmodligen att ta ett större lån än vad de annars skulle ha gjort. Och en del av dessa kommer tillslut sitta med ännu värre skulder än vad de skulle gjort om de hade kunnat ta ett smslån. Tja, det var ju så det såg ut innan smslånen kom till Sverige då fler var skuldsatta än idag.

Även om reglerna i Sverige kommer se lite annorlunda ut än i Finland är det ändå mycket möjligt att Sverige kommer att drabbas av liknande problem, i alla fall om man får tro Advokatsamfundet. Men det har ju alltid varit så att snabblånebranschen varit medias och politikernas hackkyckling, för någon måste man ju skylla på. Senast skrev Expressen om Linnea som deltog i Lyxfällan (visades i TV den 3:e april 2017) under en rubrik som förklarade att hon tagit smslån för att resa till Thailand, men Expressen mer eller mindre förringade att hon även tagit andra lån som gjort henne skuldsatt.

Det ska bli intressant att se vad man ska skylla på när folk fortsätter att skuldsätta sig efter att snabblånebranschen har fått sina nya regler. Säkerligen kommer de fortsätta hacka på de kvarvarande snabblånegivarna även om de inte är det största problemet, precis som media i Finland gör. Ja, trots att garantistiftelsen hävdar att de större lånen med lägre räntor och långa löptider är deras största problem förklarar Hufvudstadsbladet med sin braskande rubrik att snabblånen knäcker alltfler och påvisar att det finns snabblån som har så höga avgifter att den faktiska räntan hamnar över 100 %. Visst stämmer det att många snabblåneföretag har hittat kryphål i lagen som också bidrar till skuldsättningen men som sagt, det är trots de större lånen som är det största problemet i Finland idag.

14 april 2017

Advokatsamfundet ratar ny lag för snabblån

Nu har det gått över två månader sedan Advokatsamfundet skickade ett yttrande angående den statliga utredningen ”Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter” men inget om detta yttrande har nämnts i TV eller i våra dagstidningar (vi har letat och letat men inte hittat någon sådan nyhet någonstans).

Det här är egentligen inte speciellt märkligt eftersom Advokatsamfundet är kritiska mot den nya föreslagna lagen för snabblån, smslån och andra högkostnadskrediter. Eller snarare, Advokatsamfundet är kritiskt mot hur utredningen har utförts och ifrågasätter om det verkligen finns ett behov för nya regleringar. Däremot har det inga principiella invändningar mot utredningens syfte, att minska skuldsättningen bland svenskarna, men de tror inte att nya regleringar är vägen att gå. Men media har alltså ändå valt att inte framföra nyheten att självaste Advokatsamfundet kritiserar utredningen som ska strypa snabblånen som är en av medias stora syndabockar när det gäller skuldsättningen i Sverige, trots att det var värre innan snabblånen lanserades i Sverige (se nedan) och att 80 procent av svenskarnas skulder är skulder till staten.

Advokatsamfundets invändningar

Advokatsamfundet är alltså starkt kritiskt mot statens utredning som ska stärka konsumentskyddet mot snabblån och andra högkostnadskrediter. Så här står det i början av Advokatsamfundets yttrande:

Advokatsamfundet avstyrker förslaget. Utredningen har enligt Advokatsamfundet inte visat att det föreligger ett behov av reglering eller att den föreslagna regleringen är ägnad att uppnå den eftersträvade förbättringen för särskilt utsatta konsumenter. Advokatsamfundet menar vidare att utredningens resonemang till stor del bygger på en bristfällig tolkning av såväl nationell svensk rätt som unionsrätten. Advokatsamfundet ställer sig emellertid principiellt positivt till en av utredningens grundläggande tankar, nämligen att åtgärda missförhållanden genom att påverka de ekonomiska incitamenten snarare än genom trubbiga förbud.

Även om man inte är sådär jättekunnig på byråkratsvenska är det svårt att misstolka Advokatsamfundets budskap.

  1. Statens utredning har inte visat ett det verkligen finns behov av någon ny reglering.
  2. Utredningen har inte visat att de föreslagna lagarna förbättrar läget för särskilt utsatta konsumenter.
  3. Utredningen har misstolkat både svensk rätt och EU-rätten.
  4. Man får inte ordning på missförhållandena genom att införa trubbiga förbud, det är inte rätt väg att gå.

Lagen riskerar att försämra konsumentskyddet

Advokatsamfundet pekar på flera problem med utredningen om Konsumentkrediter i sitt yttrande och menar att det finns bättre vägar att komma till rätta med problemen. De menar att det är bättre att låta Konsumentverket ha ett nära samarbete med snabblånbranschens representanter och komma fram till en gemensam policy, t ex för hur man ska göra sina kreditbedömningar, än att selektivt införa nya regler för vissa aktörer.

Advokatsamfundet menar att ett angrepp mot endast snabblånebranschen snedvrider konkurrensen och att andra aktörer som uppvisar ett mer skadligt beteende får ett större utrymme. Ja, samfundet påpekar att Konsumentverket fokuserat för mycket på aktörer i snabblånebranschen som inte uppför sig klandervärt, samtidigt som mer skadliga aktörer får verka fritt. Således är det bättre att öka myndighetstillsynen, som gör att de nuvarande reglerna efterföljs, istället för att införa nya regler som Advokatsamfundet anser vara rena symbolhandlingar som till och med kan leda till ett ännu sämre skydd för Konsumenten. Anledningen till att situationen kan försämras beror dels på att slapphänta aktörer utanför snabblånebranschen kan få en större marknadsandel och dels att allt fler kommer att ta olagliga lån vilket inte alls är bra för Konsumenten.

Kort och gott kan man säga att Advokatsamfundet menar att behovet av lån inte kommer att försvinna bara för att snabblånebranschen stryps utan folk kommer bara att vända sig någon annanstans och kan då drabbas ännu hårdare. Det finns alltså en överhängande risk för att de nya lagarna (om de införs) inte alls får den positiva effekt som utredningsgruppen hoppas på.

Skillnad på betalningsförmåga och betalningsovilja

Utöver det här understryker samfundet att det är mycket viktigt att skilja på betalningsförmåga och betalningsovilja. Det behöver inte alls vara så att ett snabblånebolag har misskött sig bara för att flera av deras låntagares skulder hamnat hos Kronofogden. Det kan mycket väl vara så att många av deras låntagare helt enkelt struntar i att betala tillbaka det de har lånat, trots att de faktiskt kunnat betala tillbaka på lånen. Även utredningsgruppen anser att det kan vara så, men utan att ta någon större hänsyn till det.

Advokatsamfundet anser att utredningen har bristfälliga fakta. Exempelvis är det svårt att veta om de nya reglerna kommer få någon positiv effekt när det gäller svenskarnas överskuldsättning eftersom ”förekomsten av personer hos Kronofogdemyndigheten är en tveksam indikator på hur omfattande problemet med överskuldsättning skulle vara”, något som Advokatsamfundet menar att Utredningen tittat för mycket på.

Det finns folk som är överskuldsatta men som inte har något ärende hos Kronofogden och folk som hamnat hos Kronofogden trots att de inte är överskuldsatta (de är enbart betalningsovilliga). Det är alltså inte alls så säkert att det finns något behov av nya regler och om det skulle finnas det är det inte alls så säkert att reglerna gör situationen bättre, den kanske till och med blir sämre.

Det här är helt i linje med vissa efterforskningar vi på Snabblan24.nu har gjort tidigare. I Finland, till exempel, ökade skuldsättningen trots att man införde ett räntetak på smslån. Och 2005, innan snabblånen kom till Sverige, fanns det fler ärenden hos Kronfogden än idag.

Vill du fördjupa dig?

Om du vill veta varför Advokatsamfundet anser att utredningsgruppen misstolkat både svensk rätt och EU-rätten kan du läsa deras rapport här (som förvisso är rörigare än detta blogginlägg). Vi anser att denna invändning inte var lika intressant som det vi precis skrivit om, men kanske gör ett litet blogginlägg om det också vid ett senare tillfälle.

Om du vill läsa en lättöverskådlig sammanfattning av utredningsgruppens förslag kan du naturligtvis göra det här på Snabblan24.nu.

31 mars 2017

Inflationsmålet är nått – vad händer nu?

I onsdags förra veckan meddelade SCB (Statistiska centralbyrån) att hushållskonsumtionen i Sverige ökat med 2,1 % i jämförelse med januari året innan och med 2,4 % perioden november till januari i jämförelse med samma period ett år tidigare. Och nu idag presenterade SCB ny statistik som visade att inflationstakten enligt KPIF* hamnade på 2 % i februari vilket är den högsta inflationstakten på drygt 6 år.

Det där med den ökade inflationen har såklart har såklart med den ökade konsumtionen att göra, sånt brukar gå hand i hand, och en hel del har konsumerats med lånade pengar. Så även om svenskarnas skulder har ökat oroande mycket under de senaste åren har de trots allt gett en positiv effekt också.

Riksbankens låga ränta har gett resultat

En inflation på 2 % måste ha fått Riksbanken att jubla eftersom det är deras inflationsmål. Nu återstår det bara att se om inflationen fortsätter att ligga runt 2 % och inte skenar iväg eller sjunker igen, men i nuläget har Riksbankens lågräntepolitik alltså gett resultat, även om det såklart finns andra faktorer som också har spelat in.

Det här måste kännas skönt för Riksbanken som tidigare kritiserats för att alltför hysteriskt hållt fast vid inflationsmålet, något vi på Snabblan24.nu skrivit om tidigare. Kritikerna ansåg att priset (den extremt låga räntan, eller snarare minusräntan) för att nå inflationsmålet var stort och orsakade för hög skuldsättning bland svenskarna.

Anledningen till att Riksbanken sänkte räntan till rekordnivåer var att få fart på ekonomin. En låg ränta gör att folk drar sig för att spara pengar och istället spenderar pengar. Dessutom gör det att såväl privatpersoner som företag tar lån, företag till investeringar och privatpersoner till konsumtion. Och det här verkar nu ha gett resultat.

Även svenskarnas lån har gett positiv effekt

Det här med låg ränta är dock ett tveeggat svärd. Å ena sidan får den fart på ekonomin, å andra sidan riskerar folk att skuldsätta sig för mycket vilket är en av de största orsakerna till att riksbanken kritiserats.

Det där med svenskarnas ökade skuldsättning på grund av lån, framförallt bolån, har oroat många ekonomiexperter eftersom många svenskar kan få svårt att betala tillbaka på sina lån den dag räntan går upp. Och det här är såklart sant, men i det stora hela finns det uppenbarligen även en stor positiv effekt med att så många lånat pengar: det har också bidragit till att inflationen nått en optimal nivå och att de ekonomiska hjulen i Sverige har fått fart.

Hur man än vänder och vrider på det så bidrar bolån, privatlån, snabblån och andra krediter till att folk spenderar mer pengar och det får fart på ekonomin. När konsumtionen ökar, ökar även efterfrågan och ökad efterfrågan ger ökad produktion och ökad produktion kräver mer jobb vilket ger fler arbetstillfällen. Och när fler får jobb finns det fler som kan spendera pengar och det gör att konsumtionen och efterfrågan ökar ytterligare osv.

Högre ränta på gång?

Men visst är det en riskfylld penningpolitik att ha en så låg ränta så länge. När räntan tillslut går upp finns det risk för att fler blir skuldsatta eftersom en del kan få svårt att betala tillbaka på sina lån, framförallt bolån. Däremot kommer såklart fler att börja spara pengar istället för att ta nya lån när räntan blir högre.

Om inflationen ligger kvar runt 2 % under 2017 kommer räntan förmodligen att gå upp igen inom en inte alltför avlägsen framtid, trots att Riksbankschef Stefan Ingves nyligen markerat att det är mer sannolikt att styrräntan sänks ytterligare än att den höjs. Nåja, vi får ser hur det blir med det om de nya siffrorna för inflationen står sig.

*KPIF är KPI (Konsument Prisindex) med fast ränta (F) vilket innebär att ingen hänsyn tas till förändrade räntesatser som KPI gör.

14 mars 2017

Rekordökning av konsumentkrediter

Sedan amorteringskravet för bolån infördes sommaren 2016 har viljan att ta nya bolån bromsats upp något men konsumtionskrediter såsom privatlån, billån, sms lån, kortkrediter och köp på avbetalning har mer än fördubblats sedan juni 2016 vilket är den högsta ökningen av konsumtionslån sedan 2011. Ökningstakten har gått upp från 3 till 6,6 % sedan juni 2016 och det är inte lite det! Nåja, även om viljan att ta en konsumentkredit har ökat rejält så står fortfarande bolånen för ca 80 % av alla privata krediter i Sverige idag. Dessutom är ökningstakten för bolån fortfarande högre än för konsumentkrediter.

Blancolån skjuter i höjden

Men då är det väl såklart smslånens fel att folk tar allt fler lån utan säkerhet? Nja, så är det inte riktigt. Enligt Svenska Dagbladet har många mäklare förklarat att det numera är ovanligt många som tar blancolån, alltså privatlån, för att finansiera bostadens kontantinsats. Det finns flera små nischbanker som beviljar blancolån alltför lättvindigt, t ex Collector och Resurs Bank. Bara Collector skickade 27000 ärenden till Kronofogden år 2016 vilket är astronomiskt många när det handlar om en enda bank, och sammanlagt har ärendena från Collector och Resurs Bank ett värde på en halv miljard kronor! Och så klagar man på smslåneföretagen…

Undrar om media kommer att basunera ut hur farligt det är med vanliga privatlån och att de borde förbjudas, som de brukar göra med smslån och andra snabblån, eftersom privatlån gör så många skuldsatta? Knappast, sådana lån har ju alltid funnits, eller i alla fall sedan en mycket lång tid tillbaka. Men som du kan läsa om i ett tidigare blogginlägg gjorde privatlånen många skuldsatta redan innan smslånen dök upp i Sverige, det var faktiskt ännu värre då.

SCB:s nya skuldstatistik i korthet

Så här ser SCB:s statistik ut för fjärde kvartalet 2016 när det gäller hushållens skulder:

  • Ökningstakten för lån minskade med 0,4 procentenheter i jämförelse med det tredje kvartalet. Ökningen under det fjärde kvartalet var 6,7 %, men Riksbanken vill att ökningstakten ska minska till 4 %.
  • Hushållens totala skuld på grund av lån ökade med 56 miljarder och hamnade på sammanlagt 3279 miljarder kronor.
  • Nästan 80 % av låneskulderna var bolån.
  • Totalt under 2016 ökade låneskulderna med 235 miljarder kronor vilket var 6 miljarder mer än under föregående år.

Men som sagt, hur man än vänder och vrider på det är det framförallt bolånen som är den största boven och när det gäller konsumentkrediter är det vanliga blancolån (läs banklån) som ökar mest, inte smslån.

3 mars 2017

Källor:

SCB – Hushållens lån ökar i långsammare takt

SVD – Kraftig ökning av riskfyllda lån utan säkerhet

DI – Ny bov i skulddramat

Förtroendet för storbankerna blir allt sämre

Sedan avregleringen på 80-talet har mycket hänt inom bankväsendet. Nya aktörer har dykt upp, ofta i form av nischbanker som erbjuder ett färre antal tjänster än vad storbankerna gör. Inte sällan inriktar sig dessa banker sig främst på utlåning och inlåning och flera av dessa banker har idag ett betydligt högre förtroende än vad Sveriges största banker har.

I topp när det gäller lånande och sparande hittar vi Avanza och Skandia medan Länsförsäkringar toppar listan för Sveriges nöjdaste privatkunder (där ICA Banken också placerar sig högt) som du kan se i Svenskt Kvalitetsindex senaste rapporter. I båda rapporterna placerar sig Swedbank och Nordea i botten.

Några av orsakerna till missnöjdheten är att bankkunderna saknar lokal närvaro eftersom bankkontor ständigt läggs ner, att transparensen inte är tillräckligt bra och att snabb digital kontakt saknas hos många banker. Det här har gjort att många väljer de mer transparenta nischbankerna istället, banker som har en bra digital kontakt med sina bankkunder och erbjuder förmånligare villkor.

Stelbenthet och dålig digital kontakt straffar sig

På kreditmarknaden har mycket hänt de senaste 10 åren. Små korta snabba privatlån har dykt upp liksom alternativ till kreditkort och de vanliga bankkrediterna. Och de senaste åren har även smidiga företagslån börjat etablera sig alltmer. Alla dessa krediter har gjort stor succé, inte för att de är billigare (de är snarare dyrare) utan för att de är snabba och smidiga och för att de som erbjuder dessa krediter inte är lika stelbenta som bankerna i sina kreditbedömningar.

Att en flera år gammal betalningsanmärkning, till exempel, gör det omöjligt för en privatperson eller ett företag att få ett lån borde vara förpassat till historien. Bankerna borde istället kolla på den nuvarande ekonomin och ta reda på varför privatpersonen eller företaget dragit på sig en anmärkning. Var det nonchalans eller var det så att privatpersonen eller företaget gick igenom en tuff period och helt enkelt inte kunde betala för en skuld?

Men nej, de flesta stora banker är lika tröga som alltid och det har gjort att folk vänder sig till kreditbolag som beviljar smslån, onlinekrediter och smidiga företagslån istället. Och många kunder som har ett fläckfritt förflutet väljer hellre en mindre bank där de får vettigare sparräntor och en bättre digital kundkontakt istället för att stanna kvar hos storbanken. Storbankerna får helt enkelt skylla sig själva.

Så vad bör bankerna göra?

Storbankerna borde dels ta efter de små nischbankernas transparens och digitala kundkontakt eftersom vi inte befinner oss på 90-talet längre, dels luckra upp sin stelbenthet när det gäller kreditbedömningar utan att för den skull börja låna ut pengar till folk som har en dålig ekonomi, men det förflutna borde inte väga så tungt. Det skulle göra att de fick betydligt nöjdare kunder och dessutom skulle de tjäna mer pengar på köpet.

23 februari 2017

Fler skuldsatta innan smslån fanns

Det brukar sägas att smslån och snabblån är en av de största orsakerna till att det finns så många skuldsatta i Sverige idag, men stämmer det verkligen om man tittar på historien? Nej, det gör det faktiskt inte. Visst är det sant att det finns tiotusentals svenskar som hamnat hos Kronofogden på grund av smslån men faktum är att det faktiskt var värre innan smslånen kom till Sverige år 2006.

Ja, ibland lönar det sig att göra lite research. När vi på Snabblan24.nu skulle kolla upp hur det såg ut med skuldsättningen innan smslånen kom till Sverige möttes vi av en dyster statistik. I en artikel hos Sveriges Radio från 2005 står det att ca 500 000 personer hade skulder hos fogden, vilket kan jämföras med 423 000 person år 2016. Således var det ca 77 000 fler som hade skulder för 12 år sedan, innan de första snabblånen dök upp på marknaden, och då var befolkningen inte alls lika stor som idag. Då hade Sverige drygt 9 miljoner invånare mot dagens 10 miljoner.

Det här kanske kan tyckas märkligt om man har fått för sig att det är smslånen gjort att fler än någonsin tidigare har kronofogdeskulder. Men det är egentligen inte så märkligt eftersom folk helt enkelt tog andra lån och krediter innan smslånen dök upp, och det var inte alla som kunde betala tillbaka på sina lån då heller. Smslån eller inte, det finns alltid folk som lyckas få lån även om de kanske inte borde få det. Dessutom är det inte skulder på grund av lån som utgör majoriteten av skulderna hos Kronofogden, det är skulder till staten.

Hur ser skuldsättningen ut idag?

Trots att SEB:s Sparbarometer så sent som i oktober 2016 visade att svenskarnas skuldberg aldrig varit så stort som nu har faktiskt skulderna hos Kronofogden för första gången på länge minskat. Det är ett trendbrott eftersom antalet skuldsatta hos Kronofogden ökat fram till 2016. Under 2016 minskade antalet skuldsatta personer från 428 000 till 423 000, tillkännagav Kronofogden nyligen i ett pressmeddelande.

Framförallt ungas skulder sjunker

Det är faktiskt de ungas (18-25 år) skulder som minskat allra mest. I procent var det bara drygt 1,1 % färre som hade skulder hos Kronofogden 2016 i jämförelse med 2015 medan minskningen bland de unga är hela 5 %. Dessutom var det 8 % färre unga som fick sin första Kronofogdeskuld jämfört med föregående år.

Kronofogden menar att det framförallt är de ungas skulder till staten i form av TV-avgifter som sjunkit men ingenting nämns om skulderna på grund av smslån också har minskat. Det hade varit kul om Kronofogden ha kunnat specificera detta eftersom det ofta talas om att en stor del av ungas skuldsättning hos Kronofogden beror på smslån, vid sidan av obetalda mobilabonnemang. Men en sak är i alla fall säkert: skulder till den Svenska staten är fortfarande överrepresenterade hos Kronofogden.

17 Februari 2017

Räntetak för smslån – så gick det i Finland

Som vi skrev tidigare, i vår artikel om hur snabblånebranschen ska skärpas, är det mycket möjligt att smslånen kommer att få ett räntetak på 40 % plus referensränta om de nya reglerna införs 1 juli 2018. Frågan är bara hur denna reform i realiteten kommer att påverka smslånebranschen och smslånen om den införs.

Vi har naturligtvis ingen kristallkula att titta i, men vi kan istället blicka mot Finland som införde ett räntetak på 50 % plus referensräntan för smslån, eller snabblån som de oftast kallas för i Finland, år 2013. Det finska räntetaket hade exakt samma syfte som det som föreslås i utredningen Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter, det ska således enbart gälla för högkostandskrediter med kort återbetalningstid, alltså smslån.

Så definierar utredningsgruppen smslån

Men vad räknas då som ett smslån eller snabblån för utredningsgruppen? Jo, en kredit som har följande ingredienser:

  1. Ett belopp på högst 20000 kr.
  2. En löptid på 1 – 10 månader.
  3. En kredit som har en hög effektiv ränta, alltifrån 100 till flera tusen procent.

Okej, det är alltså kriterierna för smslån enligt den svenska utredningen som i mångt och mycket liknar den finska som riktade sig mot lån under 2000 Euro. Helt klart har Sverige sneglat länge på Finland och inspirerats rejält av de lagar för snabblån som infördes i Finland 2013, det kan man tydligt se i utredningen.

Den finska förebilden

Anledningen till att Finland används som en av förebilderna är att smslånens lånevolymer minskade rejält när räntetaket sänktes och vissa andra regler infördes 2013. Men i det svenska utredningsmaterialet (Kap 10.4.2) kan man även se att lånevolymerna för tredje kvartalet 2015 var tillbaka på nästan samma nivå som innan de nya reglerna infördes. Däremot har lånekostnaderna för låntagarna förblivit mycket lägre än tidigare, vilket självklart är positivt. Därför ansåg den svenska utredningsgruppen förmodligen att Finland ändå var en rätt bra förebild.

Färre smslån i Finland – men skuldsättningen ökar ändå

Bara några veckor innan utredningen presenterade sina förslag med åtgärder mot smslån började finska dagstidningar rapportera om att en ny lag är på gång eftersom smslånelagarna från 2013 inte hade gett önskad effekt.

Innan reformen 2013 fanns det cirka 80 snabblåneföretag varav 36 av dessa avvecklades 2013 som en följd av de nya reglerna, och även lånevolymerna gick ner drastiskt som vi nämnde tidigare. Men som sagt, redan 2015 vände lånevolymerna upp igen och idag finns det 50 – 60 registrerade långivare som erbjuder snabblån.

I den finska, men svenskspråkiga, dagstidningen Hufvdstadsbladet rapporterade man dessutom om att snabblånen förvisso har blivit färre men att skulderna har blivit större och besvärligare i Finland. Juha A Pantzar som är verksamhetsledare i Garantistiftelsen som hjälper överskuldsatta säger så här till Hufvudstadsbladet:

Om man vill nämna något positivt med det förra systemet så tog folk lån från ett företag och betalade kostnaderna med ett lån från en annan firma. Läget blev snabbt akut och folk sökte hjälp i ett tidigare skede.
I nuläget söker folk hjälp i en situation där skulderna redan är stora och svåra att arrangera.

Räntetaket som enbart riktade sig mot smslån fick alltså inte skuldsättningen i Finland att bli så mycket bättre. Nu sitter folk istället med större lån som de inte klarar att betala av eftersom det blivit svårare att få ett vanligt smslån. Antalet människor som får betalningsproblem ökar hela tiden i Finland, i juni 2016 hade 370 000 finländare betalningssvårigheter. Folk som vill låna lånar ändå, så att säga, och problemen bara växer trots att färre finländare tar snabblån.

Långivare utnyttjar kryphål i lagen

Inte nog med det, många snabblåneföretag har även hittat kryphål i lagen. Numera finns det många smslån som formellt är på 20000 kr men där låntagaren bara utnyttjar en liten del av lånet och då kan långivaren ändå sätta vilken ränta som helst. Nu verkar Finland vilja åtgärda det här genom att sätta ett räntetak som gäller för alla lån, oavsett storlek.

Hur kommer det att gå i Sverige?

Det är långt ifrån omöjligt att ungefär samma sak skulle kunna hända i Sverige om ett räntetak införs 2018. Det kommer att finnas kryphål även här och många privatpersoner som väljer att inte ta typiska smslån längre kommer förmodligen ta större lån som har en ränta på 40 % och en längre återbetalningstid, vilket inte behöver bli så mycket billigare.

Det här gör att vi kan dra två slutsatser:

  1. Smslånen kommer att finnas kvar även om långivarna blir färre. Kanske kommer det även här finnas lån som är formellt är på 20 001 kronor men som i praktiken är mindre.
  2. Många långivare kommer att erbjuda lån med 10 månader och 1 dags löptid med lånebelopp från 20 001 kronor. Räntan kommer att vara en bit över 40 % och det är dessa lån många kommer att ta istället för klassiska smslån. Då kommer många som bara velat låna kanske 5000 kr låna 20001 kronor istället och bli mer skuldsatta än vad de annars skulle ha blivit.

Så vad bör man göra istället?

Vi på Snabblan24.nu anser att det finns två olika lösningar på de problem vi precis nämnde.

Om man absolut vill införa ett räntetak för att strypa smslånen bör man införa ett generellt räntetak som gäller för alla lån och samtliga andra krediter istället. Då undviker man de finska kryphålen men dessvärre minskar det inte nödvändigtvis skuldsättningen på grund av lån.

En bättre lösning vore att strunta i räntetaket och skärpa kraven på kreditgivarnas kreditbedömningar istället. Det är inte orimligt att betala kanske 500 – 800 kr för ett smslån på 5000 kr även om den effektiva räntan då blir hög, det viktiga är att se till att de som beviljas ett lån verkligen har en tillräckligt god betalningsförmåga.

Ja, vi skriver ”betalningsförmåga” istället för ”kreditvärdighet” eftersom vi anser att det är nuet som är viktigt, inte historien som kreditvärdighetsbedömningen också tar hänsyn till. Vi tycker att det är helt okej att ansöka om ett smslån med betalningsanmärkning om man är skuldfri och har en tillräckligt bra betalningsförmåga och en ordnad ekonomi idag.

Snabblan24.nu vill inte påstå att de nya utredningsförslagen är tandlösa men vi tror uppenbarligen inte att de kommer att räcka till, och dessutom tycker vi att ett räntetak som enbart drabbar smslån bygger på ett feltänk. Däremot är många andra förslag vettiga tycker vi, inte minst förslaget om ett kostnadstak. Detta förslag innebär att ingen högkostnadskredit får bli dyrare än summan som själva lånet är på men detta förslag borde i så fall gälla för alla lån som inte kräver någon säkerhet, även kontokrediter som också kan bli grymt dyra.

24 november 2016

Källor:

hbl.fi/artikel/farre-snabblan-men-allt-storre-och-besvarligare-skulder/

hbl.fi/artikel/rantetak-pa-alla-snabblan-for-manga-finlandare-i-ekonomiska-bekymmer/

regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/10/sou-201668/

Lågt förtroende för journalister inte märkligt

År efter år har journalistkåren fått bottensiffror i olika förtroendebarometrar, även Medieakademins förtroendebarometer som SIFO och Göteborgs Universitet utfört. När det gäller kvällstidningsbranschen är det extra illa, bara 11 % av svenska folket har förtroende för Expressen och endast 16 % för Aftonbladet. Det är betydligt sämre förtroende än för exempelvis Wikipedia (40 %) och Google (48 %). Och det är anmärkningsvärt att så utskällda institutioner som bankerna (27 %), de politiska partierna (20 %) och regeringen (37 %) har betydligt högre förtroende än kvällspressen.

Det finns förvisso journalistiska medier som har hyfsat högt förtroende, t ex DN (42 %) och SVT (67 %). Och det finns duktiga journalister som Janne Josefsson, Peter Wolodarski och Samir Abu Eid som också har ett välförtjänt högt förtroende eftersom de är noga med sina faktauppgifter och inte förmedlar några rykten som de inte noggrant kollat upp. Det här är inte precis något som alla journalister gör och allra minst de kvällstidningsjournalister som gör allt för att svartmåla snabblån och smslån, men som sagt, då har de inte heller något förtroende hos folket.

Förvrängningar och felaktigheter vanligt

Vi på Snabblan24.nu har tidigare skrivit om en massa felaktigheter om smslån som stått i kvällspressen och nyligen snubblade vi över en artikel i lokaltidningen Sydöstran där man på ledarsidan skriver: ” Räcker inte pengarna är det frestande att plocka upp mobilen och ta ett snabblån eller sms-lån. Och detta utan att vare sig behöva lämna kreditupplysning eller ha en inkomst.”

Eh? Snacka om att inte kollat upp fakta, dessutom är formuleringen förvirrande. Den som ansöker om ett smslån lämnar knappast in en kreditupplysning själv utan det är något som kreditbolaget hämtar från ett kreditupplysningsföretag gör. Nåja, det är ju bara slarv, men var har journalisten fått sina fakta ifrån? Alla smslåneföretag tar kreditupplysningar och det är de skyldiga att göra. Visst har det funnits några fall där oseriösa företag har slarvat med det här men det är snarare ett undantag än en regel.

Idag är det i praktiken omöjligt att få ett smslån utan att kreditgivaren tar en kreditupplysning och det är i stort sett omöjligt att få ett smslån utan inkomst. Visst finns det kreditgivare som tänjer för mycket på gränserna, men om du inte har någon form av inkomst (lön, A-kassa, sjukersättning, studiemedel) brukar ansökan ratas direkt. Det kanske finns en och annan som kan lyckats få ett lån ändå med det är extremt ovanligt, och fel såklart.

Men det Sydöstran försöker få oss läsare att tro är det är hur enkelt som helst att få ett smslån utan vare sig kreditupplysning och inkomst, och det stämmer inte alls. Snacka om att förvränga fakta.

Kritik är bra men inte förvrängda fakta

Vi på Snabblan24.nu har absolut inget emot att smslånen kritiseras och en del av kritiken kan vi hålla med om. Det är t ex helt sjukt att det finns smslån som kan förlängas hur länge som helst vilket gör att räntekostnaderna blir mycket större än själva lånet. Det finns en del som kan förbättras och det är redan på gång. Vi vänder oss alltså inte emot kritiken av smslån, det vi vänder oss emot är de felaktighet och falska påståenden som ofta sprids i media. Det är oproffsigt och är helt klart en av anledningarna till att förtroendet för journalisterna är så lågt.

Vi håller fullständigt med Anna Ekelund Nachman som i en debattartikel i Dagens Media där hon skriver att ”journalister ska inte frisera och förvränga” och att ”journalistens mäktigaste vapen är inte pennan, utan tilliten”. Det här borde fler journalister ta fasta på istället för att sprida en förvrängd bild av verkligheten, vare sig det handlar om smslån eller andra saker som de inte gillar. För det här med att förvränga verkligheten och ge felaktiga fakta är vanligt bland alltför många journalister, inte bara när det gäller snabblån och liknande, och det påverkar såklart förtroendet.

Vi på Snabblan24.nu kontrollerar alltid fakta noggrant innan vi påstår något och har ofta med källhänvisningar (till trovärdiga källor) i våra bloggtexter, faktatexter och nyheter. Det är lite tragiskt att kvällstidningarna, och vissa tidningars ledarsidor, inte lyckas hålla samma nivå som denna ganska enkla smslånesajt. De kanske borde gå en kurs i faktainsamling, källhänvisning, kritisk granskning och research hos oss. Journalister bör nämligen inte göra samma sak som många andra gör på nätet: ta till sig rykten och hörsägen och sprida det vidare utan att kolla fakta först. Det är meningen att de ska sprida en så korrekt bild av verkligheten som möjligt.

10 november 2016

Så ska snabblånebranschen skärpas 2018

Nu i veckan presenterades den äntligen, alltså utredningen ” Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter”. Utredaren och riksdagsledamoten Johan Löfstrand har nu presenterat ett antal åtgärder som ska strypa snabblånemarknaden, såvida remissinstansen som nu ska titta på utredningen gillar hans förslag och att den klubbas igenom i Riksdagen.

Om förslagen om de nya regleringarna för smslån blir verklighet kommer de troligtvis införas den 1 juli 2018. Och det är mycket troligt att det blir så och därför ska Snabblan24.nu såklart ge dig en kortfattad sammanfattning av utredningen som du annars hittar på Regeringens hemsida, SOU 2016:68 heter den. Det kanske är bra för dig som inte har lust att läsa igenom 449 sidor utredningsmaterial, det är inte speciellt roande, vi lovar.

Utredningens förslag

De viktigaste punkterna som påverkar både dig som konsument och företagen som erbjuder snabblån ser ut så här:

  • Ett räntetak på 40 % ska införas. Idag har de flesta smslån några hundra procents ränta men det finns även de som har en effektiv ränta som överstiger tusen procent. Tusen procents ränta är knappast försvarbart men det är inte speciellt konstigt att ett smslån på några tusenlappar med 1 månads löptid har några hundra procents ränta eftersom beloppet är litet och det betalas tillbaka så snabbt. Årsränta och effektiv ränta är vilseledande när det gäller korta smslån eftersom de inte läggs upp på ett år.
  • Ett kostnadstak som gör att inget snabblån får kosta mer än vad man har lånat föreslås också införas. Det här kommer att sätta stopp för de smslångivare som tar ut en alltför hög ränta när de lånar ut en större summa pengar under en lång tid, och det tycker vi är bra. Det kommer kanske inte göra att dessa långivare försvinner men de blir tvungna att förändra sin produkt på grund av kostnadstaket och räntetaket.
  • Det ska bli svårare att förlänga ett smslån, eller en högkostnadskredit som de använder istället för termerna ”smslån” eller ”snabblån”. Det tycker vi på Snabblan24.nu också är vettigt eftersom snabblån som förlängs gång på gång kan bli riktigt dyra, även om räntan hamnar på 40 %.
  • Konsumenten måste ha en högre marginal att leva på än idag, efter att lånet är taget. Det här innebär att kunder som tar ett smslån måste ha en bättre ekonomi än vad det behöver ha idag för att få ett smslån. Kreditgivare som inte ser till att deras kunder har goda marginaler kan varnas, straffas och/eller förbjudas.
  • Marknadsföringen av smslån ska bli mer måttfull. Det är även tänkt att snabblåneföretagen måste ha länkar på sin hemsida som leder besökarna till en myndighetshemsida som visar vilka risker det finns med smslån. Detta förslag kanske är bra, men frågan är om det hjälper så mycket eftersom de flesta redan känner till vilka risker de tar när de ansöker om ett smslån trots att de har en dålig ekonomi. Dessutom kommer de andra reglerna minska riskerna i alla fall.

Syftet med dessa regleringar (om de införs) är att stärka konsumentskyddet och det är såklart bra. Snabblånemarknaden kommer nog att överleva det här också även om deras produkter måste förändras, vi får väl se sommaren 2018.

Vi kanske återkommer med fler pikanta detaljer från utredningen i ett senare blogginlägg efter att vi lyckats lusläsa utredningens 449 sidor.

14 oktober 2016

1 2 3 4