JAK:s lån inte räntefria enligt KO

Det här med vad som är ränta och inte ränta tvistar de lärde om. Just nu är det i alla fall något som JAK Medlemsbank och KO (Konsumentombudsmannen) har vitt skilda åsikter om.

JAK hävdar att deras lån inte har någon ränta eftersom de anser att det är fel att tjäna pengar på pengar och därför har de ingen ränta som de tjänar några pengar på. De hävdar att ägarna (medlemmarna) inte tar ut någon vinst eller några bonusar och att deras lånekostnader endast består av faktiska kostnaderna för låneverksamheten. De anser därför att deras lån är räntefria.

KO däremot menar att JAK:s lånekostnader enligt Konsumentkreditlagen egentligen är samma sak som vanlig kreditränta. KO anser att det är felaktigt att JAK använder sig av begreppet ”lånekostnader” istället för ”ränta” eftersom det gör det svårt för Konsumenten att jämföra deras lån med andra krediter. JAK Medlemsbank menar i sin tur att det inte alls är felaktigt eftersom de inte tar någon vinstgivande ränta och att de faktiskt anger lånets effektiva ränta vid sidan om lånekostnaderna, något som gör det enkelt för kunderna att jämföra deras kredit med andra krediter.

KO förde emellertid denna tvist vidare till Stockholms Tingsrätt och den 30:e juni 2017 föll domen: KO fick rätt. Senast den 22 september måste JAK sluta att marknadsföra sina lån som räntefria och får inte kalla sig för den räntefria banken och liknande. JAK har meddelat att de kommer att följa domslutet men kommer att förbli samma slags bank som tidigare.

Vem har rätt egentligen?

Så vem har egentligen rätt, JAK eller KO? Det är svårt att svara på eftersom de har helt olika synsätt när det gäller det här.

Så tänker KO

KO vill i princip att alla kostnader för en kredit ska räknas som ränta så att blir enkelt för Konsumenten att se vilka krediter som är förmånligast. Det tycker vi är vettigt men faktum är att JAK faktiskt anger den effektiva räntan för deras lånekostnader redan vid ansökningsformuläret på sin hemsida, så egentligen är det inget problem att jämföra JAK:s krediter med andra krediter. Således är det framförallt JAK:s marknadsföring som KO retat upp sig på, de anser att den är vilseledande. Det är inte okej för JAK att påstå att de erbjuder räntefria lån eftersom deras lånekostnad i praktiken är en ränta.

Well, som vanligt känns det som att svenska myndigheter utgår från att svenska konsumenter är korkade. Vem som helst fattar väl att det inte finns stora privatlån med långa uppläggningstider som inte har några kostnader alls. Om det nu finns någon som trots allt tror det kommer de redan vid låneansökan se att så inte är fallet, och där ser de dessutom vilken effektiv ränta lånet har. Å andra sidan känns det faktiskt lite larvigt av JAK att skryta om att man är en räntefri bank när lånen inte är gratis, så på sätt och viss förstår vi KO. Annars skulle varenda bank kunna ta bort sina räntor och ersätta dem med andra avgifter och sedan kalla sig för räntefria banker.

Så tänker JAK

JAK anser att deras lån är räntefria för att de inte tar någon ränta som ger dem någon vinst. Det enda de tar betalt för är de faktiska lånekostnaderna, alltså de kostnader som låneverksamheten behöver för att fungera. Detta resonemangen kan vi i princip också förstå, men det vi kan inte förstå är att JAK verkar sätta likhetstecken mellan ränta och profit.

De skriver i ett pressmeddelande att de betraktar ränta som ”all betalning för in- och utlåning som överstiger de faktiska kostnaderna för låneverksamheten”. Det stämmer ju inte alls. Det finns massor av lån och andra krediter som inte har några avgifter utöver räntan vilket innebär att kreditbolagets faktiska kostnader också är inbakade i räntan. Räntepengarna går alltså dels till vinst, dels till bankens/kreditbolagets kostnader för sin verksamhet. Därför känns det lite som att JAK skapat sin egen definition av ränta och det är såklart inget KO kan ta hänsyn till. Men vi tycker att det är kul att det finns en bank vars styrelse brinner för att deras medlemmar inte ska betala mer för sina lån än vad de kostar för banken. Det är alltid kul med visionärer som brinner för sin sak och skapar något nytt som gynnar andra. Det ger vi tummen upp för.

På Snabblan24.nu hittar du emellertid lån som är räntefria på riktigt, som inte har några lånekostnader alls, men vi är mycket tydliga med att ange vilka av dessa smslån som är helt gratis och vilka som har en avgift. Dessa är dock mycket små och har en mycket kort löptid (max 1 månad). Nåja, långivaren tjänar ändå pengar på dessa lån i längden eftersom vissa kunder förlänger dem och då får de betala ränta från den dag de togs, och så finns det de som inte förlänger det men som återkommer som betalande kund.

6 augusti 2017

Fyra nya kontokrediter

Sedan i slutet av juni 2017 lanserade S & A Sverige AB kontokrediter vid sidan av sina gamla vanliga smslån. S & A Sverige äger ju fyra varumärken (Mobillån, Snabbfinans, Säkerfinans och Tryggkredit) vilket gör att du nu hittar fyra nya onlinekrediter här på Snabblan24.nu. Vidare har S & A bestämt sig för att ha olika räntesättning för sina krediter som ser ut så här:

  • Mobillån: Månadsränta 7,96 % (effektiv ränta 150,70 %).
  • Snabbfinans: Månadsränta 12,46 % (effektiv ränta 309,24 %)
  • Säkerfinans: Månadsränta 10,26 % (effektiv ränta 222,86 %)
  • Tryggkredit: Månadsränta 2,08 % (effektiv ränta 28,02 %).

Tryggkredit billigast

Som du ser skiljer sig räntan åt rätt mycket mellan de olika varumärkena och Tryggkredit är extremt mycket billigare än de andra tre. Så om du funderar på att ta en kontokredit hos S & A Sverige ska du självklart göra det hos deras nyaste varumärke Tryggkredit. Deras kredit är faktiskt den billigaste onlinekrediten på marknaden just nu. Okej, den har betydligt högre ränta än bankernas kontokrediter, men i genren snabba krediter som erbjuds av smslångivare är den billigast. Det ska bli intressant att se vad Credway ska göra nu eftersom de tidigare var billigast och dessutom ger en prisgaranti till sina kunder. Det är alltid kul när priserna pressas lite!

Så finns det ingen hake med att välja Tryggkredit framför de andra tre varumärkena? Nej, faktiskt inte. Du får tillgång till din kontokredit lika snabbt och kraven är desamma.  Den enda haken med Tryggkredit när det gäller deras snabblån är att de tar UC till skillnad från Mobillån, Snabbfinans och Säkerfinans, men A & S har meddelat oss att de kommer att ta sina kreditupplysningar hos Bisnode när det gäller samtliga deras kontokrediter. Alltså: det finns ingen anledning att vända sig till de andra varumärkena om du vill ha en kontokredit.

Laddar inför framtiden

När Tryggkredit dök upp på marknaden i slutet av 2016 profilerade de sig som en långivare som erbjuder billigare snabblån än de flesta andra, den effektiva räntan sattes till 28 %. Men eftersom det inte går att låna ut någon tusenlapp i typ 1 – 3 månader och göra en rimlig vinst med en sådan ränta går det inte att låna mindre än 10000 kr och löptiden är alltid 360 dagar hos dem (men naturligtvis kan du alltid lösa lånet i förväg om du vill). Därför är det extra intressant att de nu erbjuder onlinekrediter från 1000 kr som har samma ”låga” ränta. Det är faktiskt grymt bra i sammanhanget.

Så varför har S & A börjat erbjuda onlinekrediter och varför har de skapat ett lågprisvarumärke som Tryggkredit? Att de precis som många andra smslångivare börjat erbjuda onlinekrediter är inte så konstigt, det blir oftast ännu mer lönsamt i längden. Folk som får en kreditlimit tenderar som bekant att utnyttja sin kredit om och om igen istället för att ta nya smslån, det ger en fin lönsamhet.

Och när det gäller lågprisprofileringen med lite större lån och lägre ränta beror det på att reglerna för smslån kan komma att ändras sommaren 2018. Då är det mycket möjligt att dessa snabba konsumentkrediter kommer att få ett räntetak och då funkar inte den gamla modellen med riktigt små korta lån längre. Om så blir fallet är S & A beredda eftersom de då redan har ett varumärke som förmodligen inte kommer att bryta mot det nya regelverket.

Inom några dagar kommer vi att uppdatera vår sajt med all info du behöver om S & A Sverige AB:s nya krediter, både i recensionerna och i våra listor.

24 april 2017 

Är 40 000 snabblånekrav mycket?

Åter igen har en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, tagit fram ”chockerande” fakta om skuldsättning på grund av snabblån, så åter igen känns det som att vi på Snabblan24.nu vill klargöra bilden lite. Ibland känns det som att nyhetsredaktionerna har nyhetstorka (inte minst under sommartider) och inte har en aning vad de ska fylla tidningen med, och då dyker följande tanke upp hos en av reportrarna: ”Just det ja! Vi har inte skrivit något om de förskräckliga snabblånen på länge, dags att rota fram något igen och vinkla hårt, precis som jag brukar göra.” Och så vips har reportern något att göra.

Okej, vad är det då för siffror som döljer sig bakom rubriken som basunerar ut att snabblån gör att tusentals personer hamnar hos Kronofogden? Om vi på Snabblan24.nu också använder oss av lite hårdvinklad journalistik, men som är till snabblånens fördel istället, så informerar SVD:s artikel oss om följande information:

Skulderna som Kronofogden försöker driva in på grund av obetalda snabblån från de 6 snabblåneföretag SVD granskat utgör 1,28 % av den totala skulden hos Kronofogden. SVD skriver att den totala skulden för snabblån är 92,4 miljoner kronor men också att den sammanlagda skulden hos fogden är 72 miljarder, och 92,4 miljoner av 72 miljarder är 1,28 %.

Hur illa är det – egentligen?

Vidare skriver SVD att de 6 låneföretagen har skickat in 40 000 ärenden till Kronofogden sedan 2015 och det kanske låter mycket, men det är inte samma sak som 40 000 personer. Exempelvis hade Kronofogden över en miljon ärenden på grund av TV-licensavgifter och trängselskatter hos sig år 2014, men antalet personer som hade skulder där understeg en halv miljon. Nåja, dessa 40 000 snabblåneärenden motsvarade alltså bara 4 % av den summa folk var skyldiga staten år 2014. Förövrigt kan vi tillägga att snabblåneärendena var 57 000 år 2014, alltså nästan bara en artondel av de statliga kraven som berodde på obetalda TV-licensavgifter och trängselskatter.

Så om det är något som SVD och andra dagstidningar borde hårdgranska lite mer är det statens absurda straffavgifter och dess intensiva vilja att snabbt skicka sina krav Kronofogden. Problemen på grund av snabblån är ju ingenting i jämförelse. Inte heller i jämförelse med obetalda mobiltelefonräkningar, antar vi. Vi har inte hittat någon färsk statistik om detta men 2013 hamnade ca 375 000 ärenden på grund av obetalda mobiltelefonräkningar hos fogden. Samma år hamnade 49 000 kr snabblåneärenden hos fogden.

Visst är det inte bra att tiotusentals snabblåneärenden hamnar hos fogden, det ska vi inte förringa. 40 000 ärenden är inte bra alls, men man måste ändå sätta det här i relation till andra skulder för att se hur stort (eller litet) detta problem egentligen är. Och hur man än vänder och vrider på det så är smslån bara ett litet problem i jämförelse med mycket annat.

SKEF-register på gång?

Vi tycker emellertid att det är bra att SKEF funderar på att skapa ett gemensamt register där deras medlemsföretag kan se om ansökanden redan har tagit smslån hos någon eller några av de andra medlemsföretagen, eller har gjort någon färsk ansökan där, som SVD skriver. I dagsläget är det i stort sett omöjligt för dem att se om en ansökande har gjort flera ansökningar samtidigt, även när de tar en kreditupplysning, så ett gemensamt register skulle helt klart kunna minska skuldsättningen på grund av smslån. Mycket bra tänkt där!

Häromdagen kollade jag själv (webmastern) hur min UC såg ut. När jag kollade igenom den blev jag nästan förvånad över hur förlegade uppgifterna som fanns där var. För det första hade fortfarande inte min inkomst för 2016 nått UC än, trots att jag deklarerade för flera månader sedan. Nej, där fanns bara min inkomst från 2015. För det andra fanns det ingen info om vilka krediter jag har just idag, det står bara hur mina krediter såg ut i maj och tidigare, och det var för över en och en halv månad sedan. Tydligen uppdateras detta bara varannan månad.

Det här med eftersläpningar av info hos UC är egentligen inte speciellt bra och kan helt klart bidra till att folk som borde nekas ett lån kan få ett lån ändå och att folk som borde kunna få ett lån blir nekade, såvida man inte orkar plocka fram en massa inkomstunderlag och andra uppgifter på egen hand.

Tyvärr kan inte Upplysningscentralen göra mycket åt att inkomstuppgifterna är och förblir förlegade eftersom de baseras på din senaste deklaration, men man tycker att infot om ens krediter borde kunna uppdateras snabbare. Å andra sidan använder sig nästan inga snabblåneföretag av UC:s kreditupplysningar, så när det gäller snabblån är det viktigare att de andra kreditupplysningsföretagen är snabbare än vad UC är. Och om ett gemensamt SKEF-register blir verklighet kommer det garanterat öka konsumentskyddet ytterligare och minska skuldsättningen.

Fotnot: Vi på Snabblan24.nu har förövrigt inget emot SVD, det är en helt okej tidning med många duktiga journalister. 

17 juli 2017

0,16 % av svenskarnas skulder är högkostnadskrediter

Det talas ofta om hur högkostnadskrediter, alltså smslån eller snabblån, är ett stort problem för många som hamnat i skuldfällan, i alla fall talas det ofta om det i media. Att sedan skulder till staten är en betydligt större bov är inget som ältas speciellt mycket. Sedan talas det en hel del om den stora skuldkvot och överskuldsättning vi svenskar har.

När det gäller det här med överskuldsättning (skulder som folk får problem att betala tillbaka på) brukar ofta också snabblånen tas upp som en av de stora bovarna, men stämmer det verkligen? Förmodligen inte om man får tro den färska statistik Finansinspektionen presenterade i sin rapport Konsumentskyddet på finansmarknaden.

En sjättedels procent av svenskarnas skulder består av smslån

I rapporten har finansinspektionen valt att dela in utlåningen i tre kategorier: bolån, konsumtionslån och övriga lån. Både bolånen och ”övriga lån” är lån som kräver en säkerhet medan konsumtionslån inte gör det. Lånen som kräver en säkerhet står för 3 394 miljarder kronor medan konsumtionslånen står för 190 miljarder kronor (se sidan 11 i rapporten) vilket blir 3 684 miljarder totalt. Det här innebär att konsumtionslånen bara står för 5,3 % av svenskarnas skuldsättning och då räknas blancolån/privatlån, kontokrediter och kortkrediter in i denna kategori, inte enbart smslån.

Enligt Finansinspektionens rapport är den totala utlåningen från snabblångivare (eller konsumentkreditinstitut som FI valt att kalla dem) endast 3 % av de totala konsumentlånen, vilket innebär att ”bara” 5,7 miljarder av svenskarnas totala skulder på 3 584 miljarder är smslånrelaterade skulder. Det är inte ens 0,16 % av svenskarnas skulder, alltså inte ens en sjättedels procent. Visst kan smslån vara ett problem för en del, men de är knappast någon större bov när det gäller svenskarnas stora skuldsättning.

Vidare informerar Finansinspektionen om att det genomsnittliga snabblånet under det sista kvartalet 2016 låg på 8 200 kr och då ska man ha klart för sig att folk lånade extra mycket inför jul och nyår, samt att de flesta faktiskt bara tar ett enda smslån. Det är alltså inte sådär jättevanligt att folk har flera hundratusen i skulder på grund av smslån som det ibland kan verka när man läser tidningarna eller tittar på TV-Programmet Skuldfällan.

Som sagt, det finns problem med smslån precis som med många ”vanliga” privatlån men de har i alla fall knappt något alls med svenskarna höga skuldkvot att göra. Den stora boven är bolån och andra lån som kräver en säkerhet när det gäller själva skuldkvoten, och blancolånen är den största boven när det gäller skuldsättning som är svår att bli av med om man hamnar i en tuff ekonomisk period eftersom dessa lån oftast är betydligt större än smslån. Finansinspektionen pekar på låneförmedlarna som en av de största orsakerna till överskuldsättning när det gäller privatlån eftersom förmedlarna får provision från långivarna om de lyckas förmedla lån.

Men visst tar Finansinspektionen även upp smslån som ett problem men det lär inte vara lika stort många tror med tanke på dessa ganska blygsamma andel av den totala skuldsättningen. Det var ju faktiskt så att fler skulder fanns hos Kronofogden innan snabblånen dök upp på finansmarknaden.

Vad är skuldkvot egentligen?

Visst är skuldkvoten skrämmande hög i Sverige, om detta råder inget tvivel. Idag har den passerat 180 % medan den exempelvis låg runt 100 i slutet av 90-talet. Skuldkvoten är folks skulder i förhållande till deras disponibla årsinkomst. Om du t ex har en disponibel inkomst på 240 000 kr/år och har en skuld på 240 000 kr är din skuldkvot 100 %. Det här innebär att om du har en skuldkvot på 180 har du en skuld som är 80 % större än din årsinkomst.

Det här med att ha en skuldkvot på 180 % är naturligtvis inte så jättebra för folk med små marginaler den dag räntan går upp och det finns dessutom många som har en betydligt högre skuldkvot än så här, folk som är riktigt överskuldsatta. Men som sagt, när det handlar om skuldkvoten och överskuldsättningen i stort har det mycket lite med smslån och andra högkostnadskrediter att göra.

19 maj 2017

Stora lån ett växande problem i Finland

2013 införde Finland speciella regler för smslån som var ämnade att strypa snabblånebranschen och minska skuldsättningen i landet, men i höstas visade det sig att skuldsättningen ändå ökade. Som vi har skrivit tidigare planerar Sverige att införa liknande regler och det är något som kritiserats av Advokatsamfundet. Advokatsamfundet hävdar bland annat att trubbiga förbud som endast är riktat mot en viss sorts krediter inte nödvändigtvis minskar skuldsättningen i Sverige och att det kan göra att folk vänder sig till andra aktörer som kan vara ännu skadligare. Det är inte alls omöjligt att det här kommer att bli verklighet eftersom det precis är det som har hänt i föregångslandet Finland.

Finska Hufvudstadsbladet skriver att sedan alla snabblån upp till 2000 Euro fick ett räntetak har skuldsättningen på grund av större lån blivit mycket vanligare och gjort att den finska garantistiftelsen (som hjälper överskuldsatta) har fått stora problem. Stiftelsen förklarar att det tidigare fanns hundratals snabblån i deras skuldregister men summorna var inte så stora medan det idag finns färre lån i registret men att ”summorna är så otroligt stora att vi snart inte kan hjälpa speciellt många”.

Som lösning på detta problem tittar det finska justitieministeriet nu på om man även skulle kunna införa ett räntetak för de större privatlånen, ett räntetak satt på 30 %, men garantistiftelsen är osäker på om det kommer att hjälpa eftersom deras största problem handlar om lån som har en lägre ränta än så och som har en lång löptid.

Svenska Advokatsamfundet kan ha rätt

Uppenbarligen kan Advokatsamfundet ha rätt när de dissar regeringens utredning som ska strypa smslånen, det är inte alls säkert på att det kommer förbättra situationen för konsumenten eller minska skuldsättningen. De som egentligen velat ta ett smslån kommer istället ansöka om ett annat lån och många kommer förmodligen att ta ett större lån än vad de annars skulle ha gjort. Och en del av dessa kommer tillslut sitta med ännu värre skulder än vad de skulle gjort om de hade kunnat ta ett smslån. Tja, det var ju så det såg ut innan smslånen kom till Sverige då fler var skuldsatta än idag.

Även om reglerna i Sverige kommer se lite annorlunda ut än i Finland är det ändå mycket möjligt att Sverige kommer att drabbas av liknande problem, i alla fall om man får tro Advokatsamfundet. Men det har ju alltid varit så att snabblånebranschen varit medias och politikernas hackkyckling, för någon måste man ju skylla på. Senast skrev Expressen om Linnea som deltog i Lyxfällan (visades i TV den 3:e april 2017) under en rubrik som förklarade att hon tagit smslån för att resa till Thailand, men Expressen mer eller mindre förringade att hon även tagit andra lån som gjort henne skuldsatt.

Det ska bli intressant att se vad man ska skylla på när folk fortsätter att skuldsätta sig efter att snabblånebranschen har fått sina nya regler. Säkerligen kommer de fortsätta hacka på de kvarvarande snabblånegivarna även om de inte är det största problemet, precis som media i Finland gör. Ja, trots att garantistiftelsen hävdar att de större lånen med lägre räntor och långa löptider är deras största problem förklarar Hufvudstadsbladet med sin braskande rubrik att snabblånen knäcker alltfler och påvisar att det finns snabblån som har så höga avgifter att den faktiska räntan hamnar över 100 %. Visst stämmer det att många snabblåneföretag har hittat kryphål i lagen som också bidrar till skuldsättningen men som sagt, det är trots de större lånen som är det största problemet i Finland idag.

14 april 2017

Advokatsamfundet ratar ny lag för snabblån

Nu har det gått över två månader sedan Advokatsamfundet skickade ett yttrande angående den statliga utredningen ”Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter” men inget om detta yttrande har nämnts i TV eller i våra dagstidningar (vi har letat och letat men inte hittat någon sådan nyhet någonstans).

Det här är egentligen inte speciellt märkligt eftersom Advokatsamfundet är kritiska mot den nya föreslagna lagen för snabblån, smslån och andra högkostnadskrediter. Eller snarare, Advokatsamfundet är kritiskt mot hur utredningen har utförts och ifrågasätter om det verkligen finns ett behov för nya regleringar. Däremot har det inga principiella invändningar mot utredningens syfte, att minska skuldsättningen bland svenskarna, men de tror inte att nya regleringar är vägen att gå. Men media har alltså ändå valt att inte framföra nyheten att självaste Advokatsamfundet kritiserar utredningen som ska strypa snabblånen som är en av medias stora syndabockar när det gäller skuldsättningen i Sverige, trots att det var värre innan snabblånen lanserades i Sverige (se nedan) och att 80 procent av svenskarnas skulder är skulder till staten.

Advokatsamfundets invändningar

Advokatsamfundet är alltså starkt kritiskt mot statens utredning som ska stärka konsumentskyddet mot snabblån och andra högkostnadskrediter. Så här står det i början av Advokatsamfundets yttrande:

Advokatsamfundet avstyrker förslaget. Utredningen har enligt Advokatsamfundet inte visat att det föreligger ett behov av reglering eller att den föreslagna regleringen är ägnad att uppnå den eftersträvade förbättringen för särskilt utsatta konsumenter. Advokatsamfundet menar vidare att utredningens resonemang till stor del bygger på en bristfällig tolkning av såväl nationell svensk rätt som unionsrätten. Advokatsamfundet ställer sig emellertid principiellt positivt till en av utredningens grundläggande tankar, nämligen att åtgärda missförhållanden genom att påverka de ekonomiska incitamenten snarare än genom trubbiga förbud.

Även om man inte är sådär jättekunnig på byråkratsvenska är det svårt att misstolka Advokatsamfundets budskap.

  1. Statens utredning har inte visat ett det verkligen finns behov av någon ny reglering.
  2. Utredningen har inte visat att de föreslagna lagarna förbättrar läget för särskilt utsatta konsumenter.
  3. Utredningen har misstolkat både svensk rätt och EU-rätten.
  4. Man får inte ordning på missförhållandena genom att införa trubbiga förbud, det är inte rätt väg att gå.

Lagen riskerar att försämra konsumentskyddet

Advokatsamfundet pekar på flera problem med utredningen om Konsumentkrediter i sitt yttrande och menar att det finns bättre vägar att komma till rätta med problemen. De menar att det är bättre att låta Konsumentverket ha ett nära samarbete med snabblånbranschens representanter och komma fram till en gemensam policy, t ex för hur man ska göra sina kreditbedömningar, än att selektivt införa nya regler för vissa aktörer.

Advokatsamfundet menar att ett angrepp mot endast snabblånebranschen snedvrider konkurrensen och att andra aktörer som uppvisar ett mer skadligt beteende får ett större utrymme. Ja, samfundet påpekar att Konsumentverket fokuserat för mycket på aktörer i snabblånebranschen som inte uppför sig klandervärt, samtidigt som mer skadliga aktörer får verka fritt. Således är det bättre att öka myndighetstillsynen, som gör att de nuvarande reglerna efterföljs, istället för att införa nya regler som Advokatsamfundet anser vara rena symbolhandlingar som till och med kan leda till ett ännu sämre skydd för Konsumenten. Anledningen till att situationen kan försämras beror dels på att slapphänta aktörer utanför snabblånebranschen kan få en större marknadsandel och dels att allt fler kommer att ta olagliga lån vilket inte alls är bra för Konsumenten.

Kort och gott kan man säga att Advokatsamfundet menar att behovet av lån inte kommer att försvinna bara för att snabblånebranschen stryps utan folk kommer bara att vända sig någon annanstans och kan då drabbas ännu hårdare. Det finns alltså en överhängande risk för att de nya lagarna (om de införs) inte alls får den positiva effekt som utredningsgruppen hoppas på.

Skillnad på betalningsförmåga och betalningsovilja

Utöver det här understryker samfundet att det är mycket viktigt att skilja på betalningsförmåga och betalningsovilja. Det behöver inte alls vara så att ett snabblånebolag har misskött sig bara för att flera av deras låntagares skulder hamnat hos Kronofogden. Det kan mycket väl vara så att många av deras låntagare helt enkelt struntar i att betala tillbaka det de har lånat, trots att de faktiskt kunnat betala tillbaka på lånen. Även utredningsgruppen anser att det kan vara så, men utan att ta någon större hänsyn till det.

Advokatsamfundet anser att utredningen har bristfälliga fakta. Exempelvis är det svårt att veta om de nya reglerna kommer få någon positiv effekt när det gäller svenskarnas överskuldsättning eftersom ”förekomsten av personer hos Kronofogdemyndigheten är en tveksam indikator på hur omfattande problemet med överskuldsättning skulle vara”, något som Advokatsamfundet menar att Utredningen tittat för mycket på.

Det finns folk som är överskuldsatta men som inte har något ärende hos Kronofogden och folk som hamnat hos Kronofogden trots att de inte är överskuldsatta (de är enbart betalningsovilliga). Det är alltså inte alls så säkert att det finns något behov av nya regler och om det skulle finnas det är det inte alls så säkert att reglerna gör situationen bättre, den kanske till och med blir sämre.

Det här är helt i linje med vissa efterforskningar vi på Snabblan24.nu har gjort tidigare. I Finland, till exempel, ökade skuldsättningen trots att man införde ett räntetak på smslån. Och 2005, innan snabblånen kom till Sverige, fanns det fler ärenden hos Kronfogden än idag.

Vill du fördjupa dig?

Om du vill veta varför Advokatsamfundet anser att utredningsgruppen misstolkat både svensk rätt och EU-rätten kan du läsa deras rapport här (som förvisso är rörigare än detta blogginlägg). Vi anser att denna invändning inte var lika intressant som det vi precis skrivit om, men kanske gör ett litet blogginlägg om det också vid ett senare tillfälle.

Om du vill läsa en lättöverskådlig sammanfattning av utredningsgruppens förslag kan du naturligtvis göra det här på Snabblan24.nu.

31 mars 2017

Inflationsmålet är nått – vad händer nu?

I onsdags förra veckan meddelade SCB (Statistiska centralbyrån) att hushållskonsumtionen i Sverige ökat med 2,1 % i jämförelse med januari året innan och med 2,4 % perioden november till januari i jämförelse med samma period ett år tidigare. Och nu idag presenterade SCB ny statistik som visade att inflationstakten enligt KPIF* hamnade på 2 % i februari vilket är den högsta inflationstakten på drygt 6 år.

Det där med den ökade inflationen har såklart har såklart med den ökade konsumtionen att göra, sånt brukar gå hand i hand, och en hel del har konsumerats med lånade pengar. Så även om svenskarnas skulder har ökat oroande mycket under de senaste åren har de trots allt gett en positiv effekt också.

Riksbankens låga ränta har gett resultat

En inflation på 2 % måste ha fått Riksbanken att jubla eftersom det är deras inflationsmål. Nu återstår det bara att se om inflationen fortsätter att ligga runt 2 % och inte skenar iväg eller sjunker igen, men i nuläget har Riksbankens lågräntepolitik alltså gett resultat, även om det såklart finns andra faktorer som också har spelat in.

Det här måste kännas skönt för Riksbanken som tidigare kritiserats för att alltför hysteriskt hållt fast vid inflationsmålet, något vi på Snabblan24.nu skrivit om tidigare. Kritikerna ansåg att priset (den extremt låga räntan, eller snarare minusräntan) för att nå inflationsmålet var stort och orsakade för hög skuldsättning bland svenskarna.

Anledningen till att Riksbanken sänkte räntan till rekordnivåer var att få fart på ekonomin. En låg ränta gör att folk drar sig för att spara pengar och istället spenderar pengar. Dessutom gör det att såväl privatpersoner som företag tar lån, företag till investeringar och privatpersoner till konsumtion. Och det här verkar nu ha gett resultat.

Även svenskarnas lån har gett positiv effekt

Det här med låg ränta är dock ett tveeggat svärd. Å ena sidan får den fart på ekonomin, å andra sidan riskerar folk att skuldsätta sig för mycket vilket är en av de största orsakerna till att riksbanken kritiserats.

Det där med svenskarnas ökade skuldsättning på grund av lån, framförallt bolån, har oroat många ekonomiexperter eftersom många svenskar kan få svårt att betala tillbaka på sina lån den dag räntan går upp. Och det här är såklart sant, men i det stora hela finns det uppenbarligen även en stor positiv effekt med att så många lånat pengar: det har också bidragit till att inflationen nått en optimal nivå och att de ekonomiska hjulen i Sverige har fått fart.

Hur man än vänder och vrider på det så bidrar bolån, privatlån, snabblån och andra krediter till att folk spenderar mer pengar och det får fart på ekonomin. När konsumtionen ökar, ökar även efterfrågan och ökad efterfrågan ger ökad produktion och ökad produktion kräver mer jobb vilket ger fler arbetstillfällen. Och när fler får jobb finns det fler som kan spendera pengar och det gör att konsumtionen och efterfrågan ökar ytterligare osv.

Högre ränta på gång?

Men visst är det en riskfylld penningpolitik att ha en så låg ränta så länge. När räntan tillslut går upp finns det risk för att fler blir skuldsatta eftersom en del kan få svårt att betala tillbaka på sina lån, framförallt bolån. Däremot kommer såklart fler att börja spara pengar istället för att ta nya lån när räntan blir högre.

Om inflationen ligger kvar runt 2 % under 2017 kommer räntan förmodligen att gå upp igen inom en inte alltför avlägsen framtid, trots att Riksbankschef Stefan Ingves nyligen markerat att det är mer sannolikt att styrräntan sänks ytterligare än att den höjs. Nåja, vi får ser hur det blir med det om de nya siffrorna för inflationen står sig.

*KPIF är KPI (Konsument Prisindex) med fast ränta (F) vilket innebär att ingen hänsyn tas till förändrade räntesatser som KPI gör.

14 mars 2017

Rekordökning av konsumentkrediter

Sedan amorteringskravet för bolån infördes sommaren 2016 har viljan att ta nya bolån bromsats upp något men konsumtionskrediter såsom privatlån, billån, sms lån, kortkrediter och köp på avbetalning har mer än fördubblats sedan juni 2016 vilket är den högsta ökningen av konsumtionslån sedan 2011. Ökningstakten har gått upp från 3 till 6,6 % sedan juni 2016 och det är inte lite det! Nåja, även om viljan att ta en konsumentkredit har ökat rejält så står fortfarande bolånen för ca 80 % av alla privata krediter i Sverige idag. Dessutom är ökningstakten för bolån fortfarande högre än för konsumentkrediter.

Blancolån skjuter i höjden

Men då är det väl såklart smslånens fel att folk tar allt fler lån utan säkerhet? Nja, så är det inte riktigt. Enligt Svenska Dagbladet har många mäklare förklarat att det numera är ovanligt många som tar blancolån, alltså privatlån, för att finansiera bostadens kontantinsats. Det finns flera små nischbanker som beviljar blancolån alltför lättvindigt, t ex Collector och Resurs Bank. Bara Collector skickade 27000 ärenden till Kronofogden år 2016 vilket är astronomiskt många när det handlar om en enda bank, och sammanlagt har ärendena från Collector och Resurs Bank ett värde på en halv miljard kronor! Och så klagar man på smslåneföretagen…

Undrar om media kommer att basunera ut hur farligt det är med vanliga privatlån och att de borde förbjudas, som de brukar göra med smslån och andra snabblån, eftersom privatlån gör så många skuldsatta? Knappast, sådana lån har ju alltid funnits, eller i alla fall sedan en mycket lång tid tillbaka. Men som du kan läsa om i ett tidigare blogginlägg gjorde privatlånen många skuldsatta redan innan smslånen dök upp i Sverige, det var faktiskt ännu värre då.

SCB:s nya skuldstatistik i korthet

Så här ser SCB:s statistik ut för fjärde kvartalet 2016 när det gäller hushållens skulder:

  • Ökningstakten för lån minskade med 0,4 procentenheter i jämförelse med det tredje kvartalet. Ökningen under det fjärde kvartalet var 6,7 %, men Riksbanken vill att ökningstakten ska minska till 4 %.
  • Hushållens totala skuld på grund av lån ökade med 56 miljarder och hamnade på sammanlagt 3279 miljarder kronor.
  • Nästan 80 % av låneskulderna var bolån.
  • Totalt under 2016 ökade låneskulderna med 235 miljarder kronor vilket var 6 miljarder mer än under föregående år.

Men som sagt, hur man än vänder och vrider på det är det framförallt bolånen som är den största boven och när det gäller konsumentkrediter är det vanliga blancolån (läs banklån) som ökar mest, inte smslån.

3 mars 2017

Källor:

SCB – Hushållens lån ökar i långsammare takt

SVD – Kraftig ökning av riskfyllda lån utan säkerhet

DI – Ny bov i skulddramat

Förtroendet för storbankerna blir allt sämre

Sedan avregleringen på 80-talet har mycket hänt inom bankväsendet. Nya aktörer har dykt upp, ofta i form av nischbanker som erbjuder ett färre antal tjänster än vad storbankerna gör. Inte sällan inriktar sig dessa banker sig främst på utlåning och inlåning och flera av dessa banker har idag ett betydligt högre förtroende än vad Sveriges största banker har.

I topp när det gäller lånande och sparande hittar vi Avanza och Skandia medan Länsförsäkringar toppar listan för Sveriges nöjdaste privatkunder (där ICA Banken också placerar sig högt) som du kan se i Svenskt Kvalitetsindex senaste rapporter. I båda rapporterna placerar sig Swedbank och Nordea i botten.

Några av orsakerna till missnöjdheten är att bankkunderna saknar lokal närvaro eftersom bankkontor ständigt läggs ner, att transparensen inte är tillräckligt bra och att snabb digital kontakt saknas hos många banker. Det här har gjort att många väljer de mer transparenta nischbankerna istället, banker som har en bra digital kontakt med sina bankkunder och erbjuder förmånligare villkor.

Stelbenthet och dålig digital kontakt straffar sig

På kreditmarknaden har mycket hänt de senaste 10 åren. Små korta snabba privatlån har dykt upp liksom alternativ till kreditkort och de vanliga bankkrediterna. Och de senaste åren har även smidiga företagslån börjat etablera sig alltmer. Alla dessa krediter har gjort stor succé, inte för att de är billigare (de är snarare dyrare) utan för att de är snabba och smidiga och för att de som erbjuder dessa krediter inte är lika stelbenta som bankerna i sina kreditbedömningar.

Att en flera år gammal betalningsanmärkning, till exempel, gör det omöjligt för en privatperson eller ett företag att få ett lån borde vara förpassat till historien. Bankerna borde istället kolla på den nuvarande ekonomin och ta reda på varför privatpersonen eller företaget dragit på sig en anmärkning. Var det nonchalans eller var det så att privatpersonen eller företaget gick igenom en tuff period och helt enkelt inte kunde betala för en skuld?

Men nej, de flesta stora banker är lika tröga som alltid och det har gjort att folk vänder sig till kreditbolag som beviljar smslån, onlinekrediter och smidiga företagslån istället. Och många kunder som har ett fläckfritt förflutet väljer hellre en mindre bank där de får vettigare sparräntor och en bättre digital kundkontakt istället för att stanna kvar hos storbanken. Storbankerna får helt enkelt skylla sig själva.

Så vad bör bankerna göra?

Storbankerna borde dels ta efter de små nischbankernas transparens och digitala kundkontakt eftersom vi inte befinner oss på 90-talet längre, dels luckra upp sin stelbenthet när det gäller kreditbedömningar utan att för den skull börja låna ut pengar till folk som har en dålig ekonomi, men det förflutna borde inte väga så tungt. Det skulle göra att de fick betydligt nöjdare kunder och dessutom skulle de tjäna mer pengar på köpet.

23 februari 2017

Fler skuldsatta innan smslån fanns

Det brukar sägas att smslån och snabblån är en av de största orsakerna till att det finns så många skuldsatta i Sverige idag, men stämmer det verkligen om man tittar på historien? Nej, det gör det faktiskt inte. Visst är det sant att det finns tiotusentals svenskar som hamnat hos Kronofogden på grund av smslån men faktum är att det faktiskt var värre innan smslånen kom till Sverige år 2006.

Ja, ibland lönar det sig att göra lite research. När vi på Snabblan24.nu skulle kolla upp hur det såg ut med skuldsättningen innan smslånen kom till Sverige möttes vi av en dyster statistik. I en artikel hos Sveriges Radio från 2005 står det att ca 500 000 personer hade skulder hos fogden, vilket kan jämföras med 423 000 person år 2016. Således var det ca 77 000 fler som hade skulder för 12 år sedan, innan de första snabblånen dök upp på marknaden, och då var befolkningen inte alls lika stor som idag. Då hade Sverige drygt 9 miljoner invånare mot dagens 10 miljoner.

Det här kanske kan tyckas märkligt om man har fått för sig att det är smslånen gjort att fler än någonsin tidigare har kronofogdeskulder. Men det är egentligen inte så märkligt eftersom folk helt enkelt tog andra lån och krediter innan smslånen dök upp, och det var inte alla som kunde betala tillbaka på sina lån då heller. Smslån eller inte, det finns alltid folk som lyckas få lån även om de kanske inte borde få det. Dessutom är det inte skulder på grund av lån som utgör majoriteten av skulderna hos Kronofogden, det är skulder till staten.

Hur ser skuldsättningen ut idag?

Trots att SEB:s Sparbarometer så sent som i oktober 2016 visade att svenskarnas skuldberg aldrig varit så stort som nu har faktiskt skulderna hos Kronofogden för första gången på länge minskat. Det är ett trendbrott eftersom antalet skuldsatta hos Kronofogden ökat fram till 2016. Under 2016 minskade antalet skuldsatta personer från 428 000 till 423 000, tillkännagav Kronofogden nyligen i ett pressmeddelande.

Framförallt ungas skulder sjunker

Det är faktiskt de ungas (18-25 år) skulder som minskat allra mest. I procent var det bara drygt 1,1 % färre som hade skulder hos Kronofogden 2016 i jämförelse med 2015 medan minskningen bland de unga är hela 5 %. Dessutom var det 8 % färre unga som fick sin första Kronofogdeskuld jämfört med föregående år.

Kronofogden menar att det framförallt är de ungas skulder till staten i form av TV-avgifter som sjunkit men ingenting nämns om skulderna på grund av smslån också har minskat. Det hade varit kul om Kronofogden ha kunnat specificera detta eftersom det ofta talas om att en stor del av ungas skuldsättning hos Kronofogden beror på smslån, vid sidan av obetalda mobilabonnemang. Men en sak är i alla fall säkert: skulder till den Svenska staten är fortfarande överrepresenterade hos Kronofogden.

17 Februari 2017

1 2 3 4