Proportionerlig ekonomi – bra vid stora inkomstskillnader

Om ni väljer att ha en delad proportionerlig hushållsekonomi i ett hushåll betalar ni för de gemensamma räkningarna och hushållsutgifterna i proportion till era inkomster. Det kanske låter krångligt men det är det inte. Snabblan24.nu ska ge ett enkelt exempel som illustrerar det här.

Så funkar en delad proportionerlig ekonomi

Partner A får ut 20000 kr efter skatt och Partner B får bara 10000 kr eftersom jobbet är lågavlönat och är en deltidstjänst. Deras räkningar är på 9000 kr vilket innebär att Partner B bara betalar 3000 kr och Partner A 6000 kr eftersom Partner A tjänar dubbelt så mycket.

Paret lägger också pengar i hushållskassan som de använder för inköp av livsmedel, torrvaror och liknande. De vill lägga sammanlagt 9000 kr i hushållskassan varje månad vilket innebär att Partner A lägger 6000 kr och Partner B lägger 3000 kr. Efter det här har Partner A 8000 kr kvar på sitt konto och Partner B 4000 kr. Partner A får således dubbelt så mycket över som Partner B.

Om de hade haft en gemensam ekonomi hade de haft totalt 12000 kr tillsammans, alltså 6000 kr var, men om de hade haft en helt delad ekonomi hade partner A bara fått 1000 kr över och partner B 11 000 kr. Vid gemensam ekonomi finns det risk för att den partner som tjänar mer tycker att han eller hon får dra ett alltför stort lass och vid delad ekonomi finns det risk för att den som tjänar mindre knappat får något kvar efter att räkningar och andra hushållsutgifter är betalda.

Är en proportionerlig ekonomi något för er?

Proportionerlig hushållsekonomi passar bra för:

  • Sambos som har levt ihop ett tag och som tjänar väldigt olika. Det brukar inte funka i längden om den ena partnern får massor över varje månad medan den andre knappt har ett öre att röra sig med. Och i ett äktenskap skulle det kännas helt fel för det flesta.
  • Sambos som har barn och där den enda partnern jobbar deltid för att få mer tid över till barnen och som kanske ta hand om hushållet mer än sin partner.

Passar inte för:

  • Par som har varit gifta ett tag. Visst kan det funka även för dem men många tycker det skulle kännas opraktiskt och förstöra samhörigheten i längden. Ett vettigt alternativ för dessa par är en delvis gemensam ekonomi som du kan läsa i vår artikel om gemensam ekonomi.
  • Par som precis har flyttat ihop. Det behövs oftast en omställningsprocess innan man vill dela med sig en stor del av sin inkomst om man tjänar mycket mer än sin partner. Men visst finns det många par då det här kan fungera bra på en gång, det beror på parets personligheter.

Fördelar

  • Förhållandet blir mer ekonomiskt jämlikt vid stora inkomstskillnader. Det känns sällan okej att leva i ett samboförhållande där den enda får massor över och den andre knappt någonting.
  • Den som tjänar mer får ända mer över än den som tjänar lite.
  • Ni har era egna pengar att röra er med.

Nackdelar

  • Kan orsaka problem om ni har barn och den ena partnern vill skämma bort barnet mer än sin partner. Den som lägger mer på barnen kan tycka att sin partner är snål.
  • Om den ena partnern har ett bonusbarn kan det bli diskussion om detta barn ska ta del av hushållskassan eller inte. Gäller framförallt om bonusbarnet bara bor hos dem på helgerna.
  • Ger inte samma känsla av samhörighet som en gemensam eller delvis gemensam ekonomi.
  • Den som tjänar mycket får mindre kvar i plånboken än vid delad ekonomi.

Tips

  • Öppna gärna ett gemensamt konto som ni sparar på inför er gemensamma framtid. Om ni skulle separera delar ni (enligt lag) bara på pengarna.
  • Båda bör ha insyn i varandras privata konton så att det inte råder något tvivel om att ni delar på utgifterna proportionerligt.
  • Båda bör ha koll på vilka utgifter hushållet har men en av er bör se till att era gemensamma räkningar blir betalda.

Här hittar du andra artiklar om hur man kan lägga upp sin ekonomi i ett förhållande:

Delad ekonomi

Gemensam ekonomi