Tips för en stabilare ekonomi

Här ska vi på snabblan24.nu ge dig ett antal tips på hur du få en stabilare ekonomi. Observera att denna artikel inte i första hand handlar om hur du förbättrar din ekonomi genom att dra ner på dina utgifter och öka dina inkomster utan snarare om hur du får mer stabilitet i ekonomin. Om du t ex tecknar en inkomstförsäkring förbättrar det knappast din ekonomi på kort sikt, eftersom den kostar pengar, men den ger dig definitivt en bättre ekonomi om du skulle bli arbetslös i framtiden om du tjänar bra.

Lite längre fram ska snabblan24.nu även skriva ett antal artiklar som visar dig hur du får en bättre ekonomi genom att dra ner på dina utgifter och öka dina inkomster.

Spara till en buffert

En buffert är a och o för alla som vill ha en stabil ekonomi. Det vanliga är att man sparar en viss summa varje månad som man sätter in på ett sparkonto. Idag får man inte speciellt hög ränta på månadssparkonton men det finns ett antal mindre banker och finansbolag som erbjuder rimliga räntor.

Ett annat bra alternativ är att spara/låna ut pengar via ett P2P-bolag för där får man en riktigt bra avkastning och ett tredje alternativ är att spara på ett fasträntekonto för där kan du få den allra bästa sparräntan, i alla fall hos de mindre bankerna och finansbolagen. Det finns emellertid en nackdel med att buffertspara på ett fasträntekonto och det är att du inte får röra pengarna under bindningstiden ostraffat, för om du gör det får du betala en hög uttagsavgift eller så sätter de ner din ränta. Ibland kan det ändå löna sig eftersom räntan är så hög, men bara om du ytterst sällan behöver röra pengarna.

Så här kan du spara till en buffert:

  1. Spara några hundralappar eller mer på ett månadssparkonto.
  2. När du har en lämplig buffert på ditt månadssparkonto, kanske 10000, 20000 eller 30000 kr, bör du ändå fortsätta spara och när du kanske har sparat ihop 10000 kr utöver din målbuffert ska du sätta in pengarna på ett fasträntekonto eller spara/investera hos ett P2P-bolag. Då kommer dina pengar växa ännu snabbare.

Fördelarna med att ha en buffert

  • Du slipper ta ett lån om du skulle drabbas av en stor oförutsedd utgift. Det är ju betydligt bättre att använda sina egna pengar än att låna pengar till något nödvändigt ont och sedan betala ränta för det.
  • Om du har någon betalningsanmärkning kan det vara svårt att få ett privatlån överhuvudtaget om en oförutsedd utgift dyker upp och då måste du i värsta fall ta ett smslån som ska betalas tillbaka på en mycket kort tid och det är inte alla som klarar av det.
  • Om du vill unna dig något som kostar en slant, kanske en ny TV, en speldator eller en resa, är det betydligt bättre att använda sin buffert än att låna. Allt blir såklart billigare om man använder sina egna pengar.

Teckna en inkomstförsäkring om du tjänar bra

Den 7:e september höjdes taket för A-kassan från 18 700 kr till 25 025 kr och ersättningen för arbetslösa ser numera ut så här:

  • Dag 1 – 100: Ersättningen är på max 80 % av sin tidigare lön, men aldrig mer än 910 kr/dag.
  • Dag 101 – 200: Max 80 %, max 760 kr/dag.
  • Dag 201 – 300: Max 70 %, max 760 kr/dag.
  • Dag 301 – 450: Max 70 % för den som har barn under 18 år, max 760 kr/dag.

Om 80 % av din lön är högre än 910 kr/dag bör du teckna en inkomstförsäkring för då får du en ersättning som överstiger detta belopp. Oftast skaffar man inte en inkomstförsäkring på egen hand utan går med i ett fackförbund eftersom en inkomstförsärkring brukar ingå i medlemskapet. Det finns emellertid några privata inkomstförsäkringar att välja på.

Så här brukar taket ser ut för fackförbundens inkomstförsäkringar:

  • Ersättningstak: Ger ersättning för löner upp till 80000 eller 10000 kr, men det finns de inkomstförsäkringar som ersätter ännu högre löner.
  • Tidsperiod: De flesta inkomstförsäkringar ger ersättning under de första 100 – 160 dagarna beroende på fackförbund.

Om du tjänar mycket och blir arbetslös gör inkomstförsäkringen att du får betydligt stabilare ekonomi än om du inte hade haft någon försäkring. Förvisso gäller inkomstförsäkringen bara i några månader men då har du lite tid på dig att hitta ett nytt jobb eller anpassa dina utgifter efter din nya situation.

Spara på kort och lång sikt – så gör du

  • Kortsiktigt sparande, 1 – 5 år. Spara på ett månadssparkonto med fria uttag och rörlig ränta tills du fått ihop en buffert och ett skapligt sparkapital utöver det.
  • Spara på medellång sikt, 3 – 10 år. Placera pengarna du inte behöver ha som buffert på ett fasträntekonto som ger en riktigt bra ränta. Ju längre du binder pengarna, desto högre ränta får du. När du har fått ett nytt överskott på ditt månadssparkonto bör du även sätta in dessa pengar på ett fasträntekonto.
  • Spara på lång sikt, 5 – 30 år. Placera en del av ditt kapital i hyfsat stabila fonder. Historiskt sett ger fonder en bättre avkastning än vad de flesta sparkonton gör. Denna typ av sparande lämpar sig t ex för framtida bostadsköp och för att sätta guldkant på sin tillvaro när man går i pension.

Du kan med fördel läsa vår artikel om hur du gör en budget vilket också kan ge dig en stabilare ekonomi.