KD vill skärpa reglerna för snabblån och spel om pengar

I en debattartikel i Realtid tidigare i år skrev tre Kristdemokrater att de vill skärpa reglerna för snabblån ytterligare. Nåja, trots debattartikelns rubrik ”Skärp reglerna för Snabblån” innehöll den bara ett enda förslag som direkt har med snabblån att göra, resten handlade om annat. Det är ju så att snabblån ofta lyfts fram och hamnar i rubriken även om ämnet bara berörs lite grand i själva artikeln. I KD:S debattartikel nämns inte ens ordet ”snabblån” i texten en enda gång och begreppet “sms-lån” nämns bara en enda gång. 

KD:s förslag som ska dämpa skuldsättningen

Det här föreslog KD i sin debattartikel: 

  1. De vill ha ett förbud mot att krediter betalas ut under natten. Här syftar de framför allt på SMS lån som de anser har dåliga villkor och tveksamma kreditprövningar. De hänvisar till Finland där det inte är tillåtet att betala ut krediter 23:00 – 07:00 på morgonen. Detta är det enda förslag KD har som direkt berör snabblån. 
  2. KD vill införa ett nationellt skuldregister som omfattar samtliga krediter en person har. Man ska även kunna se hos vilka kreditgivare personer har sina krediter. Dessa register ska sedan alla kreditgivare använda sig av när det gör sina kreditbedömningar. Här hänvisar KD både till Finland och Norge som har sådana skuldregister. 
  3. KD vill stärka Kronofogdens arbete mot överskuldsättning, framförallt då barnfamiljer är inblandade. De menar att regeringen dragit ner på detta arbete. 
  4. Sedan coronapanemin slog till har regeringen satt en gräns för hur mycket man får sätta in på ett onlinecasino under pandemin. Krisdemokraterna vill sänka gränsen till 1500 kr per vecka eftersom det inte går att införa en generell insättningsgräns som gäller för alla casinon tillsammans. Insättningsgränsen gäller ju bara på ett och samma casino. Om en spelare sätter in 5000 kr på ett casino under en vecka kan spelaren göra det på andra casinon också. 
  5. KD vill att spelinspektionens arbete ska stärkas så att de kan slå ner på olicensierade spelbolag snabbare. 
  6. Och slutligen: KD vill att man ska satsa mer på arbetet mot beroendesjukdomar. 

Som du ser innehåller KD:s förslag mycket mer än bara hårda tag mot snabblån. Och dessa förslag är garanterat sprunget ur den pandemikris vi har idag. I kristider ökar ju ofta skuldsättningen och det är inte ovanligt att fler lånar pengar. Och under coronapandemin har ju hemmasittandet ökat vilket bland annat har gjort att fler spelar om pengar på onlinecasinon.  Så vi förstår verkligen varför de lagt fram just dessa förslag.

Det här tycker vi om förslagen

Nu ska vi på Snabblan24.nu titta lite närmare på de tre första förslagen och visa vad vi anser om dem. Vi har valt att strunta i de tre sista som inte har något med krediter att göra, även om de också påverkar skuldsättningen. Men det här är en sajt om lån och ekonomi, inte casinon.

Ingen utbetalning nattetid

Vi på Snabblan24.nu tycker att det här är ett vettigt förslag. Det är i stort sett ingen som egentligen behöver låna pengar mellan 23:00 – 07:00 på natten. De enda som vi tror vill låna pengar på natten är folk som är ute och festar och folk som spelar på nätcasinon. Och dessa personer bör ju knappast låna pengar. Det är faktiskt ganska få personer som lånar pengar på natten. 

Nationellt skuldregister

Tanken om att införa ett slags nationellt skuldregister, som omfattar samtliga krediter och andra skulder som alla privatpersoner i Sverige har, är inte ny. Det har länge talats om att de olika kreditupplysningsföretagens register bör samköras på något sätt. Idag är det ju t ex många som ansöker om lån utan UC för att deras ansökan inte ska registreras hos UC i form av en förfrågan. Å andra sidan brukar de flesta lån som är tagna ändå nå UC tillslut. Men visst, vi har inget emot ett nationellt skuldregister. Ett sådant register skulle såklart ge en bättre överblick över ansökandens ekonomi, vilket gör att fler som inte bör låna inte blir beviljade.  

Stärkt arbete mot överskuldsättning

Naturligtvis har vi inget emot att Kronofogden skulle utöka sin kamp mot överskuldsättning, det är ju hur bra som helst. Förvisso anger inte KD vilka konkreta åtgärder Kronofogden bör satsa mer på, men det är ändå en bra idé. Överskuldsättning är ett stort problem i detta land, liksom i många andra länder, inte minst i dessa tider. 

Däremot handlar långt ifrån alla skulder om krediter. Många skulder beror på obetalda räkningar som inte har med lån att göra. Det kan handla om obetalda abonnemang, parkeringsböter och obetalda avbetalningar på inköp, t ex näthandel. Och glöm inte att 80% av skulderna hos Kronofogden är till staten.

Publicerad 2021-04-18

Finansinspektionen skärper kreditbedömningarna

Sedan september 2018 måste långivare av högkostnadskrediter vara mycket hårdare i sina bedömningar av folks betalningsförmåga innan de beviljar ett lån. Kravet på att kreditbolag måste göra en vettig kreditprövning gäller dock för alla slags krediter, inte bara snabblån. 

Enligt Finansinspektionen regler måste låntagarna ha tillräckligt god betalningsförmåga för att få ta ett lån, men det är upp till kreditbolaget att bedöma vad som är tillräckligt bra betalningsförmåga. En del kreditgivare gör betydligt generösare bedömningar än andra när det gäller kundernas ekonomi, vilket har gjort att många som kanske inte borde ha blivit beviljade en kredit ändå blivit det. 

Nya regleringar införs sommaren 2021

Problemet är att det inte finns någon allmän reglering som tydligt visar hur kreditbedömningarna ska göras. Det har gjort att kreditbolagen kan göra väldigt olika bedömningar av folks betalningsförmåga. Det är något som Finansinspektionen nu vill ändra på, enligt en SVT-intervju av en representant för Finansinspektionen som gjordes i början av december 2020.

I oktober påbörjade Finansinspektionen därför sitt arbete med att se över vilken information långivarna kommer att behöva hämta in och ta hänsyn till när de gör sina kreditbedömningar. De räknar med att de nya riktlinjerna ska vara klara sommaren 2021. Och efter det kommer förmodligen antalet beviljade krediter att minska.

Kreditkort och kontokrediter ett växande problem

Enligt Finansinspektionen är det framförallt kontokrediter och kreditkort som har ökat lavinartat under de senaste åren. År 2008 hade svenskarna sammanlagt 4 miljarder i kontokredit- och kreditkortsskulder, vilket kan jämföras med 50 miljarder år 2018. FI tror att den största anledningen till den stora ökningen är den eskalerande e-handeln och för att allt fler tar snabba krediter för att konsumera i största allmänhet.

Vi tror att det stämmer rätt bra. Ett kreditkort är ju nästan ett måste när man handlar mycket på nätet och vi känner mycket väl till att kontokrediter har blivit mycket populära. Kontokrediter har funnits i decennier men förr tog de flesta en kontokredit hos sin bank. I och med avregleringen av kreditmarknaden för 35 år sedan blev det även vanligt att öppna kontokrediter hos vissa kreditbolag och nischbanker. 

Onlineansökningar och nya regler har lett till fler kontokrediter

Utbudet av kontokrediter ökade rejält på 2010-talet. Orsaken till det var att det blev enkelt att öppna en kredit direkt på nätet, utan att skriva på några papper eller uppsöka en bank. Det här gjorde att alltfler nischbanker och kreditbolag började erbjuda kontokrediter som kunde öppnas på nätet med hjälp av BankID. 

Snabblån blev kontokrediter

När de nya reglerna för högkostnadskrediter infördes i september 2018 ökade utbudet av kontokrediter ännu mer. Efter som en av reglerna var att inget lån fick ha en högre ränta än ca 40% valde många snabblångivare att omvandla sina snabblån till kontokrediter. Ja, majoriteten av snabblånen blev faktiskt kontokrediter som man kunde ta online. De är mer lönsamma eftersom folk ofta utnyttjar sina kontokrediter om och om igen. 

Dessa kontokrediter har i princip samma egenskaper som vanliga snabblån. Den enda skillnaden är att kontokrediterna har en viss kreditlimit och flexibel återbetalning medan snabblån har en fast löptid. De betalas ut lika snabbt som snabblån, långivaren tar sällan kreditupplysning hos UC, de har oftast inget specifikt inkomstkrav, räntan är oftast hög och en del accepterar betalningsanmärkningar. 

Så visst har nog dessa snabba kontokrediter bidragit till ökningen alltid. Färre tar vanliga snabblån och fler tar snabba onlinekrediter. Det är alltså ganska många snabblångivare som ligger bakom en stor del av kontokrediterna och hos dessa är det ofta lättare att få en kredit. Eftersom räntan är hög (oftast på ca 25 – 29%) tar de större risker. Det är ett faktum i kreditbranschen. Ju högre ränta desto större risk är kreditgivaren villig att ta, men det kan också göra att vissa långivare kanske blir lite för generösa i sina kreditbedömningar. Och det är alltså det här Finansinspektionen vill råda bot på genom att införa riktlinjer som tydligt visar hur kreditbedömningarna ska göras. 

FI:s mål: minskad skuldsättning

Om kreditbedömningarna får nya allmänna riktlinjer som är mer specifika är det mycket möjligt att det blir svårare för många att få en kredit, vilket är Finansinspektionens mål. De vill att skuldsättningen ska minska när det gäller konsumentkrediter, vilket i sin tur även leder till minskad skuldsättning hos Kronofogden. 

Publicerad 2020-12-22

FI: Färre snabblån idag än 2018

Ibland missar man saker och det kanske inte är speciellt konstigt om man gör det i dessa tider när coronaviruset härjar. Oro för själva viruset och hur det ska påverka ens ekonomi tar upp mångas tankar. Samma sak gäller för oss här på Snabblan24.nu. Vi missade helt att Finansinspektionens analys av hur de nya reglerna för högkostnadskrediter som infördes har påverkat snabblån, aka sms-lån, och blancolån.  Analysen, som presenterades 10 oktober 2020, heter Färre högkostnadskrediter efter nya regler.

Så genomfördes analysen

Finansinspektionen gjorde en analys av 34 kreditbolag som erbjöd blancolån. Sju av dem erbjöd högkostnadskrediter innan räntetaket infördes. De tittade på hur utlåningen såg ut maj 2018 och jämförde det med hur det såg ut maj 2019. 

De nya reglerna för högkostnadskrediterna med bland annat ett räntetak och kostnadstak infördes 1 september 2018. Räntetaket är idag på 40% i nominell ränta vilket innebär att inga snabblån få ha en högre ränta än så. Och de lån som har en ränta under 30% räknas inte som högkostnadskrediter. Kostnadstaket innebär att inget lån får ha en total lånekostnad som överstiger summan man lånat, inte ens när eventuella dröjsmålsräntor och inkassoutgifter är inräknade. 

Finansinspektionens viktigaste slutsatser

Finansinspektionens tre viktigaste slutsatser efter sin analys var följande:

  1. Färre långivare erbjuder snabblån med en ränta på 30 – 40%, dvs högkostnadskrediter. Det beror dels på att vissa snabblångivare lämnat marknaden, dels på att en del sänkt räntorna till under 30% och således erbjuder inte erbjuder högkostnadskrediter längre.
  2. Innan räntetaket infördes fanns det nästan inga högkostnadskrediter som hade en ränta strax under 40%. 2019 hade 96% av högkostnadskrediterna en ränta på 38,0 – 39,5%. Det berodde naturligtvis på att de flesta högkostnadskrediter kostade långt över 40% innan reformen genomfördes. 
  3. De låntagare som påverkades av reformen lånade 7% mer i snitt än tidigare, men trots att de lånar mer har deras genomsnittliga lånekostnad minskat med 15%. Det beror såklart på det nya räntetaket och det är bra. 

Således har snabblånen blivit billigare och gjort låntagarnas lånekostnader lägre, vilket är ett av den nya lagens mål. 

Många högkostnadskrediter försvann

Finansinspektionen såg emellertid en massa andra förändringar när de genomförde sin analys. Så här ser en av de viktigaste förändringarna ut från maj 2018 till maj 2019: 

Antalet tagna högkostnadskrediter minskade drastiskt. De minskade från 11 323 stycken till 866 i Finansinspektionens urval. FI menade att det dels berodde på att flera kreditbolag upphörde att erbjuda högkostnadskrediter, dels på att en del kreditbolag upphörde med sin utlåning. I maj 2018 erbjöd sju långivare högkostnadskrediter i FI:s urval medan bara två gjorde det maj 2019. FI menade även att många långivare börjat erbjuda revolverande krediter istället för små blancolån, t ex kontokrediter och kreditkort. 

Vi på Snabblan24.nu känner mycket väl till att majoriteten av snabblångivarna idag erbjuder kontokrediter istället för vanliga snabblån med en fast löptid. Det känns dessvärre som att dessa krediter inte finns med i FI:s analys eftersom deras den endast fokuserar på vad de kallar ”små blancolån”, alltså lån med en fast löptid. Det gör att deras analys haltar lite eftersom många snabblån som omvandlades till kontokrediter har en nominell ränta på drygt 39%. 

För litet urval?

Finansinspektionens urval bestod bara av sju snabblångivare 2018 och fem av dem försvann, eller erbjöd inte längre högkostnadskrediter, maj 2019. Det känns som ett alltför litet urval för att göra en bra analys av situationen. Innan maj 2018 fanns det över 50 långivare som erbjöd högkostnadskrediter och FI har bara tittat på sju av dem. 

Vår erfarenhet är att majoriteten av de snabblångivare som fanns maj 2018 finns kvar än idag och att de fortfarande erbjuder högkostnadskrediter. De flesta av dem har förvisso börjar erbjuda flexibla kontokrediter istället för vanliga snabblån men ofta har deras krediter en ränta på drygt 39%. 

Både dyrare och billigare snabblån

Finansinspektionen har sett att det finns snabblån som blivit dyrare medan andra har blivit billigare. Ja, när räntetaket infördes valde långivarna olika strategier. En del som erbjöd snabblån med en ränta strax över 30% valde att höja den till 39% eftersom deras kredit ändå klassades som en högkostnadskredit. Andra långivare valde att sänka räntan under 30% så stämpeln ”högkostnadskredit” försvann från deras lån. 

Fler fakta från Finansinpektionen

Här är ytterligare några fakta utifrån Finansinspektionens statistik:

  • Antalet personer som tog en högkostnadskredit under 10 000 kr ökade från 72% till 81% mellan maj 2018 och maj 2019.
  • Antalet personer som tog en högkostnadskredit på 10 000 – 50 000 kr minskade något. 
  • Antalet personer som tog en högkostnadskredit över 50 000 kr ökade. Det beror på att det knappt fanns så stora högkostnadskrediter innan räntetaket. 
  • Antalet lån utbetalda till låginkomsttagare minskade. Det berodde förmodligen på att även kreditbedömningarna skärptes på grund av de nya reglerna. 
  • Antalet lån till medelinkomsttagare (som är den största gruppen) minskade något. 
  • Antalet lån till folk med hög inkomst ökade. 
  • Den genomsnittliga löptiden för högkostnadskrediter upp till 20 000 kr har blivit något kortare. 
  • Den genomsnittliga löptiden för högkostnadskrediter över 20 000 kr har blivit betydligt längre. 
  • FI uppskattar att den nya lagen dämpat utlåningen med 24,3%.
  • Utlåningen av belopp på 20 000 – 50 000 kr har minskat med 4%.
  • Utlåningen av lån på 2000 – 20 000 kr har ökat med 10%
  • Antalet låntagare när det gäller både vanliga blancolån och högkostnadskrediter minskade med en tredjedel men de som tar lån lånar mer. 

Vi på Snabblan24.nu tycker FI:s analys är intressant och många av deras slutsatser stämmer säkert i det stora hela. Men det hade varit bra om deras analys hade innefattat betydligt fler snabblångivare än bara sju som sedan blev två. Det skulle ha gett en bättre insyn i hur det verkligen ser ut. 

Publicerad 2020-11-21

Slutet för högräntekonton nära

1 januari 2021 kommer sparkonton som inte skyddas av insättningsgarantin förbjudas. Det tycker vi på Snabblan24.nu är bra. Flera inlåningsföretag som erbjudit sparkonton utan insättningsgaranti har nämligen gått i konkurs, vilket gjort att deras kunder förlorat alla sina sparpengar. Men nu ska alltså sådana sparkonton förbjudas med få undantag. Endast ekonomiska föreningar som har en annan huvudverksamhet ska få fortsätta att erbjuda sparkonton som inte skyddas av insättningsgarantin.

Vilka sparkonton påverkas? 

Idag finns det två olika sorters företag som erbjuder sparkonton, kreditinstitut (banker och kreditmarknadsföretag) och inlåningsföretag. De nya reglerna kommer inte att påverka sparkonton hos företag som driver bankverksamhet, bara sparkonton hos renodlade inlåningsföretag kommer att drabbas. Vi ska nu visa dig varför. 

Dina pengar är trygga hos finansinstitut

Banker och kreditmarknadsföretag räknas som finansinstitut. De har höga krav när det gäller kapital och organisation, och de granskas löpande av Finansinspektionen. Deras konton täcks dessutom av insättningsgarantin. Om ett finansinstitut skulle försättas i konkurs får deras kunder ersättning för alla de pengar de förlorat upp till 950 000 kr från staten. Det här gör att det är säkert att spara pengar hos ett Finansinstitut.

Sparkonton hos inlåningsföretag är osäkra

Inlåningsföretagen har inte alls samma höga krav på sig som finansinstituten och granskas inte löpande av Finansinspektionen. Dessa företag regleras förvisso i Lagen om inlåningsverksamhet men dess regler är inte alls lika hårda som de finansinstituten måste följa. Därför är inlåningsföretagen inte anslutna till den statliga insättningsgarantin. Det är alltså riskfyllt att spara pengar hos ett inlåningsföretag.

Lagen om inlåningsverksamhet försvinner

Nu vill Finansdepartementet att Lagen om inlåningsverksamhet ska rivas upp och förpassas till historien. De vill att alla företag som bedriver inlåningsverksamhet ska ha tillstånd för att bedriva bank- eller finansieringsrörelse. Undantaget för inlåningsföretag som funnits med i Lagen om inlåningsverksamhet ska alltså försvinna. 

Du kan läsa mer om det i Finansdepartementets remiss Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden som väntas bli verklighet 1 januari nästa år. 

Undantag för ekonomiska föreningar

Vi på Snabblan24.nu tycker att det är bra att reglerna för utlåningsverksamhet skärps. Tanken är att bara företag med banktillstånd ska få erbjuda sparkonton och det gör att allt sparande kommer att skyddas av insättningsgarantin. Nåja, det här är en sanning med modifikation eftersom det faktiskt kommer att finnas ett undantag för ekonomiska föreningar, t ex HSB och OK. De kommer att få fortsätta att erbjuda sparkonton trots att de inte omfattas av insättningsgarantin och inte har något banktillstånd. 

Finansdepartementet anser nämligen att inlåningsverksamheter som drivs av ekonomiska föreningar är ganska säkra eftersom deras inlåningsverksamhet är underställd den kooperativa verksamheten. HSB:s huvudverksamhet, till exempel, är bostäder och anses därför vara säkrare än renodlade inlåningsverksamheter. 

Vad innebär det här för dig? 

Så här kommer den nya lagen påverka ditt sparande:

  • Den nya lagen kommer att göra ditt sparande säkrare när nästan alla sparkonton kommer att skyddas av insättningsgarantin. Om du däremot har mer än vad insättningsgarantin täcker på en och samma bank förlorar du det belopp som överstiger 950 000 kr. Det finns dock några undantag. Det är om du t ex precis sålt ditt hus eller fått ett stort arv, då kan du få högre ersättning. 
  • Högräntekonton kommer att försvinna. Idag finns det inlåningsföretag som erbjuder sparkonton med räntor upp till drygt 6 % trots att styrräntan är 0 % idag. De kommer att försvinna nästa år. Det kanske är lite tråkigt för dig som vill tjäna bra på ditt sparande, å andra sidan riskerar du inte att förlora dina sparpengar heller.  
  • Om du sparar pengar hos en stark ekonomisk förening kommer allting vara som vanligt. Dina pengar är inte skyddade av insättningsgarantin men risken att du förlorar dina sparpengar är mycket liten.

Snabblån kan också påverkas

De nya reglerna kan även i viss mån påverka snabblånebranschen något. Idag finns det ett inlåningsföretag som heter 4Spar som ägs av 4Finance Group. 4Finance group äger även varumärkena Vivus och Onea som erbjuder snabblån. 

De pengar som placeras på 4Spars sparkonton används för 4Finance expansion, vilket i praktiken betyder att de pengar folk sparar används för utlåning, t ex hos Vivus och Onea. Eftersom 4Spar kommer att bli tvungna att lägga ner sin verksamhet blir det mindre pengar i 4Finances kassa. Det borde rimligtvis innebära att det kommer att finnas mindre pengar att låna ut vilket gör att färre snabblån kommer att beviljas.

Nåja, det här är bara spekulationer. 4Finance är verksamma i 16 länder så det är inte så säkert att nedläggning av ett enda inlåningsföretag i Sverige gör någon större skillnad. Det kan dock vara någon som är bra att veta om man brukar ta snabblån eller smslån.

Fler källor:

Finansinspektionen – Inlåningsföretag

Finansinspektionen – Tänk på detta innan du sätter in pengar i ett inlåningsföretag

Konsumenternas – Inlåningsföretag och sparkassor

Publicerad 2020-09-19

Blev de minsta lånen billigare? En fallstudie

När vi startade Snabblan24.nu i februari 2015 hade vi med Creditum Norden AB:s två varumärken Creditum och Bravio bland våra recensioner. De erbjöd riktigt små smslån på 1000 – 3000 kr med en månads löptid, men dessvärre upphörde Creditum Norden AB med sin utlåning redan året efter.

Det var ungefär då reglerna för smslån steg för steg hade börjat skärpas och alla konsumentkreditinstitut blev även tvungna att få tillstånd från Finansinspektionen för att få fortsätta att driva sina verksamheter. Tidigare räckte det med att bara registrera företaget, inget tillstånd behövdes. Och ja, Creditum Norden AB lyckades inte få ett sådant tillstånd och då var det kört för dem. Den 15:e januari 2019 försattes de i konkurs, mer än två år efter att de upphört med sin utlåning.

Nu ska vi ändå titta närmare på hur Creditum Nordens smslån såg ut. Vi vill göra det av två orsaker:

  1. Creditum Norden AB erbjöd ett riktigt klassiskt smslån (alltså riktigt små lån med riktigt korta löptider) och det kan därför vara intressant att jämföra det med hur dagens snabblån ser ut.
  2. Det kan var intressant att se om deras lån var dyrare än dagens smslån eftersom dåtidens högkostnadskrediter inte hade något räntetak på 40 %, vilket dagens snabblån har.

Så såg Creditum Nordens smslån ut

Creditum Norden AB hade alltså två varumärken. Ett hette kort och gott Creditum och det andra Bravio. Både Creditum och Bravio erbjöd klassiska smslån, det var inte mycket som skilde dessa varumärken åt. Så här såg deras lån ut:

Creditum

Creditum vände sig till de som bara behövde låna en riktigt liten summa pengar i 30 dagar. Som ny kund fick man låna högst 2000 kr och återkommande kunder 3000 kr om man skött sina tidigare lån. Creditums lån såg alltså ut om de flesta smslån gjorde när det kom till Sverige i mitten av 00-talet. Man fick låna en liten summa pengar som skulle betalas tillbaka efter nästa lön.

Så här såg deras produkt ut i sin helhet:

  • Lånesumma: 1000 – 3000 kronor (upp till 2000 kronor för nya kunder).
  • Avbetalningstid: Alltid 30 dagar.
  • Pengar på kontot: Samma dag om ansökan beviljas innan 13:00.
  • Avgifter: Nej.
  • Utan UC: Ja.
  • BankID/e-leg: Nej.
  • Inkomstkrav: Individuell bedömning.
  • Åldersgräns: 20 år.
  • Betalningsanmärkning ok: Nej.

Fördelarna med Creditum var dessa:

  • Creditum beviljade utan att ta kreditupplysning hos UC eftersom de använde sig av ett annat kreditupplysningsföretag. Det gör att kreditupplysningen inte registreras hos UC som är det kreditupplysningsföretag som de flesta banker, arbetsgivare och hyresvärdar använder sig av.
  • De gjorde en individuell inkomstprövning vilket gjorde det möjligt för de som hade en låg inkomst att få ett lån. Det viktiga var att utgifterna i förhållande till inkomsten inte var för stora.

Nackdelen med Creditums lån var att det hade en mycket hög ränta, precis som de flesta andra smslån hade för några år sedan. Det var ju innan räntetaket infördes.

Bravio

Bravio var också en långivare för de som bara behövde låna en riktigt liten summa pengar. Hos Bravio kunde man också låna 1000 kr upp till 2000 kr och som återkommande kund fick man låna 3000 kr om man har skött ditt tidigare smslån. Alla smslån hos Bravio lades också upp på 30 dagar precis som de klassiska Pay Day-lånen i alltid gjorde när de introducerades i USA.

Bravios smslån hade exakt samma egenskaper som Creditums lån och kraven såg likadana ut. Det enda som skilde lånen åt var deras lånekostnader, så här såg de ut hos respektive varumärke:

  • 1000 kr: Bravio 239 kr, Creditum 229 kr.
  • 2000 kr: Bravio 439 kr, Creditum 395 kr,
  • 3000 kr: Bravio 539 kr, Creditum 495 kr.

Ja, som du ser var Creditum lite billigare oavsett vilket belopp man valde att låna trots att Bravio hade samma ägare.

Skillnaden mellan Creditums och dagens lån

De flesta snabblån idag är betydligt större och har längre löptider än vad Creditum Nordens lån hade, annars är skillnaden inte speciellt stor.  Även då betalades pengar ut snabbt, ingen UC togs och individuell inkomstbedömning gjordes, precis som idag.

Det fanns emellertid två ganska stora skillnader utöver lånebeloppet och löptiden:

  • Idag kan man använda BankID hos nästan alla långivare, det kunde man inte hos Creditum Norden. Det fanns många långivare som accepterade BankID då också men det var inte fullt lika vanligt som idag.
  • Deras lån hade inga avgifter utöver räntan, det var mycket vanligt på den tiden. Så är det inte idag.

Idag finns det förvisso många snabblångivare som accepterar betalningsanmärkningar och ansökanden under 18 år, vilket Creditum Norden inte gjorde. Det var dock inte typiskt för den tiden, för även då fanns det många långivare som accepterade det.

Är smslånen billigare idag?

Nu till den stora frågan: Är inte dagens snabblån mycket billigare än Creditum Nordens eftersom ett räntetak och kostnadstak infördes 2018? Nej, så är inte alltid fallet.

Större snabblån med lite längre löptider har blivit betydligt billigare än förr men inte alltid de mindre lånen. Orsaken till det är att de flesta långivare har lagt till en uppläggningsavgift, och i vissa fall även aviavgifter, vilket gör riktigt små lån dyrare istället. Det känns lite absurt eftersom räntetakets syfte var att sänka lånekostnaderna. Förvisso lyckades det här när det gällde något större smslån men, som sagt, inte alltid vid riktigt små lån.

Om ett smslån på 1000 kr har en uppläggningsavgift på t ex 395 kr spelar det ju ingen roll om räntan är låg, det blir ju dyrt ändå. Däremot är en uppläggningsavgift på 395 kr inte så farligt om man lånar t ex 10 000 kr. Och inte heller om man skaffar en onlinkredit som man kan utnyttja om och om igen i evigheter.

Idag har de flesta snabblån på 1000 kr en lånekostnad över 400 kr och det är ju ungefär dubbelt så mycket som vad Creditums och Bravios lån hade. Men om man tittar på deras största lån på 3000 kr finns det många långivare som erbjuder något billigare lån idag. Creditum Nordens smslån på 3000 kr hade en lånekostnad på ca 500 – 540 kr medan det idag finns flera snabblån som har en lånekostnad runt 450 kr.

Som sagt, ju större lån desto mindre påverkar uppläggningsavgiften den totala lånekostnaden vilket har gjort att dagens smslån överlag är billigare än vad de var förr. Det gäller dock inte för de allra minsta lånen som ofta har blivit dyrare, i alla fall när det handlar om ett sånt litet belopp som 1000 kr.

Publicerad 2020-05-15

 

Coronakrisens vinnare

Samtligt som massor av företag har tappat en stor del av sin omsättning eller försatts i konkurs finns det en hel del företag som gynnats ekonomiskt av coronakrisen. Egentligen är det lite överdrivet att kalla företagen för coronakrisens vinnare, för ingen är vinnare i dessa tider. Coronaviruset skördar massor av liv även i Sverige och varje dödsfall är en tragedi som drabbat många. Ekonomin är i fritt fall och arbetslösheten ökar lavinartat. Riksbanken tror att 7 – 10 % av BNP kommer att gå förlorad på grund av coronakrisen och arbetslösheten riskerar att hamna över 10 %.

Trots det här finns det alltså företag som ökat sin omsättning rejält på grund av coronaviruset. De är coronakrisens ekonomiska vinnare, för när det gäller allt annat är de nog inga större vinnare de häller. Även dessa företags ägare och anställda påverkas ju till vardags av coronaviruset. Inte heller de är immuna mot viruset och deras vardag påverkas också. En del av dem kanske själva har drabbats av coronaviruset eller någon anhörig till dem. Kanske har de också förlorat på börsraset eller förlorat pengar på en inställd utlandsresa.

Nej, ingen är en riktig vinnare i dessa coronatider, men vi ska trots det visa dig några exempel på branscher och företag som tjänat på krisen, i alla fall på kort sikt. Och nej, det är inte kreditbolagen precis. Många av dem har drabbats negativt. Du kan läsa mer om det i vår artikel om kreditbolag som stoppar utlåning på grund av coronakrisen, vilket framförallt gäller kreditbolag som erbjuder smslån och snabblån.

Åtta vinnare i coronakrisen

1. Netflix

Streamingstjänsten Netflix fick 16 miljoner nya kunder under första kvartalet vilket var dubbelt så många som förväntat. Och då är inte coronakrisen över än precis. Det är såklart inget konstigt att folk tittar mer på filmer och tv-serier i dessa tider när så många i världen drabbats av karantänsregler och isolation. Även andra streamingtjänster har gynnats.

Det är dock inte så säkert att Netflix kommer att vinna på coronakrisen i längden. Netflix, som även producerar massor av TV-serier och filmer har pausat sina produktioner på grund av coronaviruset. Det gör att planerade filmer skjuts fram och att TV-serierna drabbas av avbrott. Det är knappast bra. Samma sak gäller för HBO.

2. Ljudböcker

Ljudboksföretagen Storytel och Bookbeat har ökat sina intäkter rejält i år. Antalet abonnenter hos Storytel har ökat markant och Bookbeat ökade sina intäkter med 79 % under första kvartalet 2020. Allt hemmasittande har uppenbarligen även fått folk att lyssna mer på ljudböcker.

3. Onlinecasinon

Även spelandet på onlinecasinon har ökat markant under coronakrisen på grund av allt hemmasittande. Men casinonas glädje över de ökade intäkterna kan bli kortvarig. Det ökade spelandet har gjort att Spelberoendes riksförbund och Folkhälsomyndigheten varnat för att spelberoendet riskerar att öka i Sverige.

Regeringen har därför föreslagit att stärka skyddet för de som spelar på onlinecasinon. Spelare ska inte kunna sätta in mer än 5000 kr per vecka på sitt spelkonto och casinona ska inte få erbjuda bonusar som är större än 100 kr. De ska även bli obligatoriskt för spelarna att begränsa sin inloggningstid.

Det här kommer förmodligen påverka onlinecasinona negativt. Frågan är om insättningsgränsen på 5000 kr/vecka kommer göra så mycket nytta eftersom det bara är att spela vidare på ett annat casino när den är uppnådd, dessutom är ju över 5000 kr ganska mycket redan från början.

4. ATG

Statliga Svenska Spel har drabbats hårt av inställda matcher och andra inställda tävlingar som folk brukar spela på. Desto bättre går det för ATG eftersom travtävlingarna fortfarande pågår. En del som spelat mycket på sportspel hos Svenska Spel verkar ha börjat spela mer på hästar hos ATG på grund av krisen.

5. Internethandeln

Många e-handelsshoppar har också ökat sin omsättning. Naturligtvis beror det på att folk vill få varorna hemlevererade, eller till sitt närmsta utlämningsställe, istället för att gå omkring bland folk i affärerna. Framförallt så har e-handeln för livsmedel ökat drastiskt.

6. Småhandlare i livsmedelsbranschen

Livsmedelsbutiker i mindre orter har också fått ett uppsving då alltfler handlar nära hemmet. Eftersom många är hemma från jobbet tenderar de att gå till närmsta livsmedelsbutik istället för att handla någon annanstans, t ex på vägen hem från jobbet eller på den större orten där de arbetar.

7. Vissa lågpriskedjor

Varuhuskedjor som Rusta och Biltema har också blivit coronakrisens vinnare, i alla fall på kort sikt. När coronapandemin slog till gynnades Rusta av hamstringsvågen eftersom de säljer sånt som har med hemmet att göra, t ex tvål, toalettpappar och handsprit. Efter några veckor ökade efterfrågan på träningsutrustning, heminredning och målarfärg. Biltema upplevde också ett uppsving eftersom de också säljer många produkter som har med hemmet att göra.

Både Rusta och Biltema är dock försiktigt optimistiska eftersom de vet att de i längden också kan skadas ekonomiskt av pandemin. Det finns risk för att deras underleverantörer får ekonomiska problem och kanske till och med försätts i konkurs.

8. Försäljning av nischade produkter

Naturligtvis har handlare, både fysiska butiker och e-handlare, som säljer produkter som har med själva coronaviruset att göra ökat sin omsättning av dessa produkter, t ex munskydd, handskar och handsprit. Även medicinteknikföretaget Getinge har gått bra, deras aktie steg med 8 % samtidigt som börsen backade. Även sånt som har med det ökade hemmasittandet att göra, t ex tv-apparater, motionscyklar och högtryckstvättar, har sålt bra under krisen.

Som sagt, en del ekonomiska vinnare i denna coronakris kan i längden bli förlorare de också. Netflix och HBO kan få stora problem på grund av framskjutna film- och tv-serieproduktioner och butiker för att deras underleverantörer kanske går omkull, men vissa vinnare kanske förblir vinnare. En del konsumenter som aldrig handlad livsmedel på nätet tidigare kanske vänjer sig med det och fortsätter att göra det eftersom det är bekvämt. Och streamingtjänsterna och ljudboksföretagen kanske lyckas behålla en ansenlig del av sina nya abonnenter. Tiden får utvisa.

Ta vara på er och följ Folkhälsomyndighetens rekommendationer!

Publicerad 2020-04-29

FI vill att kreditupplysningarna samordnas

Som du säkert känner till finns det många som väljer att ansöka om lån utan UC för att kreditupplysningsförfrågan inte ska synas i UC:s register. Det är ju så att en förfrågan som görs hos kreditupplysningsföretaget Bisnode inte syns hos andra kreditupplysningsföretag, t ex UC eller Creditsafe. Och förfrågningar som görs hos UC syns inte hos Creditsafe och Bisnode och så vidare.

Fördelen med det här är att du som gör en ansökan hos ett kreditbolag som använder sig av Bisnode eller Creditsafe inte försämrar din kreditvärdighetsscore hos UC. Det i sin tur gör det enklare för dig att få ett banklån eftersom bankerna tar sina kreditupplysningar hos UC. Om du hade haft många förfrågningar på dig hos UC hade det inte sett bra ut i bankernas ögon. Dessutom syns inte alltid alla skulder en låntagare har hos de olika kreditupplysningsföretagen, enligt Finansinspektionen.

Så kommer bankerna se alla dina skulder

Det här vill nu finansinspektionen råda bot på, något de visar i sin nya konsumentskyddsrapport för 2020.  De vill att regeringen tillsätter en utredning som ”överväger införandet av en ordning som möjliggör för kreditgivare att få en helhetsbild av konsumenters skulder”.

Kort och gott vill de att bankerna och kreditbolagen ska kunna vända sig till en aktör som redogör för låntagarnas alla skulder. Det ska inte spela någon roll vilket kreditupplysningsföretag kreditgivarna samarbetar med, de ska alltid kunna ta reda på hur många krediter och hur stora skulder deras ansökanden har. Eller snarare, Finansinspektionen vill att alla kreditgivare ska vara skyldiga att ta reda på det.

Det här kan ske på två sätt:

  1. Informationskrav mellan kreditupplysningsföretagen. Det innebär att alla kreditupplysningsföretag måste dela information med varandra. Enligt kreditupplysningslagen får kreditupplysningsföretagen dela information redan idag, men det är inget tvång.
  2. Införande av nya aktörer som håller reda på samtliga lån, krediter och andra skulder samtliga privatpersoner i Sverige har. Denna info inhämtas från samtliga kreditupplysningsföretag och eventuellt andra instanser.

Det finns även två saker till Finansinspektionen vill förbättra och det är:

  • De vill att alla kreditbolag ska vara skyldiga att rapportera samtliga lån som tagits hos dem, och även om skulden säljs vidare ska den registreras. Tydligen finns det brister när det gäller det här.
  • De vill att bankerna ska få bättre bild av vad du tjänar just nu, inte bara se din senaste deklarerade inkomst.

Syftet med allt det här är att konsumenten ska skyddas mot att lockas ta lån som de egentligen inte klarar av att betala tillbaka. De vill således minska överskuldsättningen i Sverige. Enligt kammaråklagare Kjell Jannesson kan folk idag ta lån på 1,5 till 2 miljoner kronor trots att de inte tjänar så mycket. Det skulle förmodligen inte ske speciellt ofta om bankerna och kreditbolagen fick en bättre bild av deras ansökandens ekonomi. Det är i alla fall tanken.

Onödigt att ansöka om lån utan UC?

Om kreditupplysningsföretagen kommer att tvingas dela information med varandra så kanske det inte är någon idé att ansöka om lån utan UC längre? Då ser ju UC ändå att man ansökt om ett lån? Nja, det är inte säkert.

I Finansinspektionens rapport står det så här om kreditupplysningarna:

I vissa fall saknas uppgifter om konsumentens tidigare krediter. I andra fall finns bara uppgift om krediter och förfrågningar hos de kreditgivare som upplysningsföretaget ifråga har som kunder. FI ser därför ett behov av att regeringen tillsätter en utredning om ändringar i lagstiftningen som gör att kreditgivare genom en extern källa kan få en sammantagen bild av konsumenters befintliga krediter.

Förvisso berör de problemet med förfrågningarna men det står ingenting om att de vill att denna information ska delas med andra. Det står bara att de vill att en extern källa (t ex kreditupplysningsföretag) ska ge en sammantagen bild över konsumenternas skulder. Men det är inte alls omöjligt att utredningen kommer fram till att även denna information ska delas. Och i sådana fall kommer det inte finnas någon som helst anledning att ansöka om lån utan UC längre.

Bristfälliga kreditprövningar: Bedragare kom över 90 miljoner kronor

Finansinspektionens Konsumentskyddsrapport är högaktuell idag, inte minst för att en man (som ibland kallas för ”Ferrarimannen” i media) står inför rätta efter att ha lurat till sig nästan 90 miljoner kronor. Nästan hela summan kom han över genom att lura 96 människor att låna ut pengar till honom. Och de han lurade tog lån för att kunna låna ut pengarna åt honom.

Mannen lyckades övertyga folk att investera pengar i hans verksamhet och han lovade att ta hand om bankens räntor och betala tillbaka allt inom ett halvår. Dessutom skrev tre bankmän hos Sparbanken rekommendationsbrev som visade att Ferrarimannen var en seriös affärsman. Det kanske inte är så svårt at bli lurad då. Men allt var, som sagt, bara en bluff. Mannen hade aldrig tänkt att betala tillbaka pengarna och levde ett lyxliv på pengarna.

Det som var den stora frågan var hur 96 människor med inga märkvärdiga inkomster kunde ta privatlån på sammanlagt 90 miljoner kronor. Flera av de lurade tog upp till 10 blancolån på mycket kort tid och hur kunde bankerna och kreditbolagen bevilja något sånt?

En av orsakerna anses vara att kreditgivarna inte fick en tillräckligt bra bild av låntagarnas tidigare lån och andra skulder. Det här skulle alltså kunna förebyggas om kreditupplysningsbolagen samarbetade och delade information med varandra, eller om det fanns separata aktörer som samlade in information om alla skulder varje svensk har.

Vi på Snabblan24.nu tror också att det här skulle kunna göra att färre människor blir beviljade när de ansöker om krediter. Det skulle nog inte lösa allt eftersom det förmodligen alltid kommer att finnas kreditgivare som är lite slapphänta i sina bedömningar, men det är i alla fall ett steg i rätt riktning. Och det är, som sagt, inte heller säkert att kreditupplysningar som inte görs hos UC kommer att förlora sin funktion.

2020-02-21

Nytt räntetak för konsumtionslån i Finland

Den 1 september införde Finland ett nytt räntetak på 20 % för alla konsumtionslån för att minska skuldsättningen i landet. Utöver det får inga konsumtionslån ha avgifter som överstiger 150 euro per år. Dessa regler gäller inte enbart för snabblån, sms lån och andra högkostnadskrediter, utan gäller även för kreditkort, billån, renoveringslån och avbetalningar. Om du vill kan du kolla in hur de nya reglerna ser ut i sin helhet på Finlands Riksdags hemsida.

Eftersom även svenska myndigheter och politiker förmodligen observerar det här och kanske följer efter (om det ger ett bra resultat i Finland) tycker vi på Snabblan24.nu att det kan vara intressant att kolla närmare på vad som händer där. I Sverige infördes ju också ett räntetak (på ca 40 %) och då var Finland en av förebilderna, så om en ännu lägre ränta ger ett mycket positivt resultat kanske det kommer att ske i Sverige också.

Finlands tidigare räntetak

Redan 2013 införde Finland ett räntetak för lån som var mindre än 2 000 euro men det gjorde inte att skuldsättningen minskade i Finland. Nej, det är snarare så att skuldsättningen i Finland fortsatt att öka, både när det gäller bolån och konsumtionslån.

Efter att räntetaket infördes i Finland omvandlades många små snabblån till större lån med längre avbetalningstider och det här gjorde att många som tidigare tog mindre lån valde att ta större lån istället. Dessutom omfattades lån på 2000 euro eller mer inte av räntetaket och det här gjorde att de skuldsatta drog på sig större skulder än tidigare.  De nya reglerna

Så påverkas finländarna och kreditbolagen

Räntetaket från 2013 gav alltså inte den positiva effekt den finska staten hade hoppats på och därför har de nu tagit ett steg till i hopp om att det ska ge ett positivt resultat. Inför det nya räntetaket meddelade flera långivare av snabblån och smslån att de skulle skära ner på sin verksamhet på grund av räntetaket, alternativt lägga ner den helt. Bara några dagar efter införandet verkar dock de flesta långivare rulla på som vanligt men med ändrad ränta såklart, och vissa har gjort en del förändringar med sina produkter.

Hårdare bedömningar

En del långivare kommer förmodligen också bli hårdare i sina kreditbedömningar eftersom räntan sänks och det gör att färre kommer att kunna ta lån. När det gäller lån och krediter är det ju så att ju sämre kreditvärdighet desto högre ränta och vice versa, så om räntan sänks kommer de som har sämre kreditvärdighet inte att beviljas några lån. 4Finance och Ferratum i Finland, som båda erbjuder sms lån, förklarar för finska YLE att de kommer att bevilja färre lån på grund av räntetaket.

Det kanske låter lite konstigt att de som har en sämre ekonomi får betala mer i ränta vilket i sin tur gör att de får ännu sämre ekonomi, men så är det med alla slags lån, även med bolån och vanliga privatlån. Bankerna och kreditbolagen anser att deras risk med att låna ut pengar till folk med lite svagare ekonomi måste kompenseras med en högre ränta.

Fler betalningsanmärkningar – i början

Det kommer såklart att ta tid innan man får se om det nya räntetaket får någon positiv effekt eller inte, men man kan alltid hoppas. Juha Pantzar på Garantistiftelsen (som hjälper skuldsatta i Finland) säger till finska YLE tror att de nya reglerna i början kommer att göra att fler får betalningsanmärkningar eftersom det kommer att bli svårare för folk med dålig ekonomi att ta ett snabblån för att klara av att betala sina räkningar. Pantzar tror emellertid att det bara är bra att folk får en betalningsanmärkning i ett tidigare stadium än att de lånar pengar för att betala sina räkningar vilket bara leder till en skuldspiral.

Större snabblån och längre återbetalningstider

Det finns emellertid en risk med det nya räntetaket också och det är att alltfler snabblån och smslån kommer att bli större (vilket t ex Ferratum i Finland flaggat för) och det kan i sin tur göra att folk lockas att ta större lån än vad de behöver. Paula Hannula, på Finlands konkurrens- och Konsumentverk, tror även hon att det finns risk för det här och tycker därför att de skulle vara vettigt att införa ett kostnadstak precis som vi har i Sverige. Det svenska kostnadstaket innebär att en högkostnadskredit aldrig får kosta mer än storleken på själva lånet, inklusive ränta och indrivningskostnader.

Skillnaden mellan Sveriges och Finlands tak

I Sverige har vi både ett räntetak och ett kostnadstak som ifördes 1 september 2019. Den svenska modellen skiljer sig alltså en hel del från den finländska:

  • Räntetak. Räntetaket i Finland är på 20 % medan det svenska räntetaket i skrivande stund ligger på 40 %. Räntetaket i Sverige kan förändras med tiden eftersom det är bestämt att räntetaket i Sverige ska baseras på referensräntan plus 40 % och eftersom referensräntan idag är på 0 % hamnar alltså dagens räntetak på 40 %.
  • Kostnadsbegränsningar. I Finland får ingen konsumtionskredit ha avgifter som överstiget 150 euro per år. I Sverige har vi ingen regel som säger hur stora avgifterna får vara på ett år men istället får ett snabblån aldrig kosta mer än själva lånebeloppet och då räknas både ränta och avgifter in.
  • För övrigt gäller Finlands ränte- och kostnadstak för alla slags konsumentkrediter medan Sveriges tak enbart gäller för s.k. högkostnadskrediter, t ex snabblån och smslån.

Så vilken av dessa modeller ger billigast snabblån? Det beror på. Den maximala räntan för snabblån och smslån i Finland är betydligt lägre vilket ger billigare lån om man betalar tillbaka allt inom en rimlig tid. Å andra sidan kan dessa 20-procentslån bli extremt dyra om man betalar tillbaka på dem under en väldigt lång tid. Om lånet inte är så stort finns det dessutom risk för att lånekostnaden blir större än själva lånet eftersom Finland inte har något kostnadstak. Således kan högkostnadskrediterna i Sverige bli billigare om man väljer en mycket lång löptid.

Vilken modell som funkar bäst för att minska skuldsättningen återstår dock att se. Vi antar att en kombination av den finska modellen och det svenska kostnadstaket skulle ge bäst effekt. Och så vore det bra om samtliga konsumtionskrediter omfattades av taket, inte bara smslån och liknande.

2019-10-16

Har branschen förändrats sedan de nya reglerna?

Nu har det gått över två månader sedan de nya reglerna för smslån och andra högkostnadskrediter infördes. De viktigaste förändringarna var räntetaket på 40 % plus referensränta, kostnadstaket som förhindrar att lånekostnaderna blir högre än själva lånet samt kravet på hårdare kreditbedömningar.

Tanken med ränte- och kostnadstaket är att de ska göra smslånen billigare så att färre får svårigheter att betala tillbaka på sina lån och de hårdare kreditbedömningarna ska göra att färre kan ta smslån. I det stora hela var det förmodligen meningen att snabblånebranschen skulle strypas så mycket som möjligt och att flera långivare skulle välja att lämna branschen.

Så hur har det gått hittills, 70 dagar efter att de nya reglerna infördes? Har smslånen blivit billigare så att färre får betalningssvårigheter? Har långivarna blivit hårdare i sina bedömningar så att färre tar smslån? Och har många snabblåneföretag lämnat branschen. Det ska vi kolla närmare på nu.

Små korta lån inte alltid billigare

Okej, tanken med kostnadstaket samt räntetaket på ca 40 % var att smslånen och snabblånen skulle bli billigare. Tidigare hade ju små korta smslån räntor på flera hundra procent, ibland över tusen procent, så dessa lån måste väl blivit bra mycket billigare, eller? Nja, svaret är att de lite större snabblånen med längre löptider blivit klart billigare, men om du bara vill låna några tusen spänn i en månad eller två så är det inte alltid så, långt ifrån.

Tidigare hade ytterst få snabblån och smslån någon uppläggningsavgift men i samband med att alla snabblåneföretag sänkte sina räntor till minst 39 % införde de nya avgifter istället. De flesta snabblån idag har numera en uppläggningsavgift på ca 350 – 495 kr och dessutom brukar en aviavgift på 35 – 59 kr/mån tillkomma.

Om du t ex lånar 2000 kr i en månad, får en årsränta på 39 % (månadsränta 3, 25 %) och betalar en uppläggningsavgift på 395 kr samt en aviavgifter på 35 kr kostar lånet totalt 499 kr, varav räntekostnaden bara är 65 kr. Räntekostnaden är alltså riktigt låg men avgifterna i förhållande till lånets storlek och löptid är höga. Din lånekostnad blir alltså nästan 25 % av lånets storlek och det är inte billigt precis. Innan de nya reglerna infördes var lånekostnaden ofta 10 – 20 % av lånets storlek.

Således har de minsta korta lånen i många fall blivit dyrare än innan räntetaket infördes, men visst finns det undantag. Exempelvis Ferratum, Credway och Merax har inga avgifter alls utöver räntan, så deras smslån är mycket billigare än tidigare.

Men större smslån har fått lägre lånekostnader

Om du däremot vill låna lite mer under en längre tid, typ 1 år eller 2, är snabblånen billigare än tidigare. Det beror på att uppläggningsavgiften då inte blir så stor i förhållande till lånets storlek, och inte heller aviavgifterna.

Slutsats: Det är klart billigare att låna en större summa än tidigare, men om du bara vill låna en liten summa under en kort tid är det oftast dyrare. Men det finns en liten nackdel med räntetaket. Det har gjort att många långivare börjat erbjuda onlinekrediter istället för vanliga smslån vilket gör att många lockas att betala av på det de lånat under än längre tid än vad de annars skulle ha gjort. Syftet med de nya reglerna, att ge låntagarna lägre lånekostnader, har alltså både lyckats och misslyckats.

Färre som lånar?

I de nya reglerna finns även ett krav på hårdare kreditprövningar vilket rimligtvis bör göra att färre lyckas få smslån nu än tidigare. Det är emellertid mycket svårt att redan nu se om färre tar snabblån och smslån än tidigare på grund av kravet. Förmodligen kommer vi att se statistik på sådant någon gång under nästa år.

När vi tittar på vår egen statistik är det dock ingen större skillnad på hur det såg ut i september och oktober 2018 om man jämför med månaderna innan reglerna infördes när det gäller hur många smslån som beviljades i förhållande till antalet ansökningar. Men det finns två små skillnader. Det beviljades något fler lån i förhållande till antal ansökningar än månaderna innan, men å andra sidan ansökte färre om smslån i september och oktober än under samma period året innan.

Men det finns många andra faktorer som kan ha påverkat lånebeteendet i september och oktober. Den fina sommaren kanske gjorde att folk spenderade mer då istället för nu, till exempel. Dessutom gällde det här bara hos oss, det behöver inte alls stämma för branschen i stort.

Har många långivare försvunnit?

Redan i början av september 2018 visade vi vilka snabblångivare som försvann när de nya reglerna infördes. Egentligen förvann inga alls. Allt som hände var att några varumärken försvann men ägarna satsade istället på andra varumärken. Men vad har hänt sedan dess? Ingen alls har försvunnit så vitt vi vet. Däremot har flera långivare valt att pausa sina samarbeten med jämförelsesajter som t ex Snabblan24.nu tills vidare.

Summan av kardemumman är att branschen inte strypts speciellt mycket när det gäller utbudet av smslån, snabblån och andra högkostnadskrediter.

10 november 2018 

Sänkt ränta för snabblån och smslån

Nu kom det tillslut, räntetaket och de nya reglerna för snabblån och andra högkostnadskrediter. Och som genom ett trollslag sänkte kreditgivarna räntorna för sina snabblån, smslån och kontokrediter medan andra varumärken lades ner, men som ersattes av andra varumärken. Således har inte en enda kreditgivare i praktiken försvunnit från snabblånemarknaden, inte än så länge i alla fall.

Vi på Snabblan24.nu har slitit hårt med att uppdatera vår sida sedan i torsdags (30 augusti 2018). Under vårt arbete med uppdateringarna har vi sett hur branschen kommer att se ut från och med nu och delar gärna denna info med er. Vi ska dels visa dig vilka varumärken som har försvunnit så du inte behöver leta efter dem igen i onödan, och dels visa dig vilka som sänkt räntan för sina snabblån.

Men vi ska börja med att ge dig en liten analys om hur dessa förändringar kommer att påverka dig som vill låna pengar samt titta på om snabblånen har blivit dyrare eller billigare.

Hur har snabblånen förändrats?

De flesta snabblångivare idag har valt att erbjuda kontokrediter istället för smslån. Men bortsett från att deras lån per definition nu är onlinekrediter är de i praktiken fortfarande typiska snabblån. Utbetalningarna är lika snabba, de flesta tar ingen UC, många accepterar anmärkningar och tillämpar en individuell inkomstbedömning. Det enda som egentligen skiljer är att du får ett visst kreditutrymme med en flexibel återbetalningstid istället för en bestämd löptid (långivare som idag valt denna modell hittar du på vår sida över kontokrediter). Det här gör att:

  • Du kan betala tillbaka det du har utnyttjat i din egen takt.
  • Du inte behöver betala någon ränta för det belopp du inte utnyttjat.
  • Du kan ta ut allt på en gång eller i portioner.
  • Du kan plocka ut de pengar du har betalat tillbaka så länge du inte överskrider ditt kreditutrymme.
  • Om din kreditvärdighet är bra nog får du höja din kreditlimit när du vill, såvida du inte redan har maximalt kreditutrymme.

Det finns även några långivare som vid sidan av sina kontokrediter erbjuder snabblån med en fast löptid och det är Mobillån, Snabbfinans, Säkerfinans, Nanokredit och Monetti. Långivare som förändrat sin ränta rejält och valt att enbart satsa på smslån och snabblån är Kredit365Frogtail, Nanoflex och Daypay.

Har snabblånen blivit billigare?

Ja, överlag har snabblånen har blivit billigare men inte alltid. De större lånen har helt klart blivit billigare än tidigare, inte minst om man betalar tillbaka på det under en längre tid. Förändringarna är alltså utmärkta för dig som vill låna lite mer och lite längre.

Däremot är de mindre lånen, på kanske 2000 – 5000 kr som har fått nya avgifter, inte alltid billigare. I vissa fall har de till och med blivit dyrare, fast det är en sanning med modifikation. Det är klart att de blir dyrt att kanske låna 5000 kr och betala en uppläggningsavgift, men den avgiften är bara en engångsavgift, så nästa gång du utnyttjar din kredit och plockar ut 5000 kr betalar du ingen sådan avgift. Då blir det inte alls lika dyrt.

Det finns alltså både fördelar och nackdelar med att snabblånen fått en lägre nominell ränta.

Fördelarna är:

  • Om du vill ta ett lite större snabblån och betalar tillbaka på det under en längre tid, kanske 1 år, är det mycket billigare idag än innan räntetaket infördes.
  • När du väl har öppnat din kontokredit och betalt uppläggningsavgiften blir det även mycket billigare än tidigare att plocka ut en mindre summa pengar.

Nackdelarna är:

  • De flesta kreditgivare inför avgifter som de inte hade tidigare som gör att de mindre lånen ibland blivit dyrare, i alla fall för dig som endast vill utnyttja din kredit vid ett enda tillfälle.
  • Många kreditgivare har höjt sina lägsta lånebelopp vilket gör att en del kanske lånar mer än vad de annars skulle ha gjort och det blir ju mer kostsamt.
  • Eftersom en del lån har fått längre löptider och det finns krediter med en flexibel återbetalning kommer många låntagare förmodligen betala av på sina snabblån under än längre tid än vad de skulle ha gjort om löptiderna varit kortare.

Vi på Snabblan24.nu kommer lite längre fram att göra en djupare analys hur förändringarna påverkat branschen och dig som låntagare.

Varumärken som försvunnit

  • Extrakredit, Kreditkontot och Kortlån vars ägare var Swedish Creditgroup har lagt ner. Hemsidorna hänvisar istället till Slantar som ägs av Credit Invest Sweden AB. Som du säkert förstår är det samma personer som ligger bakom Credit Invest som Kreditgroup. I praktiken är det alltså samma personer som ligger bakom Slantar, Extrakredit, Kreditkontot och Kortlån.
  • Det mycket populära varumärken Everydayplus finns fortfarande kvar men kommer eventuellt att försvinna. Ägaren OPR Finans AB lanserade redan i maj 2018 ett nytt varumärke, OPR Privatlån, som erbjuder större snabblån på 10 000 – 100 000 kr. Ja, trots lånets storlek har vi valt att kalla det för ett snabblån eftersom det kan hamna på ditt bankkonto redan samma dag som du gör din ansökan. I vilket fall som helst är det meningen att OPR Privatlån mer eller mindre ska ersätta Everydayplus.
  • Viakredits finns också fortfarande kvar men ägaren VIA SMS Group kommer att satsa mer på systervarumärket Viaconto än Viakredit. Vi vet inte om det kommer att innebära att Viakredit kommer att försvinna helt eller inte.

Ja, det var faktiskt allt än så länge. Och som du ser är det i realiteten inga kreditgivare alls som lämnat den lukrativa smslånemarknaden.

Långivare som sänkt räntan och förändrat sina produkter

  • Ferratum sänkte sin nominella ränta (årsränta) till 39 ,6% vilket motsvarar en månadsränta på 3,3 %. Till skillnad från många andra långivare har deras lån inga avgifter och dessutom har deras kredit en räntefri månad för nya kunder, vilket gör deras lån bland de billigaste när det gäller lån utan UC. Ja, Ferratum erbjuder nu förtiden en kontokredit med ett lånebelopp på 1000 – 30000 kr.
  • Mobillån, Snabbfinans och Säkerfinans (som har samma ägare) sänkte alla sina nominella räntor till 39 %, månadsränta 3,25 %. De införde i samband med det en uppläggningsavgift på 395 kr och en aviavgift på 35 kr/mån. De valde att satsa på kontokrediter och vanliga smslån/snabblån upp till 25000 kr.
  • Frogtail sänkte sin individuella årsränta till 17 – 39 % och införde en uppläggningsavgift på 350 kr. De skippade sina minsta lån och erbjuder numera enbart snabblån på 7000 – 40000 kr och en löptid på 1 – 3 år som kan betalas ut redan samma dag.
  • Risicum och Lånbutiken (som har samma ägare) sänkte sin årsränta till 35 % vilket är lägre än vad många konkurrenter erbjuder men samtidigt införde de en ovanligt hög uppläggningsavgift på 800 kr och en månadsavgift på 89 kr. Här kan du numera låna 3000 – 50000 kr. Deras produkt är numera en kontokredit istället för ett vanligt snabblån.
  • Slantar sänkte sin årsränta ytterligare, ända ner till 25 % närmare bestämt, och deras lån har inga avgifter alls. Här kan du låna 3000 – 30000 kr i 1 – 5 år.
  • Nanokredit valde att behålla både sitt lilla smslån och sin kontokredit. Deras kontokredit på 1000 – 20000 kr har en årsränta på 25,99 % och inga andra avgifter, vilket gör deras produkt extra attraktiv. Smslånet på 1000 – 3000 kr har en årsränta på 39 % och en uppläggningsavgift på 345 kr samt en aviavgift på 20 kr/mån. Deras systervarumärke Nanoflex erbjuder ett likadant smslån men ingen kontokredit.
  • Monetti införde en årsränta på 39 % både för sitt vanliga Monettilån och Monetti Flexilån. Båda produkterna har en uppläggningsavgift på 350 kr och en aviavgift på 45 kr/mån, men Flexilånet har även en uttagsavgift på 50 kr. Hos Monetti kan du låna upp till 20000 kr.
  • Viaconto sänkte sin årsränta till 39, 5 % och lånet har inga avgifter alls. Här kan du låna 5000 – 50000 kr.
  • Vivus sänkte sin årsränta till 39 %, månadsränta 3,25 %, och tillförde samtidigt en uppläggningsavgift på 495 kr och en aviavgift på 45 kr/mån för sin kontokredit. Hos dem kan du låna 2000 – 20000 kr.
  • Flexlimit sänkte sin årsränta till 39,96 % vilket motsvarar en månadsränta på 3,3 %. Deras kontokredit har även en uppläggningsavgift på 395 kr och en aviavgift på 60 kr/mån. Här kan du låna 3000 – 20000 kr.
  • Daypay sänkte sin årsränta till 39 % för smslån upp till 10000 kr och 33 % för snabblån på 11000 – 20000 kr. Deras uppläggningsavgift är 300 kr och aviavgift 39 kr/mån.

Det här är de största förändringarna som skett hittills, men vi håller för närvarande på att kolla upp vilka mindre förändringar andra långivare har gjort, långivare som redan tidigare klarade de nya kraven.

Vi på Snabblan24.nu har varit tvungna att ändra en massa information i våra recensioner och listor eftersom räntan har förändrats liksom avgifterna, men också löptiderna och lånebeloppen. Senast 3 september räknar vi med att hela sajten är korrekt uppdaterad, förutom när det gäller våra prisjämförelser som förväntas vara helt klara 12 september.

2 september 2018

Läs gärna även vår senare artikel om hur branschen förändrats fram till den 10:e november 2018.

1 2 3 4