Hur stor buffert bör du ha?

Nästan var femte svensk har inte tillräckligt bra kontantmarginal för att klara en oförutsedd utgift, enligt Statistiska Centralbyråns statistik för 2016. I jämförelse med resten av EU-länderna är det förvisso inte så dåligt där 40 % av medborgarna saknar marginaler (du hittar våra källhänvisningar längst ner på denna sida), men det är naturligtvis ändå ett problem.

Om man inte kan täcka upp en oförutsedd utgift som måste täckas upp finns det sällan någon annan lösning än att ta ett lån, t ex ett snabblån eller privatlån, men det blir ju dyrare än att använda egna pengar eftersom du måste betala ränta då. Okej, det finns förvisso räntefria lån och krediter men bara om du betalar tillbaka allt inom en månad och det är inte alla som klarar av det.

Om vi ska titta lite på mer statistik kan vi tillägga att var åttonde svensk inte skulle klara sig en månad eller mindre utan inkomst, enligt en undersökning utförd av Länsförsäkringar. Men allt är inte så mörkt som det kan verka, enligt Nordea hade var fjärde svensk ett för stort buffertsparande år 2015. Och med för stort buffertsparande syftar man på folk som har en buffert som motsvarar 9 månadslöner eller mer.

Det kanske låter lite knasigt att Nordea kritiserar stora buffertar, men det är det inte. När man syftar på buffert menar man pengar som man kan få tillgång till så fort de behövs, alltså pengar som sitter på ett obundet sparkonto. Det Nordea menar är att man borde ta en del av dessa pengar och placera dem i fonder eller annat sparande som ger en bättre avkastning.

Så många månadslöner bör du ha i buffert

Nu ska vi titta på hur stor buffert du bör ha, eller snarare hur många månadslöner du bör lägga undan på ett buffertkonto som du kan ta av till oförutsedda utgifter och liknande. På 90-talet tyckte dåvarande finansminister Ann Wibble att alla svenskar borde ha en hel årslön på banken men det är befängt av två anledningar: 1) Det är långt ifrån alla som kan lägga undan så mycket pengar, alla är inte höginkomsttagare. 2) Precis som Nordea anser bör man inte ha så mycket pengar på ett bankkonto, inte minst i dagsläget när räntan är så låg (September 2017).

Nej, ungefär så här stor bör din buffert vara:

• Om du är ensamstående utan barn och bor i en bostadsrätt kan 2 – 3 månadslöner efter skatt räcka. Då kan det räcka till reparationer av din bostadsrätt och självrisk om du har en bil. Det räcker även till att täcka upp den förlust av inkomst du gör under ca ett år om du skulle bli arbetslös eller sjukskriven. Om du bor i en hyresrätt kan det räcka med 2 månadslöner i buffert.
• Om du är ensamstående med barn bör du ha åtminstone 4 – 5 månadslöner sparade, men det är lättare sagt en gjort om man har en tight ekonomi.
• Om du delar en köpt bostad med någon, t ex en sambo, bör ni ha 3 – 4 hushållsmånadslöner. Det kanske verkar konstigt eftersom ni är två som delar på alla utgifter, men ofta har man en större bostad vilket ofta betyder fler och större utgifter. Och om ni skulle ha extrem otur och båda blir arbetslösa eller sjukskrivna kan det bara bra att ha en fet buffert.
• Om ni är en familj med barn är 4 – 5 hushållsmånadslöner lämpligt eftersom barn kostar pengar. Har ni fler än två barn kan det vara bra att sätta undan mer.

Observera att ovanstående tips bara är en tumregel och inget som är hugget i sten eftersom det finns många faktorer som påverkar hur stor buffert man bör ha, t ex:

• Hyrd bostad kräver lägre buffert än en villa som man har köpt. Bostadsrätt hamnar mitt emellan.
• Om du har en bil, en båt, motorcykel eller något annat som kan bli kostsamt om det går sönder.
• Hur mycket du tjänar och hur stora marginaler du har. Om du t ex tjänar 15 000 kr/mån efter skatt och får 3000 kr över varje månad efter sparande, leverne och att räkningarna är betalda är det viktigare att ha en stor buffert än om du tjänar 22 000 kr efter skatt har en marginal på kanske 10 000 kr. Orsaken till det är att dina totala utgifter är 12 000 kr i båda exemplen och då är det knappast så att den som tjänar 22 000 kr behöver ha t ex 66 000 kr i buffert när den som tjänar 15 000 kr bara behöver ha 45 000 kr. Utgifterna är ju desamma.

Källor:

Statistiska Centralbyrån, Undersökningarna av levnadsförhållanden och Saknar mindre kontantmarginal 2016.

Dagens Industri, Svenskarna har ursvag ekonomisk buffert.

Nordea Pressmeddelande, Var fjärde svensk har för stor buffert.

Svenska Dagbladet, Så stor buffert behöver du.

Om du vill läsa om hur du bör göra när du ska spara till en buffert och liknande rekommenderar vi våra artiklar tips för en stabilare ekonomi, strukturera upp din ekonomi, spara eller amortera och använda buffert eller låna.