Inflationsmålet är nått – vad händer nu?

I onsdags förra veckan meddelade SCB (Statistiska centralbyrån) att hushållskonsumtionen i Sverige ökat med 2,1 % i jämförelse med januari året innan och med 2,4 % perioden november till januari i jämförelse med samma period ett år tidigare. Och nu idag presenterade SCB ny statistik som visade att inflationstakten enligt KPIF* hamnade på 2 % i februari vilket är den högsta inflationstakten på drygt 6 år.

Det där med den ökade inflationen har såklart har såklart med den ökade konsumtionen att göra, sånt brukar gå hand i hand, och en hel del har konsumerats med lånade pengar. Så även om svenskarnas skulder har ökat oroande mycket under de senaste åren har de trots allt gett en positiv effekt också.

Riksbankens låga ränta har gett resultat

En inflation på 2 % måste ha fått Riksbanken att jubla eftersom det är deras inflationsmål. Nu återstår det bara att se om inflationen fortsätter att ligga runt 2 % och inte skenar iväg eller sjunker igen, men i nuläget har Riksbankens lågräntepolitik alltså gett resultat, även om det såklart finns andra faktorer som också har spelat in.

Det här måste kännas skönt för Riksbanken som tidigare kritiserats för att alltför hysteriskt hållt fast vid inflationsmålet, något vi på Snabblan24.nu skrivit om tidigare. Kritikerna ansåg att priset (den extremt låga räntan, eller snarare minusräntan) för att nå inflationsmålet var stort och orsakade för hög skuldsättning bland svenskarna.

Anledningen till att Riksbanken sänkte räntan till rekordnivåer var att få fart på ekonomin. En låg ränta gör att folk drar sig för att spara pengar och istället spenderar pengar. Dessutom gör det att såväl privatpersoner som företag tar lån, företag till investeringar och privatpersoner till konsumtion. Och det här verkar nu ha gett resultat.

Även svenskarnas lån har gett positiv effekt

Det här med låg ränta är dock ett tveeggat svärd. Å ena sidan får den fart på ekonomin, å andra sidan riskerar folk att skuldsätta sig för mycket vilket är en av de största orsakerna till att riksbanken kritiserats.

Det där med svenskarnas ökade skuldsättning på grund av lån, framförallt bolån, har oroat många ekonomiexperter eftersom många svenskar kan få svårt att betala tillbaka på sina lån den dag räntan går upp. Och det här är såklart sant, men i det stora hela finns det uppenbarligen även en stor positiv effekt med att så många lånat pengar: det har också bidragit till att inflationen nått en optimal nivå och att de ekonomiska hjulen i Sverige har fått fart.

Hur man än vänder och vrider på det så bidrar bolån, privatlån, snabblån och andra krediter till att folk spenderar mer pengar och det får fart på ekonomin. När konsumtionen ökar, ökar även efterfrågan och ökad efterfrågan ger ökad produktion och ökad produktion kräver mer jobb vilket ger fler arbetstillfällen. Och när fler får jobb finns det fler som kan spendera pengar och det gör att konsumtionen och efterfrågan ökar ytterligare osv.

Högre ränta på gång?

Men visst är det en riskfylld penningpolitik att ha en så låg ränta så länge. När räntan tillslut går upp finns det risk för att fler blir skuldsatta eftersom en del kan få svårt att betala tillbaka på sina lån, framförallt bolån. Däremot kommer såklart fler att börja spara pengar istället för att ta nya lån när räntan blir högre.

Om inflationen ligger kvar runt 2 % under 2017 kommer räntan förmodligen att gå upp igen inom en inte alltför avlägsen framtid, trots att Riksbankschef Stefan Ingves nyligen markerat att det är mer sannolikt att styrräntan sänks ytterligare än att den höjs. Nåja, vi får ser hur det blir med det om de nya siffrorna för inflationen står sig.

*KPIF är KPI (Konsument Prisindex) med fast ränta (F) vilket innebär att ingen hänsyn tas till förändrade räntesatser som KPI gör.

14 mars 2017