Kommer räntetaket minska överskuldsättningen ytterligare?

I gårdagens Svenska Dagbladet (18 jan 2018) utryckte Janne Åkerlund, skuldförebyggare hos Kronofogden, sin glädje över att politikerna äntligen ”satt ned foten” och planerar att införa ett ränte- och kostnadstak för snabblån och andra högkostnadskrediter. Detta skedde ungefär samtidigt som Kronfogden presenterade ny statistik som visade att allt färre personer har skulder hos Kronfogden. Entusiasmen inför framtiden är alltså stor även om det finns en del orosmoln på himlen, som du kan läsa mer om längre ner på denna sida.

Det är inte så konstigt att Kronofogden tycker att det är bra med ett räntetak eftersom de antar att det här kommer att minska överskuldsättningen och att färre snabblåneärenden kommer att hamna hos dem. Men frågan är om det verkligen kommer att bli så mycket bättre. Visst låter det vettigt med ett räntetak och kostnadstak men det är inte alls så säkert att det kommer att leda till minskad överskuldsättning och att färre låneärenden kommer att hamna hos Kronofogden.

Risk för motsatt effekt

I ett tidigare blogginlägg förklarade vi att ett räntetak inte nödvändigtvis behöver göra lånekostnaderna lägre och det är inte heller säkert att det minskar överskuldsättningen. Det som kan hända om ett räntetak införs är:

Långivare som erbjudit smslån med några månaders löptider börjar erbjuda årslån istället, alltså lån som har en löptid på ett eller flera år.
Dessa långivare kommer förmodligen att sätta sin ränta precis vid räntetaket, runt 40 %. Okej, det är mycket möjligt att flera långivare kommer att erbjuda en ränta runt 30 % eftersom det redan finns rätt många snabblån med en löptid från 1 år och uppåt som har en sådan ränta, de vill ju säkert kunna konkurrera med dessa.
En del långivare kommer också att höja sina lånebelopp så att de fortsätter att få en bra profit.
Det här kommer att göra att den slutliga lånekostnaden inte alltid kommer att bli lägre än vad den är idag, dels för att löptiden blir längre, dels för att fler svenskar kommer att låna mer än vad de annars kanske skulle ha gjort.
Många av de som inte kan betala för sina lån kommer överlag att ha en större skuld än vad de annars skulle ha haft, vilket kan förvärra överskuldsättningen på grund av smslån.

Räntetak förvärrade skuldsättningen i Finland

Vi har vid ett flertal tillfällen skrivit lite om Finland för att försöka dra en slutsats om hur det kommer att gå i Sverige efter att räntetaket införs. Finland införde ett räntetak 2013 för krediter på max 2000 Euro men tydligen har det inte alls förbättrat situationen när det gäller överskuldsättning.

På YLE:s (den finska motsvarigheten till Sveriges SVT) hemsida den 10:e januari 2018 möttes vi av rubriken ”Skuldsattas skulder blir allt större”. Vi vet att vi har skrivit om finländarnas skuldproblem förr, precis som YLE har gjort gång på gång, men det är värt att ta upp igen eftersom räntetaket fem år efter att det infördes inte alls har förbättrat situationen i Finland. Så här kan man i alla fall sammanfatta YLE:s artikel:

Skulderna har ökat år för år bland de överskuldsatta, enlig Garantistiftelsen som försöker hjälpa dem.
Bland de som ringde Garantistiftelsens stödtelefon var den genomsnittliga skulden 6000 Euro (ca 60 000 kr) större än för fem år sedan. Idag är snittskulden nästan 29 000 Euro. Det här är lite intressant eftersom den genomsnittliga skulden var mycket lägre innan räntetaket infördes för fem år sedan, vilket naturligtvis är hemskt för de drabbade.
För fem år sedan fick de som tog alltför många snabblån snabbt betalningssvårigheter, men den totala skulden var mindre och lättare att bli av med.
Idag, när Finlands snabblån blivit större på grund av räntetaket, är det desto fler som tar stora snabblån. Det här gör att många som inte klarar av att betala tillbaka på sina lån ofta har en betydligt större skuld än vad folk hade för 5 år sedan.

Ja, vad kan man dra för slutsats av det här? Förmodligen att det svenska räntetaket inte heller kommer att vara någon mirakelkur mot skuldsättning på grund av smslån. Å andra sidan är det en mycket liten del av den totala skulden hos Kronofogden som består av smslåneskulder, ca 0,16 % närmare bestämt.

Goda och dåliga nyheter från Kronofogden

Igår (18 jan 2018) presenterade Kronofogden ny statistik angående skulder hos Kronofogden som också är relevant för denna artikel. Så här ser denna statistik ut i korthet:

Antalet personer som har en skuld hos Kronofogden har minskat. År 2017 var antalet skuldsatta 417 693 stycken, vilket var det lägsta antalet sedan 1991. 2016 var det 423 184 stycken och 2015 var det 427 734. Det här är alltså en minskning på dryg 10 000 personer på två år. Orsaken anses vara skuldsaneringar och en god svensk ekonomi. Det var den goda nyheten.
Det totala skuldbeloppet hos Kronofogden har ökat från drygt 72 390 000 000 kr (år 2016) till ca 78 732 000 000 kr (2017). Det är alltså mer än 6 miljarder på ett enda år, men naturligtvis har det inte så mycket med smslån att göra, utan det är framförallt bolånen och skulderna till staten som är de största bovarna. Detta är den dåliga nyheten. En annan dålig nyhet är att 100 000 personer fick sin första skuld registrerad hos fogden förra året, men det var alltså fler som blev av med sina skulder eftersom antalet personer sjunkit.

Vi på Snabblan24.nu kan dra en viss slutsats av denna statistik. Det är inte de små lånen som är det största problemet i det här landet, om så vore fallet skulle inte antalet personer med ärenden hos Kronofogden vara den lägsta på 26 år eftersom smslån inte kom till Sverige förrän 2006. I sådana fall hade antalet personer hos Kronofogden varit den lägsta sedan typ 2005, inte sedan 1991, men situationen hos Kronofogden var faktiskt värre åren precis innan smslånen kom till Sverige.

Det är således de stora lånen (och skulder till staten) som är det största problemet, och hur kommer det då att se ut när dagens små smslån omvandlas till större snabblån med effektiva räntor på 30 – 40 % som betalas tillbaka under flera år? Kanske kommer situationen förvärras istället för att förbättras. Låt oss hoppas att det inte blir så.

19 januari 2018