Problematiskt inflationsmål?

Det svenska inflationsmålet på 2 %, som infördes 1993, var menat att skapa stabilitet och förtroende för den svenska ekonomin eftersom en relativt låg inflation gör att såväl privatpersoner som företag vet vad för prisnivå de har att vänta. En av de största fördelarna med en relativt låg och stabil inflation är att företagen vågar göra investeringar utan att behöva vara oroliga för att produktionskostnaderna ökar för mycket. Det anses skapa tillväxt och arbetstillfällen.

Just nu är den svenska inflationen bara på 0,8 % och under förra året var den var lägre än så. Den låga inflationen är den största orsaken till att Riksbanken har en så extremt låg styrränta idag, vi har till och med minusränta för närvarande. Det är meningen att den låga styrräntan ska sätta fart på konsumtionen och inflationen. När det är billigt att låna blir det billigare för företagen att göra nya investeringar och privatpersonerna lockas att konsumera mer och det brukar göra att inflationen går upp.

Det här låter ju bara men faktum är att Riskbankens strävan efter att nå sitt inflationsmål även har en baksida: Skuldkvoten hos de svenska hushållen är större än någonsin tidigare.

Inflationsmålet kritiseras

Sedan ett år tillbaka har många ekonomer inte bara kritiserat riksbankens låga styrränta utan även själva inflationsmålet. Många menar att inflationsmålet från 1993 är förlegat. När man bestämde sig för 2 procents inflation gjorde man det för att det låg i linje med den inflation Sveriges viktigaste handelspartners hade, men så är det inte riktigt längre.

Anledningen till att priserna i Sverige inte stiger speciellt snabbt längre beror bland annat på att oljepriserna är låga idag och att den svenska kronan är relativt starkt. Dessutom har globaliseringen gjort att priserna för massor av varor och tjänster har blivit lägre. Allt det här har dämpad inflationen och är inte något som Riksbanken kan påverka med sin låga styrränta, menar kritikerna. Och samtidigt som Riksbanken kämpar efter sitt inflationsmål blir svenskarnas skuldkvot allt större och bostäderna dyrare eftersom såväl bolån som privatlån är rekordbilliga idag.

Alltså har rösterna höjts för att Riksbanken ska tänka om och kanske skippa inflationsmålet, eller i alla fall se till att det korrigeras, för om riksbanken fortsätter att ha en rekordlåg styrränta finns det risk för en kollaps på bostadsmarknaden och att folk blir skuldsatta när bubblan brister och låneräntorna går upp igen.

Vi får väl se vad som händer, men Snabblan24.nu misstänker att inflationsmålet inte kommer att förändras på många år, om det överhuvudtaget förändras.

Varför har Riksbanken ett inflationsmål?

Orsaken till att Riksbanken har ett inflationsmål på 2 % är att Sverige ska ha en stabil och relativt låg inflation, men den får inte vara alltför låg. Det här anses föra med sig en mängd fördelar:

2 % är en ganska låg inflation och en låg inflation gör att företagens produktionskostnader hålls på en rimlig nivå. Det är inte minst viktig för de svenska exportföretagen.
En inflation som överstiger 2 % brukar åka berg- och dalbana vilket gör det svårt för de svenska företagen och Sveriges handelspartners att planera sina verksamheter. Det blir svårt för förtagen att veta hur deras produktionskostnader och vinstmarginaler kommer se ut även på kort sikt.
Om inflationen är hög blir lånen dyrare eftersom riksbanken då höjer styrräntan för att pressa ner inflationen. Det här gör det dyrt för företagen att göra nya investeringar.
Även om sparräntan ofta är hög vid en hög inflation tjänar man inte så mycket på att spara ändå eftersom pengarna hela tiden sjunker i värde i relation till prisnivån.
Om inflationen är för låg, eller om man har deflation, får förtagen problem med sina vinstmarginaler och det gör att företagen skjuter på sina planerade investeringar. Dessutom blir lånen billigare på grund av den låga styrräntan och det gör att hushållen riskerar att skuldsätta sig i längden, och det är precis det som håller på att ske idag.

4 Mars 2016