Risken med räntetak

I regeringens utredning Stärkt Konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter föreslår utredningsgruppen att ett räntetak på 40 % (utöver referensräntan) bör införas, liksom ett kostnadstak som gör att ett lån aldrig får kosta mer än det belopp man lånat.

Det här låter ju bra, eller hur? Det här borde väl gynna oss konsumenter och minska skuldsättningen, eller? Tyvärr är det inte alls så säkert, inte ens Kronofogdemyndigheten är så säkra på det, inte när det gäller kostnadstaket i alla fall. Och Finansbolagens Förening tror att ett räntetak riskerar att öka skuldsättningen istället för att minska den. Det här kanske låter lite konstigt men både Kronofogden och Finansbolagens Förening har faktiskt en poäng här. Vi börjar med att titta på vilka konsekvenser att räntetak kan få.

Räntetak kan ge dyrare lån

Vi vet att det låter lite absurt att en lag som reglerar hur hög en utlåningsränta får vara kan ge dyrare lån, men det är något bland annat Finansbolagens Förening hävdar i sitt remissvar till regeringskansliet gällande den statliga utredningen om högkostnadskrediter. Förövrigt ratade de (eller avströk som det heter på byråkratsvenska) i stort sett hela utredningen trots att det inte är någon paraplyorganisation för snabblåneföretagen precis. Nej, de har funnits sedan 1960 och har medlemmar som Ikano Bank, Santander, Lantmännen Finans, Telia Finans, BMW Financial Services osv, så inte verkar de i snabblånebranschen precis. Därför är det extra intressant att se hur de resonerar när det gäller räntetaket, något vi ska redogöra för här tillsammans med våra egna reflektioner.

Om man inför ett räntetak på den föreslagna procentsatsen 40 % utöver referensräntan riskerar det att göra att många kreditgivare lägger sig precis under denna procentsats. Det finns risk för att procentsatsen på 40 % plus referensränta blir en slags norm som gör att många kreditgivare som tidigare haft en lägre ränta höjer sin ränta närmare räntetaket. Ja, ett räntetak gör ju det mer eller mindre rumsrent att sätta en ränta på över 40 % eftersom denna procentsats tydligen anses vara skälig enligt staten.
Räntetaket gör att folk börjar ta större lån med längre löptider vilket ökar kreditkostnaderna och skuldsättningen för konsumenterna. Det är rätt logiskt egentligen eftersom de långivare som idag erbjuder små lån med korta löptider tvingas att erbjuda större lånebelopp och längre avbetalningstider för att få sina verksamheter att gå ihop. Och när löptiderna blir längre ökar också lånekostnaderna. Om du till exempel tar ett lån hos Onea på 5000 kr i tre månader kostar det 1 243 kr medan ett 1-årslån med samma lånebelopp skulle kosta 2000 kr om det hade 40 procents ränta (som är räntetaket med 0 procents referensränta). Finansbolagens Förening har alltså i allra högsta grad en poäng här. Annars är det bara att titta på hur det gick i Finland, där ökade skuldsättningen efter att ett räntetak infördes.
Det finns inga vetenskapliga studier som visar att det finns ett samband mellan räntetak och minskad skuldsättning. Enligt en EU-studie från 2010 kunde ett sådant samband inte alls konstateras.
Förslaget strider mot den avtalsfrihet som råder i Sverige idag och för att ett sådant ingrepp ska vara okej måste förslaget backas upp av konkreta fakta, vilket utredningsgruppen inte visat upp.
Prisregleringar har aldrig visat sig vara en bra lösning och kommer förmodligen inte vara det för högkostnadskrediter heller.

Kostnadstak kan bli tandlöst

Även denna rubrik kanske låter lite absurd, men det är precis så den statliga Kronofogdemyndigheten resonerar. Utredningsgruppen menar att kostnadstaket kommer vara ett incitament för kreditbolagen att begära ett betalningsföreläggande tidigare eftersom kostnadstaket på 100 % inkluderar förseningsavgifter, inkassoavgifter och avgift för betalningsföreläggande. Fördelen med ett tidigare betalningsföreläggande är att skulden inte hinner växa sig astronomiskt stor innan den hamnar hos Fogden (även om den fortsätter att växa där också).

Kronofogdemyndigheten menar dock att detta bara kommer att göra marginell skillnad när det gäller överskuldsättning. Orsaken till det är att en överskuldsatt person oftast redan har flera ansökningar om betalningsförelägganden innan skulden hamnar hos dem, den är bara toppen av ett isberg. Dessutom tillkommer ytterligare kostnader för betalningsföreläggandet som bara ökar på skulden ytterligare.

Vi på Snabblan24.nu vill också tillägga att det inte alltid är optimalt med snabba betalningsförelägganden eftersom det gör att man får en betalningsanmärkning som försvårar ens liv i tre år fram i tiden. Ofta kan det vara bättre att inkasso tar hand om ärendet och hinner erbjuda en avbetalningsplan istället. Det brukar vara mycket bättre för konsumenten, till och med om slutsumman passerar 100 % av lånebeloppet.

Som sagt, det är inte alls säkert att ett ränte- och kostnadstak kommer att ge någon förbättring för konsumenten eller minska skuldsättningen som utredningsgruppen hoppas på, inte ens deras egen myndighet Kronofogdemyndigheten är säker på det. Inte heller finns det något studie eller några konkreta fakta som påvisar detta, men bli inte förvånad om ”taken” ändå kommer att införas. Det kommer inte vi att bli.

20 Augusti 2017