Proportionerlig ekonomi – bra vid stora inkomstskillnader

Om ni väljer att ha en delad proportionerlig hushållsekonomi i ett hushåll betalar ni för de gemensamma räkningarna och hushållsutgifterna i proportion till era inkomster. Det kanske låter krångligt men det är det inte. Snabblan24.nu ska ge ett enkelt exempel som illustrerar det här.

Så funkar en delad proportionerlig ekonomi

Partner A får ut 20000 kr efter skatt och Partner B får bara 10000 kr eftersom jobbet är lågavlönat och är en deltidstjänst. Deras räkningar är på 9000 kr vilket innebär att Partner B bara betalar 3000 kr och Partner A 6000 kr eftersom Partner A tjänar dubbelt så mycket.

Paret lägger också pengar i hushållskassan som de använder för inköp av livsmedel, torrvaror och liknande. De vill lägga sammanlagt 9000 kr i hushållskassan varje månad vilket innebär att Partner A lägger 6000 kr och Partner B lägger 3000 kr. Efter det här har Partner A 8000 kr kvar på sitt konto och Partner B 4000 kr. Partner A får således dubbelt så mycket över som Partner B.

Om de hade haft en gemensam ekonomi hade de haft totalt 12000 kr tillsammans, alltså 6000 kr var, men om de hade haft en helt delad ekonomi hade partner A bara fått 1000 kr över och partner B 11 000 kr. Vid gemensam ekonomi finns det risk för att den partner som tjänar mer tycker att han eller hon får dra ett alltför stort lass och vid delad ekonomi finns det risk för att den som tjänar mindre knappat får något kvar efter att räkningar och andra hushållsutgifter är betalda.

Är en proportionerlig ekonomi något för er?

Proportionerlig hushållsekonomi passar bra för:

  • Sambos som har levt ihop ett tag och som tjänar väldigt olika. Det brukar inte funka i längden om den ena partnern får massor över varje månad medan den andre knappt har ett öre att röra sig med. Och i ett äktenskap skulle det kännas helt fel för det flesta.
  • Sambos som har barn och där den enda partnern jobbar deltid för att få mer tid över till barnen och som kanske ta hand om hushållet mer än sin partner.

Passar inte för:

  • Par som har varit gifta ett tag. Visst kan det funka även för dem men många tycker det skulle kännas opraktiskt och förstöra samhörigheten i längden. Ett vettigt alternativ för dessa par är en delvis gemensam ekonomi som du kan läsa i vår artikel om gemensam ekonomi.
  • Par som precis har flyttat ihop. Det behövs oftast en omställningsprocess innan man vill dela med sig en stor del av sin inkomst om man tjänar mycket mer än sin partner. Men visst finns det många par då det här kan fungera bra på en gång, det beror på parets personligheter.

Fördelar

  • Förhållandet blir mer ekonomiskt jämlikt vid stora inkomstskillnader. Det känns sällan okej att leva i ett samboförhållande där den enda får massor över och den andre knappt någonting.
  • Den som tjänar mer får ända mer över än den som tjänar lite.
  • Ni har era egna pengar att röra er med.

Nackdelar

  • Kan orsaka problem om ni har barn och den ena partnern vill skämma bort barnet mer än sin partner. Den som lägger mer på barnen kan tycka att sin partner är snål.
  • Om den ena partnern har ett bonusbarn kan det bli diskussion om detta barn ska ta del av hushållskassan eller inte. Gäller framförallt om bonusbarnet bara bor hos dem på helgerna.
  • Ger inte samma känsla av samhörighet som en gemensam eller delvis gemensam ekonomi.
  • Den som tjänar mycket får mindre kvar i plånboken än vid delad ekonomi.

Tips

  • Öppna gärna ett gemensamt konto som ni sparar på inför er gemensamma framtid. Om ni skulle separera delar ni (enligt lag) bara på pengarna.
  • Båda bör ha insyn i varandras privata konton så att det inte råder något tvivel om att ni delar på utgifterna proportionerligt.
  • Båda bör ha koll på vilka utgifter hushållet har men en av er bör se till att era gemensamma räkningar blir betalda.

Här hittar du andra artiklar om hur man kan lägga upp sin ekonomi i ett förhållande:

Delad ekonomi

Gemensam ekonomi

 

Gemensam ekonomi – för er som levt ihop länge

Det här är vår tredje artikel om hur man kan arrangera sin ekonomi när man delar sitt hushåll med någon. I förra artikeln skrev vi om delad ekonomi och här kommer vi att titta på motsatsen: en helt gemensam ekonomi. Det är den modell som många gifta par och sambos som bott ihop i flera år ofta använder sig av även om det inte är fullt lika vanligt som för bara 5 – 6 år sedan. Alltfler väljer att delvis gemensam ekonomi som vi skriver lite om längst ner på denna sida.

Så ser en helt gemensam ekonomi ut

Om ni väljer en gemensam ekonomi innebär det att:

  • Alla pengar ni får in hamnar på era gemensamma konton.
  • Alla räkningar och allt ni handlar tas från era gemensamma pengar.
  • Även nöjen, hobbies, inköp av mobiltelefoner, datorer och lyx tas från era gemensamma pengar.

Är gemensam ekonomi något för er?

Gemensam ekonomi passar bra för:

  • Par som har levt ihop länge och som litar på varandra när det gäller ekonomin.
  • Familjer med barn eftersom det är svårt att dela på allt när man har barn.

Passar inte bra för:

  • Nyblivna sambos som inte känner till varandras spenderingsvanor än.
  • Par där den ena partnern gör av med betydligt mer pengar än den andre, inte minst om partnern som gillar att spendera pengar tjänar mindre.

Fördelar

  • Ni slipper att gå igenom alla era utgifter och inköp som man måste göra om man har en delad ekonomi. Det här är ett extra stort plus om ni har barn.
  • Det kan ge en känsla av tillit i förhållandet.

Nackdelar

  • Risken för bråk om pengar är stor, framförallt om den ena partnern spenderar mycket mer än vad den andre gör.
  • Om den ena partnern lånar pengar, t ex tar stora privatlån eller små smslån, för att använda pengarna själv blir det ändå bådas börda. Då får även den andre partnern betala ränta för lånet.
  • Osjälvständigt. Om man köper något till sig själv utan att fråga partnern kan det bli fel, men det kan också kännas jobbigt att alltid fråga sin partner om man får köpa det man vill köpa.

Tips & råd

Det är många saker man bör tänka på om man har en gemensam ekonomi. Ni måste till exempel planera inför framtiden och vid större inköp måste båda vara överens om att det är ett okej inköp, annars finns det risk för konflikter. Gör så här:

  • Tala med varandra om er ekonomi! Det här är mycket viktigt så att ni strävar mot samma mål och det minskar risken får bråk om pengar. Ställ er själva frågor som: Hur mycket ska vi spara varje månad? Ska vi spara pengar till barnen också? Hur mycket kan vi tänka oss att spendera på prylar och nöjen? Vem av oss ska se till att räkningarna blir betalda så att vi inte missar någon räkning?
  • Ni bör komma överens om hur mycket ni får spendera på var sitt håll utan att behöva fråga partnern. Ni kan också välja att öronmärka varsin summa pengar men då har ni inte en helt delad ekonomi längre utan har snarare en “delvis gemensam ekonomi” som är Snabblan24.nu:s favoritlösning, även om den inte passar för alla.
  • Om ni är sambos är det viktigt att skriva ett samboavtal som kan vara bra att ha till hands om ni skulle separera i framtiden eller om någon av er avlider eftersom sambos inte ärver av varandra.
  • Det är bra om ni båda har tillgång till samtliga bankkonton så båda har koll på hur er ekonomi ser ut. Om den ena inte har insyn och tycker att det verkar gå åt för mycket pengar kan det leda till misstänksamhet.

Delvis gemensam ekonomi

Det finns många som väljer att ha en delvis gemensam ekonomi istället för en helt gemensam. Hur en sån ekonomi ser ut kan skilja sig mycket åt men här är i alla fall de två vanligaste varianterna:

  • Paret väljer att få en lika stor summa var som de får använda som de vill, en slags månadspeng för vuxna så att säga.
  • Paret väljer att ta dela på allt överskott som blir över efter att lån och andra räkningar är betalda, men innan de får sitt överskott lägger de undan en viss summa pengar som familjen ska leva på under en månad. Det här kan vara bra om den ena partnerna kanske vill köpa något med lånade pengar om han eller hon klarar av att betala tillbaka på lånet med sitt överskott. Om ni väljer den här modellen köper ni ert eget lyx och bekostar era egna utsvävningar själva.

Fördelarna med delvis gemensam ekonomi är att risken från bråk om pengar minskar och att man inte behöver ha dåligt samvete om man gör av med alla sina pengar. Det gör också att man känner sig lite mer ekonomisk självständig.

Alternativ till en gemensam ekonomi är:

Delad ekonomi

Proportionerlig hushållsekonomi

Delad eller gemensam ekonomi – vilket är bäst?

Det är inte alltid så lätt att veta hur man ska ordna sin ekonomi när man delar hushåll med någon. Ska man ha en delad ekonomi eller gemensam ekonomi? Eller ska man välja ett mellanting?

Oftast talar man om fyra olika modeller om hur man kan ordna sin ekonomi om man är gift eller sambo:

  1. Delad ekonomi. Det kan antingen handla om att man har en helt separat ekonomi eller en ekonomi där man delar vissa utgifter utöver hushållsutgifterna, t ex billån och bolån.
  2. Delad proportionerlig ekonomi, en ekonomi där ni betalar alla era gemensamma utgifter tillsammans men den som tjänar mindre betalar mindre.
  3. Helt gemensam ekonomi, en ekonomi där man disponerar alla pengar gemensamt.
  4. Delvis gemensam ekonomi. Detta alternativt innebär att ni slår ihop alla era pengar, betalar alla era räkningar, sätter in en viss summa på ett transaktionskonto för era löpande utgifter och delar sedan lika på resten.

Vilket alternativ kan passa bäst för er?

Det finns både för- och nackdelar med ovanstående lösningar. Vilken lösning ni bör välja beror är ytterst individuellt och beror på era personligheter men så här ser i alla fall tumregeln ut:

  1. Delad ekonomi – funkar bra för nyblivna sambor och barnlösa par.
  2. Delad proportionerlig ekonomi – funkar bra om den ena tjänar mycket och den andra tjänar lite.
  3. Helt gemensam ekonomi – kan passa bra för par som levt ihop i många år.
  4. Delvis gemensam ekonomi – funkar bra för i stort sett alla sambos och gifta som levt ihop i några år eller längre.

Inte ens hälften av svenskarna har helt gemensam ekonomi

2010 och 2014 undersökte Nordea hur många som hade en gemensam ekonomi och hur många som inte hade det.

Det visade sig att 58 % hade en helt gemensam ekonomi 2010 och bara 48 % hade det 2014. Det här innebär förvisso inte att de flesta numera väljer dela på sin ekonomi helt och hållet utan väljer mellanalternativ istället: en delvis gemensam ekonomi. 45 % av personerna i undersökningen valde mellantinget år 2014 mot 38 % år 2010. Det här innebär att bara 4 % hade en helt delad ekonomi år 2010 mot 7 % år 2014.

Således valde över hälften av svenskarna att dela sin ekonomi helt eller delvis 2014 till skillnad från 2010 då majoriteten hade en helt gemensam ekonomi.

Om ni har beslutsångest

Snabblan24.nu har precis påbörjat en artikelserie där vi ingående kommer att titta på de fyra olika alternativen så att ni enklare kan välja om ni ska ha en gemensam ekonomi eller delad. Eller ett mellanting. Den första artikeln handlar om delad ekonomi, men inom kort kommer resterande artiklar vara uppe. Tanken är att dessa artiklar ska ge er en bra vägledning om ni inte riktigt tycker att ert nuvarande ekonomiska upplägg fungerar.

Andra artiklar i vår artikelserie.

Delad ekonomi

Gemensam ekonomi

Proportionerlig hushållsekonomi

Delad ekonomi – utmärkt för nyblivna sambor

Här ska vi visa dig hur en delad ekonomi brukar se ut samt vilka fördelar och nackdelar den har. Det här är första artikeln i vår serie om hur man kan ordna sin ekonomi om man lever i ett äktenskap eller samboförhållande. Snabblan24.nu har valt att göra den i punktform så att det blir mer överskådligt.

Så fungerar delad ekonomi

  • Ni delar på alla era fasta utgifter såsom hyra, el, hemförsäkring och bredband.
  • Ni delar lika på utgifterna för mat och andra nödvändiga hushållsprodukter.
  • De som har en helt separat ekonomi har inga gemensamma lån och krediter, inte ens bolån eller billån, men de som levt ihop ett tag brukar ofta dela lika på utgifter för bilen och bolån.
  • Ni betalar för era egna räkningar, t ex mobilabonnemang, egna lån och krediter. Om du har en bil som sambon inte har någon nytta av betalar du även för bilförsäkringen själv.
  • De pengar som blir över efter ovanstående utgifter får du behålla själv, sen spelar det ingen roll om du tjänar dubbelt så mycket eller hälften så mycket som din sambo.

Är delad ekonomi något för er?

Delad ekonomi passar bra för:

  • Nyblivna sambor eftersom de är vana att ta hand om sin ekonomi själv.
  • Sambor och gifta som tjänar ungefär lika mycket.
  • Rumskompisar.

Passar inte bra om:

  • Ni har barn och en av er jobbar mindre för att få mer tid över till barnet/barnen.
  • Om era inkomster skiljer sig mycket åt. Ja, skulle en av er få 3000 kr över varje månad och den andre 10000 kr finns det risk för konflikter och bitterhet hos den som tjänar minst.

Fördelar

  • Risken för bråk för att sambon gör av med för mycket pengar elimineras helt. Det är upp till var och en hur mycket man gör av med.
  • Det är inte sambons problem om du bestämmer dig för att låna pengar eftersom det är du och inte sambon som ansvarar för återbetalningen av kontokrediten, privatlånet, billånet eller smslånet.
  • Om ni har en helt delad ekonomi och förhållandet spricker bli det inget krångel med ekonomin, den är ju redan delad.

Nackdelar

  • Det kan bli ett skevt förhållande om t ex den ena partnern får 10000 kr över i månaden och den andre 2000 kr.
  • Det är mycket svårt att betala exakt lika mycket när det gäller inköp av livsmedel, hushållsartiklar och liknande.
  • Jobbigt att gå igenom alla kvitton.
  • Det ger ingen känsla av ekonomiskt tillit.

Tips

  • Om ni har levt ihop ett tag kan det vara vettigt att skaffa ett gemensamt konto för era gemensamma löpande utgifter.
  • Det är också bra att öppna ett gemensamt sparkonto med fria uttag där ni lägger undan lite pengar varje månad, pengar som ni kan ha som buffert för oförutsedda utgifter.
  • Gå igenom era gemensamma utlägg en gång i månaden så att det inte råder något tvivel om att ni båda betalar lika mycket. Om din partner har lagt ut mer får du lägga pengar emellan och vice versa.

Tidigare artiklar:

Delad eller gemensam ekonomi?

Gemensam ekonomi

Proportionerlig hushållsekonomi