Varför förbjuda korta löptider?

Att regeringen vill eliminera korta lån står klart om de nya reglerna införs efter att deras remissinstanser sagt sitt. Egentligen förstår vi inte varför kortfristiga lån ses som ett så stort problem. Är det verkligen så mycket värre erbjuda ett litet lån på t ex 6000 kr som ska betalas tillbaka inom ett par månader än ett stort lån på flera hundratusen kronor som ska betalas tillbaka på kanske 10, 15 år?

Om du tar ett annuitetslån på 300 000 kr och betalar tillbaka det i tio års tid kommer din månadskostnad hamna på ca 3200 kr i månaden, även om du får en så pass låg ränta som 5 %. Om du tar ett lån med rak amortering blir månadskostnaden ännu högre i början men sjunker för varje månad som går. Om du istället tar ett smslån på 6000 kr med 3 månaders löptid får du en månadskostnad på ca 2000 kr om du lånar hos Mobillån, och då är din effektiva ränta hela 206 %. Räntan är så pass hög eftersom lånet är så litet och har så kort avbetalningstid för om den varit 5 % hade lånekostnaden enbart blivit 60 kr. Som vem som helst fattar kan inget kreditbolag erbjuda lån med en så extremt liten avkastning.

Men nu till det vi ville komma fram till: På vilket sätt är det enklare att betala tillbaka 3200 kr i månaden när man har tagit ett stort lån än att betala tillbaka 2000 kr i månaden på ett litet lån? Vem som helst fattar att det inte är enklare, dessutom måste du betala över 3200 kr i månaden i hela tio år om du tar det stora lånet istället för 2000 kr i tre månader. Därför har vi svårt att se varför det är så illa att vissa långivare erbjuder riktigt kortfristiga lån. Det vore väl bättre att se till att kreditbolagen är noggrannare med att titta på betalningsförmågan än att mer eller mindre förbjuda de riktigt korta lånen?

Räntetaket eliminerar kortfristiga lån

Så varför hävdar vi att regeringen förmodligen planerar att i praktiken förbjuda riktigt små smslån med korta löptider? Svar: det föreslagna räntetaket på 40 %. Nu kanske det för oinsatta låter som att en fyrtioprocentig effektiv ränta ändå är en skyghög ränta och det stämmer om det handlade om ett privatlån som läggs upp på flera år, men det är faktiskt en för låg ränta när det handlar om riktigt kortfristiga små lån.

Om vi återvänder till exemplet ovan så skulle ett smslån på 6000 kr med en löptid på 3 månader kosta 133 kr om det hade en effektiv ränta på 40 %. Det är inte svårt att fatta att ingen långivare skulle få sin verksamhet att gå ihop med en sådan ränta. Således måste löptiderna bli länge och lånebeloppen högre med ett sådant här räntetak och då försvinner de riktig korta lånet, så är det bara.

I princip har vi inget emot att de minsta lånen blir större än någon tusenlapp och att löptiderna blir längre men det finns en baksida med det här också, det är bara att titta på hur det gick i Finland efter att de infört ett räntetak. Folk började istället att ta större lån med längre löptider vilket gjorde att skuldsättningen ökade, och de som fick betalningsproblem hade större och svårare skulder att bli av med. Nej, det hade nog med all sannolikhet varit bättre att ha kvar de riktigt små korta lånen och istället ökat kraven på kreditgivarnas kreditbedömningar, alternativt satt ett högre räntetak när det gäller lån med ringa belopp som har en avbetalningstid på högst några månader.

Nu kanske vissa hävdar att man inte bör ta något lån överhuvudtaget om man bara behöver låna några tusenlappar i någon månad, det är ett tecken på att man inte har en speciellt bra ekonomi. Nåja, även om man tar ett privatlån på 10000 kr som läggs upp på ett år visar det i sådana fall att man inte heller har så bra ekonomi och sådana lån kan du ta hos banken. Dessutom är det väl inte så bra att någon ”tvingas” låna 10000 kr i ett år fast det egentligen hade räckt med 6000 kr i 3 månader. Med en 40-procentig ränta blir lånekostnaden 2166 eller 2296 kr (beroende på om det är ett annuitetslån eller ett lån med en rak amortering) medan 6000 kronorslånet hade kostat 1175 kr (hos Mobillån). Vilket är egentligen bäst? Förvisso kan ju låntagaren lösa lånet tidigare än vad som står i skuldebrevet och då blir kostnaden såklart lägre, men dessvärre är det många som inte gör det och då blir det ändå dyrare i slutänden.

Många har dessutom egentligen råd att betala tillbaka på sina lån även efter en mycket kort tid. Enligt en SIFO-undersökning på beställning Inkassoföretaget Lindorff betalar 45 % av de svenskar som lånar till semestern tillbaka hela sitt lån inom ett halvår vilket tydligt visar att många klarar av kortfristiga lån. Okej, 55 % av de som lånat till semestern tar längre tid på sig men det kan bero på att många inte vill lägga ut för mycket på en gång fast de egentligen skulle kunnat det. Som sagt, man kan lockas att dra ut på tiden för länge vilket gör krediten onödigt dyr.

Kommer snabblånen försvinna helt?

Oavsett hur det blir med räntetaket nästa år så kommer det att finnas snabblån kvar men de som bara är på en eller några tusenlappar kommer förmodligen att försvinna och löptiderna kommer att bli längre, på gott och ont. Men om ett krav på ett pappersavtal som måste skickas med snigelpost införs är det garanterat slutet för lån som når mottagaren inom 24 timmar.

Om du är intresserad av det här ämnet rekommenderar vi att du även läser vår nyhetsartikel om Advokatsamfundets minst sagt tveksamma inställning till den föreslagna regeländringen för högkostnadskrediter och artikeln om hur stora lån är ett växande problem i Finland.

30 juli 2017