Uppdaterad oktober 1, 2024
I början av året (januari 2019) kom Kronofogden med goda nyheter, antalet personer som hade krav hos Kronofogden hade minskat från 413 912 till 410 131, en minskning med 3 781 personer. Det var det lägsta antalet på 27 år. Det som dock oroade Kronofogden var att den sammanlagda skulden ökade trots att antalet personer minskade.
Således var det färre personer som drog på sig allt större skulder år 2018 och sedan dess har det förvärrats ytterligare. Igår, 2019-09-23, kom Kronofogden med ett nytt pressmeddelande som visade att så var fallet. Antalet krav på 100 000 – 500 000 kr ökade markant under det första halvåret 2019 och har nu nått historiskt höga nivåer. Kronofogden fick in 15 400 krav på så här stora belopp och det är en ökning med 22 % i jämförelse med första halvåret 2018.
Varför blir de större skulderna fler?
Enligt Kronofogden är det framförallt banker, kreditbolag och factoringbolag (företag som köper gamla skulder) som ligger bakom den största delen av ökningen. Andrea Gleerup, enhetschef hos Kronofogden, tror att kreditgivarna behöver vara noggrannare när de bedömer ansökandenas ekonomi innan de beviljar lån.
De krav som hamnar hos Kronofogden när det gäller krediter är framförallt lån utan säkerhet, men eftersom kraven är så stora (på 100 000 – 500 000 kr) handlar det knappast om högkostnadskrediter, alltså det som i folkmun kallas för smslån och snabblån. Nej, dessa lån är inte alls så stora, så det handlar snarare om vanliga privatlån som bankerna och en del kreditbolag erbjuder.
Handlar inte om smslån
Nu kanske vissa tänker att det kanske visst handlar om snabblån och smslån. Det kan ju vara så att en person tagit jättemånga smslån så att beloppet hamnar på 100 000 – 500 000 kr. Men nej, så är det inte i detta fall. Kronofogden förklarar att de har fått in 15 400 krav som är på 100 000 – 500 000 kr, inte att kraven gäller 15 400 personer. Varje krav motsvarar en (1) skuld, t ex en skuld som beror på ett obetalt lån. Om en person skulle ha två obetalda lån som hamnar hos Kronofogden är det två krav, inte ett. Och om båda dessa krav är på 100 000 – 500 000 kr räknas de in i denna statistik. Det här visar bara att det är de vanliga privatlånen som är det stora problemet, inte snabblånen.
Nu kanske man kan tro att det är räntetaket och de andra regleringarna som infördes 1 september 2018 som gjort att smslånen (kanske) har blivit ett mindre problem. Naturligtvis kan det vara så (vilket vi såklart hoppas på) men det är inte så säkert att det bara handlar om det. Enligt statistik hos Kronofogden, som publicerades den 17 januari 2019, registrerades ovanligt få personer hos Kronofogden 2018. Det var en historiskt låg nivå. Om nu smslån skulle vara en så stor bov borde inte så ha skett eftersom räntetaket inte infördes förrän i september 2018, alltså åtta månader in på året.
Har räntetaket gett oönskad effekt?
Som sagt, förhoppningsvis har räntetaket för smslån gjort att problemet med snabblån minskat ytterligare, men det kan även finnas en baksida med räntetaket. Långt innan räntetaket infördes skrev vi på Snabblan24.nu att det finns en risk för att folk tar större lån om ett räntetak införs, vilket i sin tur ökar risken för att skulderna hos Kronofogden blir större. Det var det som hände i Finland efter att de införde ett räntetak, de stora skulderna sköt i höjden och skuldbördan hos folket blev allt större. Vi skrev också att det, enligt en EU-studie, inte fanns något samband mellan räntetak och lägre skuldsättning i vår artikel om risken med räntetak. Vi var också oroliga för att räntetaket kunde få motsatt effekt och att även advokatsamfundet var skeptiska mot förlaget om räntetak.
Ja, nu verkar det alltså som att det håller på att gå åt samma håll som i Finland. Vi kan inte redan nu påstå att vi hade rätt när vi oroade oss för att räntetaket skulle leda till större lån och ökad skuldsättning, det är lite för tidigt att påstå det. Det kan lika gärna handla om försämrad konjunktur och andra faktorer, men vi tror ändå att räntetaket kan ha lite att göra med saken i alla fall. Vi får bara hoppas att räntetaket i långa loppet leder till en positiv utveckling för alla slags lån och andra krediter.
Varför större lån på grund av räntetaket?
Men varför skulle folk ta större lån med längre löptider bara för att ett räntetak har införts? Det handlar inte om att snabblånen har fått en jättelåg ränta precis, räntetaket är ju runt 40 %, utan snarare om att folk väljer att ta större lån istället. De riktigt små smslånen försvann ju nästan helt när räntetaket infördes och ersattes med större snabblån som har längre löptider. Orsaken till det är att räntetaket inte längre gjorde det lönsamt att erbjuda riktigt små lån med korta löptider.
Nåja, inga snabblån nådde i alla fall så stora summor som 100 000 kr men i och med införandet av räntetaket dök det upp helt nya lån på marknaden, stora lån som började betalas ut nästan lika snabbt som smslån, trots sexsiffriga lånebelopp. Många av dessa lån har en ränta på 20 – 30 % och det är inte alls billigt med tanke på det stora lånebeloppet och den långa löptiden.
Det finns nog en hel del som väljer sådana lån och andra privatlån istället för att ta smslån. Många kanske tänker, varför ta ett snabblån på 30 000 kr med en ränta på nästan 40 % när man kan ta ett större lån på 100 000 kr med en lägre ränta? Det är lite att lura sig själv eftersom ett lån på 100 000 kr med en ränta på kanske 25 % blir bra mycket dyrare än ett smslån på 30 000 kr. När det fanns små lån som betalades tillbaka på någon månad stod man förmodligen inte ens i valet och kvalet mellan smslån och ett stort privatlån, men eftersom lånebeloppen blivit större och löptiderna längre kanske många överväger att ta ett ännu större lån istället.
Det här bara spekulationer men inom sinom tid, när mer fakta och statistik nått oss får vi se om det stämmer eller inte.