Den riskfyllda låga räntan

Den 26:e oktober kommer Riksbanken ge oss besked om ifall reporäntan/styrräntan kommer att förändras eller inte. Det enda vi kan vara säkra på är att räntan på -0.50 % inte kommer att bli ännu lägre, men det är mycket möjligt att den kommer att bli oförändrad ända fram till mitten av 2018 enligt ett pressmeddelande från riksbanken. Det kan tyckas konstigt eftersom inflationsmålet på 2 % är nått och vi befinner oss i en brinnande högkonjunktur som riskerar att drabbas av överhettning. Det normala i en sådan här situation vore att höja räntan så att de ekonomiska hjulen saktar ner lite, så att folk börjar spara lite mer och låna mindre. Men Stefan Ingves menar att det har tagit hela 6 år att nå inflationsmålet och att det vore för riskfyllt att redan nu ändra på penningpolitiken, alltså höja räntan.

De flesta ekonomer är dock överens om att det snart borde vara mer lönsamt att spara eftersom skuldeberget bara växer och för att det annars finns risk för en ekonomisk överhettning som kan ge en alltför hög inflation. Förvisso har alltfler börjat ta mindre (inte färre) bolån sedan det skärpta amorteringskravet för bolån infördes men fortfarande är det full fart på lånekarusellen. Den största orsaken till skuldberget är bolån och sedan blancolån medan smslån endast stod för 0,16 % av svenskarnas lånebörda år 2016, så nej, smslånen är knappast det största problemet sett ur ett makroekonomiskt perspektiv, trots all mediepropaganda.

Vi borde spara istället för låna – så vad gör regeringen?

Skuldberget växer, vår ekonomi riskerar överhettning och inflation och ekonomerna anser att svenskarna borde börja spara mer och spendera mindre, så vad gör regeringen då? Jo, den höjer skatten på sparande! I årets budget föreslås att skatten för sparande på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar ska höjas, vilket i stort sett är de enda sparformerna som ger någon avkastning överhuvudtaget idag. Det känns ju helt uppåt väggarna, inte minst i en tid då styrräntan kommer förbli rekordlåg ett tag framöver, vilket gör lån och andra krediter billiga och sparande på sparkonton olönsamt. Det är knappast en vettig väg att gå för att få kontroll på inflationen och svenskarnas skuldberg.

Låga räntor – en större bov än höga

Hur många gånger har man inte hört hur smslånens höga räntor leder till att folk hamnar i skuldfällan, även om det inte riktigt stämmer. För det första så betalar faktiskt de allra flesta tillbaka på sina smslån i tid. För det andra så är det sällan räntan som är den största boven när det gäller lån under 10000 kr (det genomsnittliga snabblånet är på 8200 kr, se Finansinspektionens rapport Konsumentskyddet på finansmarknaden sid 12) som har en löptid på några månader. Om någon t ex lånar 8000 kr och ska betala tillbaka 10000 kr inom tre månader är det sällan bara 2000 kr som saknas om personen inte betalar tillbaka på sitt lån, det är mer som saknas. Det är alltså så att även om lånekostnaderna varit mycket lägre hade personen inte kunnat betala tillbaka på sitt lån i tid.

Ofta handlar det om att löptiden är för kort i förhållande till den summa man lånat eller så har man helt enkelt varit oansvarig med sin ekonomi (det är bara att kolla på TV-serien skuldfällan så ser du), men det är ett helt annat problem och en annan diskussion. Det finns emellertid snabblån, som du hittar här på Snabblan24.nu, som har en löptid på 1 år när det gäller 8000 kr och som trots det är betydligt billigare än de flesta 3-månaderslån, t ex hos Cashbuddy och Goodcash. När det handlar om sådana snabblån är räntan ett ännu mindre problem eftersom räntekostnaderna för dessa 8000-kronorslån bara blir runt en hundralapp i månaden.

Riskabla blancolån

Nej, egentligen är det de låga räntorna som gör att skuldberget i Sverige ökar, det råder det inget tvivel om. Den låga styrräntan gör att bolånen är billigare än någonsin (trots bankernas fina marginaler) och att även privatlånen/blancolånen är billiga. Det här, tillsammans med en aggressiv marknadsföring, har gjort att alltfler tar stora blancolån, det är ju så billigt!

Grejen är att privatlånen, trots den låga räntan, är en mycket större bov än smslånen både när det gäller skuldberget och skuldsättningen. Ett enda blancolån på ca 80000 kr motsvarar ju hela 10 genomsnittliga smslån, och ett blancolån på 400 000 motsvarar 50 genomsnittliga smslån. Och när det handlar om skuldsättning på grund av betalningssvårigheter är det ju mycket svårare att bli av med en skuld på tiotusentals eller hundratusentals kronor än ett litet lån på 5000 – 10000 kr. Det här känner Finansinspektionen till, det här känner alla ekonomer till, men trots det skrivs det i media mest om att snabblånen med sin höga ränta är ett stort problem. Problemet med blancolån skrivs det inte alls lika mycket om.

Inte nog med det, även om de flesta privatlån har en låg ränta så kan lånekostnaderna ändå bli riktigt höga i slutänden. Förklaringen till det är att kreditgivarna ofta vänder sig till Konsumenter som tagit ett eller flera blancolån och erbjuder dem att lösa lånet/lånen i förtid med ett lån som har en lägre ränta och en längre löptid. Det här kan såklart vara frestande för många kunder eftersom lägre ränta alltid klingar bra i folks öron, det känns ju som att man sparar pengar på det. Det är emellertid inte alltid sant eftersom den längre löptiden ofta gör att den slutliga lånekostnaden blir högre än vad den annars skulle ha blivit.

Det här är också ett välkänt problem bland de flesta ekonomer, men trots det vill regeringen tydligen utplåna de små korta lånen som har höga effektiva räntor med sina nya lagförslag, vilket kommer att förvandla dem till små blancolån med en effektiv ränta på max 40 % plus referensränta. Det här kommer förmodligen att öka skuldsättningen i Sverige ytterligare. Vi får väl se om ett år eller två.

20 oktober 2017

Lendo hjälper skuldtyngda kunder

Ovanstående rubrik är lite menad som en provokation och är ett svar på Expressens rubrik ”Lendo gör rekordvinst på skuldtyngda kunder”. Förvisso stämmer det Expressen skriver, det är många skuldtyngda som vänder sig till Lendo för att lösa gamla dyra krediter med ett större lån, men det är inte hela sanningen bakom deras fina vinst på 152 miljoner kronor år 2016.

Det finns massor av kunder med god ekonomi som söker sig till låneförmedlaren Lendo när de behöver ett lån. De gör det dels för att de vill slippa att kontakta en massa banker på egen hand, dels för att de inte vill att massor av kreditupplysningar ska tas på dem. Så det där med att Lendos stora vinst bara hänger på skuldtyngda kunder stämmer alltså inte riktigt, för i sådana fall skulle de inte samarbeta med banker som t ex SEB, Swedbank och ICA Banken eftersom dessa banker sällan accepterar skuldtyngda kunder, framförallt inte om de har betalningsanmärkningar.

Oskälig ränta?

Lendo är en låneförmedlare som vaskar fram lån hos ett stort antal banker och kreditbolag och de effektiva räntorna brukar hamna på 4,95 – 17,55 %. Det Expressen stör sig på är uppenbarligen Lendos högsta ränta på 17,55 % och att de kunder som får denna höga ränta är skuldtyngda. Fast egentligen är det inte så konstigt att folk med sämre kreditvärdighet får en högre ränta än andra, inte minst om de har anmärkningar. Ju större risk banken tar desto högre blir räntan, så har det alltid varit i finansvärlden och så kommer det att förbli. Högriskkunder som behöver ett lån får antingen betala en hög ränta eller så får de inte låna alls. Det är inget konstigt med det.

Skuldtyngda får en chans

Så är det då fel att Lendo även samarbetar med kreditbolag som vänder sig till folk som normalt har svårt att få krediter och som tar en högre ränta? Det tycker inte vi på Snabblan24.nu. Precis som Lendos VD Hanna Neidenmark sa i expressens intervju är räntan ändå lägre än den smslån har och de krediter som kunderna löser har ännu högre ränta. Således gör Lendos samarbetspartners det möjligt för skuldtyngda kunder att sänka sin ränta, vilket i sin tur ger dem en möjlighet att klara av att återbetala sina lån.

Om kunden t ex har flera smslån och/eller andra kortfristiga krediter som kunden har svårt att klara av är det väl ändå bättre att kunna lösa dessa krediter och få en amorteringsplan som kunden klarar av än att skulderna hamnar hos inkasso och tillslut hos Kronofogden istället? Dessutom är dröjsmålsräntorna ofta högre än 17,55 % vilket gör att den skuldtyngde blir mer skuldsatt om skulden hamnar hos inkasso/kronofogden än om den skuldtyngde tagit ett lån via Lendo. Alltså skulle vi vilja säga att Lendo hjälper skuldtyngda kunder istället för att stjälpa dem. För vilket alternativ hade den skuldtyngde annars haft? Förmodligen inget annat än att låta skulden gå vidare till ett inkassobolag och (i värsta fall) tillslut drabbas av ett betalningsföreläggande. Det är ju ingen höjdare precis.

Samtidigt känns det lite konstigt att Lendo anklagas för att tjäna pengar på skuldtyngda kunder eftersom lånet faktiskt inte tas hos Lendo utan hos ett kreditbolag. Visst tjänar Lendo också pengar på detta men kreditbolaget som erbjuder lånet finns ju där vare sig Lendo finns eller inte. Lendo gör bara bolaget mer synbart för kunderna och kunden bestämmer ju själv om han eller hon ska anta erbjudandet eller inte. Det är ju kunden som uppsöker Lendo, inte tvärtom. Behovet finns alltså där och det är knappast Lendos fel.

Kan pressa räntan

Inte heller är det Lendo som bestämmer vilka räntor deras samarbetspartners ska sätta, däremot är det mycket möjligt att de kan pressa räntorna eftersom Lendo har blivit en viktig länk för dem. De samarbetar exempelvis med Moneygo som har en högsta ränta på 19,8 % men trots det är Lendos tak på 17,55 % vilket vittnar om att Lendo faktiskt kan ge sina kunder en bättre deal än vad de annars kanske skulle kunna fått, men inte alltid såklart.

Och det där med att Lendos fina vinstmarginal skulle visa att Lendo inte är speciellt konkurrensutsatt är bara struntprat. Det finns massor av tuffa konkurrenter därute, det är bara att kolla in vår lista över låneförmedlare så ser du det klart och tydligt.

29 augusti 2017

Nu besöker du oss tryggare än någonsin

För två dagar sedan flyttade Snabblan24.nu från http till https vilket innebär att du numera har en säker anslutning när du surfar hos oss. Det innebär att allt du gör hos oss är privat och inte kan följas av andra, t ex hackers. Inte för att det har haft så jättestor betydelse här på Snabblan24.nu eftersom varken du eller någon annan någonsin uppger några känsliga uppgifter hos oss, inga kontonummer, inga användarnamn eller lösenord. Det är ju inte hos oss du lånar utan hos våra samarbetspartners.

Nåja, nu har vi i alla fall installerat ett så kallat ssl-certifikat som gör anslutningen till Snabblan24.nu säker. Alla säkra sajter som har ett ssl-certifikat har en webbadress som börjar med https istället för bara http. Framför webbadressen i webbläsaren ser du också ett lås som visar att sajten är säker. I Google Chrome står det också att sajten är säker innan webbadressen.

Låna och shoppa inte på sajter utan ssl

Om du någon gång besöker en sajt där du ska uppge kortnummer, personnummer, bankkontonummer, lösenord eller användarnamn bör du kolla att den har en webbadress som börjar med https för annars finns det risk att någon hackare kommer över dina känsliga uppgifter. Om sajten inte har ett ssl-certifikat är det okej att fortsätta surfa runt på sidan men du bör aldrig ange några känsliga uppgifter på den. Webbshoppar och sajter som erbjuder lån och likande som saknar ssl bör således undvikas. Men tänk på att det finns sajter som börjar på http men som upprättar en säker anslutning när du fyller i ett formulär, t ex när du ska betala för en produkt eller ansöka om ett lån. Du kan se om det sker direkt i webbläsarens adress fält.

Https visar att du är på rätt sajt

Det finns emellertid ytterligare en fördel med att surfa på en sajt som använder sig av en säker anslutning. Det är att du kan vara helt säker på att du surfar på rätt sajt och att det verkligen är domänägaren som äger sajten. Om en sajt inte har ett ssl-certikat finns det risk att en duktig (och elak) hacker lyckas placera in en kod på sajten som leder besökaren vidare till en annan farlig sajt, utan att besökaren märker det. Sajten kan se likadan ut och om du där uppger några känsliga uppgifter kommer hackaren över dessa uppgifter direkt, det är det som är syftet med plagiatsajten. Så här går det alltså inte att göra om orginalsajtens webbadress börjar med https vilket innebär att den är skyddad av ett ssl-certifikat.

Om vårt säkerhetscertifikat

Det ssl-certifikat vi på Snabblan24.nu använder oss av är utgivet av Comodo RSA Domain Validation Secure Server CA. Comodo är ett av världens största och bästa företag inom internetsäkerhet vilket garanterar att du får en mycket säker anslutning när du besöker oss. I vissa webbläsare, t ex Safari, kan du klicka på låset i adressfältet så kan du själv ta reda på vilket företag som är utgivare av certifikatet.

Som sagt, nu kan du surfa riktigt tryggt på Snabblan24.nu, tryggare än någonsin.

24 augusti 2017

JAK:s lån inte räntefria enligt KO

Det här med vad som är ränta och inte ränta tvistar de lärde om. Just nu är det i alla fall något som JAK Medlemsbank och KO (Konsumentombudsmannen) har vitt skilda åsikter om.

JAK hävdar att deras lån inte har någon ränta eftersom de anser att det är fel att tjäna pengar på pengar och därför har de ingen ränta som de tjänar några pengar på. De hävdar att ägarna (medlemmarna) inte tar ut någon vinst eller några bonusar och att deras lånekostnader endast består av faktiska kostnaderna för låneverksamheten. De anser därför att deras lån är räntefria.

KO däremot menar att JAK:s lånekostnader enligt Konsumentkreditlagen egentligen är samma sak som vanlig kreditränta. KO anser att det är felaktigt att JAK använder sig av begreppet ”lånekostnader” istället för ”ränta” eftersom det gör det svårt för Konsumenten att jämföra deras lån med andra krediter. JAK Medlemsbank menar i sin tur att det inte alls är felaktigt eftersom de inte tar någon vinstgivande ränta och att de faktiskt anger lånets effektiva ränta vid sidan om lånekostnaderna, något som gör det enkelt för kunderna att jämföra deras kredit med andra krediter.

KO förde emellertid denna tvist vidare till Stockholms Tingsrätt och den 30:e juni 2017 föll domen: KO fick rätt. Senast den 22 september måste JAK sluta att marknadsföra sina lån som räntefria och får inte kalla sig för den räntefria banken och liknande. JAK har meddelat att de kommer att följa domslutet men kommer att förbli samma slags bank som tidigare.

Vem har rätt egentligen?

Så vem har egentligen rätt, JAK eller KO? Det är svårt att svara på eftersom de har helt olika synsätt när det gäller det här.

Så tänker KO

KO vill i princip att alla kostnader för en kredit ska räknas som ränta så att blir enkelt för Konsumenten att se vilka krediter som är förmånligast. Det tycker vi är vettigt men faktum är att JAK faktiskt anger den effektiva räntan för deras lånekostnader redan vid ansökningsformuläret på sin hemsida, så egentligen är det inget problem att jämföra JAK:s krediter med andra krediter. Således är det framförallt JAK:s marknadsföring som KO retat upp sig på, de anser att den är vilseledande. Det är inte okej för JAK att påstå att de erbjuder räntefria lån eftersom deras lånekostnad i praktiken är en ränta.

Well, som vanligt känns det som att svenska myndigheter utgår från att svenska konsumenter är korkade. Vem som helst fattar väl att det inte finns stora privatlån med långa uppläggningstider som inte har några kostnader alls. Om det nu finns någon som trots allt tror det kommer de redan vid låneansökan se att så inte är fallet, och där ser de dessutom vilken effektiv ränta lånet har. Å andra sidan känns det faktiskt lite larvigt av JAK att skryta om att man är en räntefri bank när lånen inte är gratis, så på sätt och viss förstår vi KO. Annars skulle varenda bank kunna ta bort sina räntor och ersätta dem med andra avgifter och sedan kalla sig för räntefria banker.

Så tänker JAK

JAK anser att deras lån är räntefria för att de inte tar någon ränta som ger dem någon vinst. Det enda de tar betalt för är de faktiska lånekostnaderna, alltså de kostnader som låneverksamheten behöver för att fungera. Detta resonemangen kan vi i princip också förstå, men det vi kan inte förstå är att JAK verkar sätta likhetstecken mellan ränta och profit.

De skriver i ett pressmeddelande att de betraktar ränta som ”all betalning för in- och utlåning som överstiger de faktiska kostnaderna för låneverksamheten”. Det stämmer ju inte alls. Det finns massor av lån och andra krediter som inte har några avgifter utöver räntan vilket innebär att kreditbolagets faktiska kostnader också är inbakade i räntan. Räntepengarna går alltså dels till vinst, dels till bankens/kreditbolagets kostnader för sin verksamhet. Därför känns det lite som att JAK skapat sin egen definition av ränta och det är såklart inget KO kan ta hänsyn till. Men vi tycker att det är kul att det finns en bank vars styrelse brinner för att deras medlemmar inte ska betala mer för sina lån än vad de kostar för banken. Det är alltid kul med visionärer som brinner för sin sak och skapar något nytt som gynnar andra. Det ger vi tummen upp för.

På Snabblan24.nu hittar du emellertid lån som är räntefria på riktigt, som inte har några lånekostnader alls, men vi är mycket tydliga med att ange vilka av dessa smslån som är helt gratis och vilka som har en avgift. Dessa är dock mycket små och har en mycket kort löptid (max 1 månad). Nåja, långivaren tjänar ändå pengar på dessa lån i längden eftersom vissa kunder förlänger dem och då får de betala ränta från den dag de togs, och så finns det de som inte förlänger det men som återkommer som betalande kund.

6 augusti 2017

Fyra nya kontokrediter

Sedan i slutet av juni 2017 lanserade S & A Sverige AB kontokrediter vid sidan av sina gamla vanliga smslån. S & A Sverige äger ju fyra varumärken (Mobillån, Snabbfinans, Säkerfinans och Tryggkredit) vilket gör att du nu hittar fyra nya onlinekrediter här på Snabblan24.nu. Vidare har S & A bestämt sig för att ha olika räntesättning för sina krediter som ser ut så här:

  • Mobillån: Månadsränta 7,96 % (effektiv ränta 150,70 %).
  • Snabbfinans: Månadsränta 12,46 % (effektiv ränta 309,24 %)
  • Säkerfinans: Månadsränta 10,26 % (effektiv ränta 222,86 %)
  • Tryggkredit: Månadsränta 2,08 % (effektiv ränta 28,02 %).

Tryggkredit billigast

Som du ser skiljer sig räntan åt rätt mycket mellan de olika varumärkena och Tryggkredit är extremt mycket billigare än de andra tre. Så om du funderar på att ta en kontokredit hos S & A Sverige ska du självklart göra det hos deras nyaste varumärke Tryggkredit. Deras kredit är faktiskt den billigaste onlinekrediten på marknaden just nu. Okej, den har betydligt högre ränta än bankernas kontokrediter, men i genren snabba krediter som erbjuds av smslångivare är den billigast. Det ska bli intressant att se vad Credway ska göra nu eftersom de tidigare var billigast och dessutom ger en prisgaranti till sina kunder. Det är alltid kul när priserna pressas lite!

Så finns det ingen hake med att välja Tryggkredit framför de andra tre varumärkena? Nej, faktiskt inte. Du får tillgång till din kontokredit lika snabbt och kraven är desamma.  Den enda haken med Tryggkredit när det gäller deras snabblån är att de tar UC till skillnad från Mobillån, Snabbfinans och Säkerfinans, men A & S har meddelat oss att de kommer att ta sina kreditupplysningar hos Bisnode när det gäller samtliga deras kontokrediter. Alltså: det finns ingen anledning att vända sig till de andra varumärkena om du vill ha en kontokredit.

Laddar inför framtiden

När Tryggkredit dök upp på marknaden i slutet av 2016 profilerade de sig som en långivare som erbjuder billigare snabblån än de flesta andra, den effektiva räntan sattes till 28 %. Men eftersom det inte går att låna ut någon tusenlapp i typ 1 – 3 månader och göra en rimlig vinst med en sådan ränta går det inte att låna mindre än 10000 kr och löptiden är alltid 360 dagar hos dem (men naturligtvis kan du alltid lösa lånet i förväg om du vill). Därför är det extra intressant att de nu erbjuder onlinekrediter från 1000 kr som har samma ”låga” ränta. Det är faktiskt grymt bra i sammanhanget.

Så varför har S & A börjat erbjuda onlinekrediter och varför har de skapat ett lågprisvarumärke som Tryggkredit? Att de precis som många andra smslångivare börjat erbjuda onlinekrediter är inte så konstigt, det blir oftast ännu mer lönsamt i längden. Folk som får en kreditlimit tenderar som bekant att utnyttja sin kredit om och om igen istället för att ta nya smslån, det ger en fin lönsamhet.

Och när det gäller lågprisprofileringen med lite större lån och lägre ränta beror det på att reglerna för smslån kan komma att ändras sommaren 2018. Då är det mycket möjligt att dessa snabba konsumentkrediter kommer att få ett räntetak och då funkar inte den gamla modellen med riktigt små korta lån längre. Om så blir fallet är S & A beredda eftersom de då redan har ett varumärke som förmodligen inte kommer att bryta mot det nya regelverket.

Inom några dagar kommer vi att uppdatera vår sajt med all info du behöver om S & A Sverige AB:s nya krediter, både i recensionerna och i våra listor.

24 april 2017 

Är 40 000 snabblånekrav mycket?

Åter igen har en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, tagit fram ”chockerande” fakta om skuldsättning på grund av snabblån, så åter igen känns det som att vi på Snabblan24.nu vill klargöra bilden lite. Ibland känns det som att nyhetsredaktionerna har nyhetstorka (inte minst under sommartider) och inte har en aning vad de ska fylla tidningen med, och då dyker följande tanke upp hos en av reportrarna: ”Just det ja! Vi har inte skrivit något om de förskräckliga snabblånen på länge, dags att rota fram något igen och vinkla hårt, precis som jag brukar göra.” Och så vips har reportern något att göra.

Okej, vad är det då för siffror som döljer sig bakom rubriken som basunerar ut att snabblån gör att tusentals personer hamnar hos Kronofogden? Om vi på Snabblan24.nu också använder oss av lite hårdvinklad journalistik, men som är till snabblånens fördel istället, så informerar SVD:s artikel oss om följande information:

Skulderna som Kronofogden försöker driva in på grund av obetalda snabblån från de 6 snabblåneföretag SVD granskat utgör 1,28 % av den totala skulden hos Kronofogden. SVD skriver att den totala skulden för snabblån är 92,4 miljoner kronor men också att den sammanlagda skulden hos fogden är 72 miljarder, och 92,4 miljoner av 72 miljarder är 1,28 %.

Hur illa är det – egentligen?

Vidare skriver SVD att de 6 låneföretagen har skickat in 40 000 ärenden till Kronofogden sedan 2015 och det kanske låter mycket, men det är inte samma sak som 40 000 personer. Exempelvis hade Kronofogden över en miljon ärenden på grund av TV-licensavgifter och trängselskatter hos sig år 2014, men antalet personer som hade skulder där understeg en halv miljon. Nåja, dessa 40 000 snabblåneärenden motsvarade alltså bara 4 % av den summa folk var skyldiga staten år 2014. Förövrigt kan vi tillägga att snabblåneärendena var 57 000 år 2014, alltså nästan bara en artondel av de statliga kraven som berodde på obetalda TV-licensavgifter och trängselskatter.

Så om det är något som SVD och andra dagstidningar borde hårdgranska lite mer är det statens absurda straffavgifter och dess intensiva vilja att snabbt skicka sina krav Kronofogden. Problemen på grund av snabblån är ju ingenting i jämförelse. Inte heller i jämförelse med obetalda mobiltelefonräkningar, antar vi. Vi har inte hittat någon färsk statistik om detta men 2013 hamnade ca 375 000 ärenden på grund av obetalda mobiltelefonräkningar hos fogden. Samma år hamnade 49 000 kr snabblåneärenden hos fogden.

Visst är det inte bra att tiotusentals snabblåneärenden hamnar hos fogden, det ska vi inte förringa. 40 000 ärenden är inte bra alls, men man måste ändå sätta det här i relation till andra skulder för att se hur stort (eller litet) detta problem egentligen är. Och hur man än vänder och vrider på det så är smslån bara ett litet problem i jämförelse med mycket annat.

SKEF-register på gång?

Vi tycker emellertid att det är bra att SKEF funderar på att skapa ett gemensamt register där deras medlemsföretag kan se om ansökanden redan har tagit smslån hos någon eller några av de andra medlemsföretagen, eller har gjort någon färsk ansökan där, som SVD skriver. I dagsläget är det i stort sett omöjligt för dem att se om en ansökande har gjort flera ansökningar samtidigt, även när de tar en kreditupplysning, så ett gemensamt register skulle helt klart kunna minska skuldsättningen på grund av smslån. Mycket bra tänkt där!

Häromdagen kollade jag själv (webmastern) hur min UC såg ut. När jag kollade igenom den blev jag nästan förvånad över hur förlegade uppgifterna som fanns där var. För det första hade fortfarande inte min inkomst för 2016 nått UC än, trots att jag deklarerade för flera månader sedan. Nej, där fanns bara min inkomst från 2015. För det andra fanns det ingen info om vilka krediter jag har just idag, det står bara hur mina krediter såg ut i maj och tidigare, och det var för över en och en halv månad sedan. Tydligen uppdateras detta bara varannan månad.

Det här med eftersläpningar av info hos UC är egentligen inte speciellt bra och kan helt klart bidra till att folk som borde nekas ett lån kan få ett lån ändå och att folk som borde kunna få ett lån blir nekade, såvida man inte orkar plocka fram en massa inkomstunderlag och andra uppgifter på egen hand.

Tyvärr kan inte Upplysningscentralen göra mycket åt att inkomstuppgifterna i nuläget är förlegade eftersom de baseras på din senaste deklaration, men man tycker att infot om ens krediter borde kunna uppdateras snabbare. Å andra sidan använder sig nästan inga snabblåneföretag av UC:s kreditupplysningar, så när det gäller snabblån är det viktigare att de andra kreditupplysningsföretagen är snabbare än vad UC är. Och om ett gemensamt SKEF-register blir verklighet kommer det garanterat öka konsumentskyddet ytterligare och minska skuldsättningen.

Snart vet UC vad du tjänade förra månaden

Snart kommer förmodligen de förlegade inkomstuppgifterna kanske bli historia. I slutet av 2016 lämnade Finansdepartementet in propositionen Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen där man bland annat föreslår att arbetsgivaren ska rapportera in arbetsgivaravgiften för varje anställd månadsvis istället för att visa hur mycket en anställd tjänat under ett helt år. Om det här genomförs kommer inkomstuppgifterna således uppdateras hos UC och andra kreditupplysningsföretag varje månad vilket ger en mer aktuellt kreditupplysning.

Fotnot: Vi på Snabblan24.nu har förövrigt inget emot SVD, det är en helt okej tidning med många duktiga journalister. 

17 juli 2017

0,16 % av svenskarnas skulder är högkostnadskrediter

Det talas ofta om hur högkostnadskrediter, alltså smslån eller snabblån, är ett stort problem för många som hamnat i skuldfällan, i alla fall talas det ofta om det i media. Att sedan skulder till staten är en betydligt större bov är inget som ältas speciellt mycket. Sedan talas det en hel del om den stora skuldkvot och överskuldsättning vi svenskar har.

När det gäller det här med överskuldsättning (skulder som folk får problem att betala tillbaka på) brukar ofta också snabblånen tas upp som en av de stora bovarna, men stämmer det verkligen? Förmodligen inte om man får tro den färska statistik Finansinspektionen presenterade i sin rapport Konsumentskyddet på finansmarknaden.

En sjättedels procent av svenskarnas skulder består av smslån

I rapporten har finansinspektionen valt att dela in utlåningen i tre kategorier: bolån, konsumtionslån och övriga lån. Både bolånen och ”övriga lån” är lån som kräver en säkerhet medan konsumtionslån inte gör det. Lånen som kräver en säkerhet står för 3 394 miljarder kronor medan konsumtionslånen står för 190 miljarder kronor (se sidan 11 i rapporten) vilket blir 3 684 miljarder totalt. Det här innebär att konsumtionslånen bara står för 5,3 % av svenskarnas skuldsättning och då räknas blancolån/privatlån, kontokrediter och kortkrediter in i denna kategori, inte enbart smslån.

Enligt Finansinspektionens rapport är den totala utlåningen från snabblångivare (eller konsumentkreditinstitut som FI valt att kalla dem) endast 3 % av de totala konsumentlånen, vilket innebär att ”bara” 5,7 miljarder av svenskarnas totala skulder på 3 584 miljarder är smslånrelaterade skulder. Det är inte ens 0,16 % av svenskarnas skulder, alltså inte ens en sjättedels procent. Visst kan smslån vara ett problem för en del, men de är knappast någon större bov när det gäller svenskarnas stora skuldsättning.

Vidare informerar Finansinspektionen om att det genomsnittliga snabblånet under det sista kvartalet 2016 låg på 8 200 kr och då ska man ha klart för sig att folk lånade extra mycket inför jul och nyår, samt att de flesta faktiskt bara tar ett enda smslån. Det är alltså inte sådär jättevanligt att folk har flera hundratusen i skulder på grund av smslån som det ibland kan verka när man läser tidningarna eller tittar på TV-Programmet Skuldfällan.

Som sagt, det finns problem med smslån precis som med många ”vanliga” privatlån men de har i alla fall knappt något alls med svenskarna höga skuldkvot att göra. Den stora boven är bolån och andra lån som kräver en säkerhet när det gäller själva skuldkvoten, och blancolånen är den största boven när det gäller skuldsättning som är svår att bli av med om man hamnar i en tuff ekonomisk period eftersom dessa lån oftast är betydligt större än smslån. Finansinspektionen pekar på låneförmedlarna som en av de största orsakerna till överskuldsättning när det gäller privatlån eftersom förmedlarna får provision från långivarna om de lyckas förmedla lån.

Men visst tar Finansinspektionen även upp smslån som ett problem men det lär inte vara lika stort många tror med tanke på dessa ganska blygsamma andel av den totala skuldsättningen. Det var ju faktiskt så att fler skulder fanns hos Kronofogden innan snabblånen dök upp på finansmarknaden.

Vad är skuldkvot egentligen?

Visst är skuldkvoten skrämmande hög i Sverige, om detta råder inget tvivel. Idag har den passerat 180 % medan den exempelvis låg runt 100 i slutet av 90-talet. Skuldkvoten är folks skulder i förhållande till deras disponibla årsinkomst. Om du t ex har en disponibel inkomst på 240 000 kr/år och har en skuld på 240 000 kr är din skuldkvot 100 %. Det här innebär att om du har en skuldkvot på 180 har du en skuld som är 80 % större än din årsinkomst.

Det här med att ha en skuldkvot på 180 % är naturligtvis inte så jättebra för folk med små marginaler den dag räntan går upp och det finns dessutom många som har en betydligt högre skuldkvot än så här, folk som är riktigt överskuldsatta. Men som sagt, när det handlar om skuldkvoten och överskuldsättningen i stort har det mycket lite med smslån och andra högkostnadskrediter att göra.

19 maj 2017

Stora lån ett växande problem i Finland

2013 införde Finland speciella regler för smslån som var ämnade att strypa snabblånebranschen och minska skuldsättningen i landet, men i höstas visade det sig att skuldsättningen ändå ökade. Som vi har skrivit tidigare planerar Sverige att införa liknande regler och det är något som kritiserats av Advokatsamfundet. Advokatsamfundet hävdar bland annat att trubbiga förbud som endast är riktat mot en viss sorts krediter inte nödvändigtvis minskar skuldsättningen i Sverige och att det kan göra att folk vänder sig till andra aktörer som kan vara ännu skadligare. Det är inte alls omöjligt att det här kommer att bli verklighet eftersom det precis är det som har hänt i föregångslandet Finland.

Finska Hufvudstadsbladet skriver att sedan alla snabblån upp till 2000 Euro fick ett räntetak har skuldsättningen på grund av större lån blivit mycket vanligare och gjort att den finska garantistiftelsen (som hjälper överskuldsatta) har fått stora problem. Stiftelsen förklarar att det tidigare fanns hundratals snabblån i deras skuldregister men summorna var inte så stora medan det idag finns färre lån i registret men att ”summorna är så otroligt stora att vi snart inte kan hjälpa speciellt många”.

Som lösning på detta problem tittar det finska justitieministeriet nu på om man även skulle kunna införa ett räntetak för de större privatlånen, ett räntetak satt på 30 %, men garantistiftelsen är osäker på om det kommer att hjälpa eftersom deras största problem handlar om lån som har en lägre ränta än så och som har en lång löptid.

Svenska Advokatsamfundet kan ha rätt

Uppenbarligen kan Advokatsamfundet ha rätt när de dissar regeringens utredning som ska strypa smslånen, det är inte alls säkert på att det kommer förbättra situationen för konsumenten eller minska skuldsättningen. De som egentligen velat ta ett smslån kommer istället ansöka om ett annat lån och många kommer förmodligen att ta ett större lån än vad de annars skulle ha gjort. Och en del av dessa kommer tillslut sitta med ännu värre skulder än vad de skulle gjort om de hade kunnat ta ett smslån. Tja, det var ju så det såg ut innan smslånen kom till Sverige då fler var skuldsatta än idag.

Även om reglerna i Sverige kommer se lite annorlunda ut än i Finland är det ändå mycket möjligt att Sverige kommer att drabbas av liknande problem, i alla fall om man får tro Advokatsamfundet. Men det har ju alltid varit så att snabblånebranschen varit medias och politikernas hackkyckling, för någon måste man ju skylla på. Senast skrev Expressen om Linnea som deltog i Lyxfällan (visades i TV den 3:e april 2017) under en rubrik som förklarade att hon tagit smslån för att resa till Thailand, men Expressen mer eller mindre förringade att hon även tagit andra lån som gjort henne skuldsatt.

Det ska bli intressant att se vad man ska skylla på när folk fortsätter att skuldsätta sig efter att snabblånebranschen har fått sina nya regler. Säkerligen kommer de fortsätta hacka på de kvarvarande snabblånegivarna även om de inte är det största problemet, precis som media i Finland gör. Ja, trots att garantistiftelsen hävdar att de större lånen med lägre räntor och långa löptider är deras största problem förklarar Hufvudstadsbladet med sin braskande rubrik att snabblånen knäcker alltfler och påvisar att det finns snabblån som har så höga avgifter att den faktiska räntan hamnar över 100 %. Visst stämmer det att många snabblåneföretag har hittat kryphål i lagen som också bidrar till skuldsättningen men som sagt, det är trots de större lånen som är det största problemet i Finland idag.

14 april 2017

Advokatsamfundet ratar ny lag för snabblån

Nu har det gått över två månader sedan Advokatsamfundet skickade ett yttrande angående den statliga utredningen ”Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter” men inget om detta yttrande har nämnts i TV eller i våra dagstidningar (vi har letat och letat men inte hittat någon sådan nyhet någonstans).

Det här är egentligen inte speciellt märkligt eftersom Advokatsamfundet är kritiska mot den nya föreslagna lagen för snabblån, smslån och andra högkostnadskrediter. Eller snarare, Advokatsamfundet är kritiskt mot hur utredningen har utförts och ifrågasätter om det verkligen finns ett behov för nya regleringar. Däremot har det inga principiella invändningar mot utredningens syfte, att minska skuldsättningen bland svenskarna, men de tror inte att nya regleringar är vägen att gå. Men media har alltså ändå valt att inte framföra nyheten att självaste Advokatsamfundet kritiserar utredningen som ska strypa snabblånen som är en av medias stora syndabockar när det gäller skuldsättningen i Sverige, trots att det var värre innan snabblånen lanserades i Sverige (se nedan) och att 80 procent av svenskarnas skulder är skulder till staten.

Advokatsamfundets invändningar

Advokatsamfundet är alltså starkt kritiskt mot statens utredning som ska stärka konsumentskyddet mot snabblån och andra högkostnadskrediter. Så här står det i början av Advokatsamfundets yttrande:

Advokatsamfundet avstyrker förslaget. Utredningen har enligt Advokatsamfundet inte visat att det föreligger ett behov av reglering eller att den föreslagna regleringen är ägnad att uppnå den eftersträvade förbättringen för särskilt utsatta konsumenter. Advokatsamfundet menar vidare att utredningens resonemang till stor del bygger på en bristfällig tolkning av såväl nationell svensk rätt som unionsrätten. Advokatsamfundet ställer sig emellertid principiellt positivt till en av utredningens grundläggande tankar, nämligen att åtgärda missförhållanden genom att påverka de ekonomiska incitamenten snarare än genom trubbiga förbud.

Även om man inte är sådär jättekunnig på byråkratsvenska är det svårt att misstolka Advokatsamfundets budskap.

  1. Statens utredning har inte visat ett det verkligen finns behov av någon ny reglering.
  2. Utredningen har inte visat att de föreslagna lagarna förbättrar läget för särskilt utsatta konsumenter.
  3. Utredningen har misstolkat både svensk rätt och EU-rätten.
  4. Man får inte ordning på missförhållandena genom att införa trubbiga förbud, det är inte rätt väg att gå.

Lagen riskerar att försämra konsumentskyddet

Advokatsamfundet pekar på flera problem med utredningen om Konsumentkrediter i sitt yttrande och menar att det finns bättre vägar att komma till rätta med problemen. De menar att det är bättre att låta Konsumentverket ha ett nära samarbete med snabblånbranschens representanter och komma fram till en gemensam policy, t ex för hur man ska göra sina kreditbedömningar, än att selektivt införa nya regler för vissa aktörer.

Advokatsamfundet menar att ett angrepp mot endast snabblånebranschen snedvrider konkurrensen och att andra aktörer som uppvisar ett mer skadligt beteende får ett större utrymme. Ja, samfundet påpekar att Konsumentverket fokuserat för mycket på aktörer i snabblånebranschen som inte uppför sig klandervärt, samtidigt som mer skadliga aktörer får verka fritt. Således är det bättre att öka myndighetstillsynen, som gör att de nuvarande reglerna efterföljs, istället för att införa nya regler som Advokatsamfundet anser vara rena symbolhandlingar som till och med kan leda till ett ännu sämre skydd för Konsumenten. Anledningen till att situationen kan försämras beror dels på att slapphänta aktörer utanför snabblånebranschen kan få en större marknadsandel och dels att allt fler kommer att ta olagliga lån vilket inte alls är bra för Konsumenten.

Kort och gott kan man säga att Advokatsamfundet menar att behovet av lån inte kommer att försvinna bara för att snabblånebranschen stryps utan folk kommer bara att vända sig någon annanstans och kan då drabbas ännu hårdare. Det finns alltså en överhängande risk för att de nya lagarna (om de införs) inte alls får den positiva effekt som utredningsgruppen hoppas på.

Skillnad på betalningsförmåga och betalningsovilja

Utöver det här understryker samfundet att det är mycket viktigt att skilja på betalningsförmåga och betalningsovilja. Det behöver inte alls vara så att ett snabblånebolag har misskött sig bara för att flera av deras låntagares skulder hamnat hos Kronofogden. Det kan mycket väl vara så att många av deras låntagare helt enkelt struntar i att betala tillbaka det de har lånat, trots att de faktiskt kunnat betala tillbaka på lånen. Även utredningsgruppen anser att det kan vara så, men utan att ta någon större hänsyn till det.

Advokatsamfundet anser att utredningen har bristfälliga fakta. Exempelvis är det svårt att veta om de nya reglerna kommer få någon positiv effekt när det gäller svenskarnas överskuldsättning eftersom “förekomsten av personer hos Kronofogdemyndigheten är en tveksam indikator på hur omfattande problemet med överskuldsättning skulle vara”, något som Advokatsamfundet menar att Utredningen tittat för mycket på.

Det finns folk som är överskuldsatta men som inte har något ärende hos Kronofogden och folk som hamnat hos Kronofogden trots att de inte är överskuldsatta (de är enbart betalningsovilliga). Det är alltså inte alls så säkert att det finns något behov av nya regler och om det skulle finnas det är det inte alls så säkert att reglerna gör situationen bättre, den kanske till och med blir sämre.

Det här är helt i linje med vissa efterforskningar vi på Snabblan24.nu har gjort tidigare. I Finland, till exempel, ökade skuldsättningen trots att man införde ett räntetak på smslån. Och 2005, innan snabblånen kom till Sverige, fanns det fler ärenden hos Kronfogden än idag.

Vill du fördjupa dig?

Om du vill veta varför Advokatsamfundet anser att utredningsgruppen misstolkat både svensk rätt och EU-rätten kan du läsa deras rapport här (som förvisso är rörigare än detta blogginlägg). Vi anser att denna invändning inte var lika intressant som det vi precis skrivit om, men kanske gör ett litet blogginlägg om det också vid ett senare tillfälle.

Om du vill läsa en lättöverskådlig sammanfattning av utredningsgruppens förslag kan du naturligtvis göra det här på Snabblan24.nu.

31 mars 2017

Inflationsmålet är nått – vad händer nu?

I onsdags förra veckan meddelade SCB (Statistiska centralbyrån) att hushållskonsumtionen i Sverige ökat med 2,1 % i jämförelse med januari året innan och med 2,4 % perioden november till januari i jämförelse med samma period ett år tidigare. Och nu idag presenterade SCB ny statistik som visade att inflationstakten enligt KPIF* hamnade på 2 % i februari vilket är den högsta inflationstakten på drygt 6 år.

Det där med den ökade inflationen har såklart har såklart med den ökade konsumtionen att göra, sånt brukar gå hand i hand, och en hel del har konsumerats med lånade pengar. Så även om svenskarnas skulder har ökat oroande mycket under de senaste åren har de trots allt gett en positiv effekt också.

Riksbankens låga ränta har gett resultat

En inflation på 2 % måste ha fått Riksbanken att jubla eftersom det är deras inflationsmål. Nu återstår det bara att se om inflationen fortsätter att ligga runt 2 % och inte skenar iväg eller sjunker igen, men i nuläget har Riksbankens lågräntepolitik alltså gett resultat, även om det såklart finns andra faktorer som också har spelat in.

Det här måste kännas skönt för Riksbanken som tidigare kritiserats för att alltför hysteriskt hållt fast vid inflationsmålet, något vi på Snabblan24.nu skrivit om tidigare. Kritikerna ansåg att priset (den extremt låga räntan, eller snarare minusräntan) för att nå inflationsmålet var stort och orsakade för hög skuldsättning bland svenskarna.

Anledningen till att Riksbanken sänkte räntan till rekordnivåer var att få fart på ekonomin. En låg ränta gör att folk drar sig för att spara pengar och istället spenderar pengar. Dessutom gör det att såväl privatpersoner som företag tar lån, företag till investeringar och privatpersoner till konsumtion. Och det här verkar nu ha gett resultat.

Även svenskarnas lån har gett positiv effekt

Det här med låg ränta är dock ett tveeggat svärd. Å ena sidan får den fart på ekonomin, å andra sidan riskerar folk att skuldsätta sig för mycket vilket är en av de största orsakerna till att riksbanken kritiserats.

Det där med svenskarnas ökade skuldsättning på grund av lån, framförallt bolån, har oroat många ekonomiexperter eftersom många svenskar kan få svårt att betala tillbaka på sina lån den dag räntan går upp. Och det här är såklart sant, men i det stora hela finns det uppenbarligen även en stor positiv effekt med att så många lånat pengar: det har också bidragit till att inflationen nått en optimal nivå och att de ekonomiska hjulen i Sverige har fått fart.

Hur man än vänder och vrider på det så bidrar bolån, privatlån, snabblån och andra krediter till att folk spenderar mer pengar och det får fart på ekonomin. När konsumtionen ökar, ökar även efterfrågan och ökad efterfrågan ger ökad produktion och ökad produktion kräver mer jobb vilket ger fler arbetstillfällen. Och när fler får jobb finns det fler som kan spendera pengar och det gör att konsumtionen och efterfrågan ökar ytterligare osv.

Högre ränta på gång?

Men visst är det en riskfylld penningpolitik att ha en så låg ränta så länge. När räntan tillslut går upp finns det risk för att fler blir skuldsatta eftersom en del kan få svårt att betala tillbaka på sina lån, framförallt bolån. Däremot kommer såklart fler att börja spara pengar istället för att ta nya lån när räntan blir högre.

Om inflationen ligger kvar runt 2 % under 2017 kommer räntan förmodligen att gå upp igen inom en inte alltför avlägsen framtid, trots att Riksbankschef Stefan Ingves nyligen markerat att det är mer sannolikt att styrräntan sänks ytterligare än att den höjs. Nåja, vi får ser hur det blir med det om de nya siffrorna för inflationen står sig.

*KPIF är KPI (Konsument Prisindex) med fast ränta (F) vilket innebär att ingen hänsyn tas till förändrade räntesatser som KPI gör.

14 mars 2017

1 2 3 4