Det talas ofta om hur högkostnadskrediter, alltså smslån eller snabblån, är ett stort problem för många som hamnat i skuldfällan, i alla fall talas det ofta om det i media. Att sedan skulder till staten är en betydligt större bov är inget som ältas speciellt mycket. Sedan talas det en hel del om den stora skuldkvot och överskuldsättning vi svenskar har.
När det gäller det här med överskuldsättning (skulder som folk får problem att betala tillbaka på) brukar ofta också snabblånen tas upp som en av de stora bovarna, men stämmer det verkligen? Förmodligen inte om man får tro den färska statistik Finansinspektionen presenterade i sin rapport Konsumentskyddet på finansmarknaden.
En sjättedels procent av svenskarnas skulder består av smslån
I rapporten har finansinspektionen valt att dela in utlåningen i tre kategorier: bolån, konsumtionslån och övriga lån. Både bolånen och ”övriga lån” är lån som kräver en säkerhet medan konsumtionslån inte gör det. Lånen som kräver en säkerhet står för 3 394 miljarder kronor medan konsumtionslånen står för 190 miljarder kronor (se sidan 11 i rapporten) vilket blir 3 684 miljarder totalt. Det här innebär att konsumtionslånen bara står för 5,3 % av svenskarnas skuldsättning och då räknas blancolån/privatlån, kontokrediter och kortkrediter in i denna kategori, inte enbart smslån.
Enligt Finansinspektionens rapport är den totala utlåningen från snabblångivare (eller konsumentkreditinstitut som FI valt att kalla dem) endast 3 % av de totala konsumentlånen, vilket innebär att ”bara” 5,7 miljarder av svenskarnas totala skulder på 3 584 miljarder är smslånrelaterade skulder. Det är inte ens 0,16 % av svenskarnas skulder, alltså inte ens en sjättedels procent. Visst kan smslån vara ett problem för en del, men de är knappast någon större bov när det gäller svenskarnas stora skuldsättning.
Vidare informerar Finansinspektionen om att det genomsnittliga snabblånet under det sista kvartalet 2016 låg på 8 200 kr och då ska man ha klart för sig att folk lånade extra mycket inför jul och nyår, samt att de flesta faktiskt bara tar ett enda smslån. Det är alltså inte sådär jättevanligt att folk har flera hundratusen i skulder på grund av smslån som det ibland kan verka när man läser tidningarna eller tittar på TV-Programmet Skuldfällan.
Som sagt, det finns problem med smslån precis som med många ”vanliga” privatlån men de har i alla fall knappt något alls med svenskarna höga skuldkvot att göra. Den stora boven är bolån och andra lån som kräver en säkerhet när det gäller själva skuldkvoten, och blancolånen är den största boven när det gäller skuldsättning som är svår att bli av med om man hamnar i en tuff ekonomisk period eftersom dessa lån oftast är betydligt större än smslån. Finansinspektionen pekar på låneförmedlarna som en av de största orsakerna till överskuldsättning när det gäller privatlån eftersom förmedlarna får provision från långivarna om de lyckas förmedla lån.
Men visst tar Finansinspektionen även upp smslån som ett problem men det lär inte vara lika stort många tror med tanke på dessa ganska blygsamma andel av den totala skuldsättningen. Det var ju faktiskt så att fler skulder fanns hos Kronofogden innan snabblånen dök upp på finansmarknaden.
Vad är skuldkvot egentligen?
Visst är skuldkvoten skrämmande hög i Sverige, om detta råder inget tvivel. Idag har den passerat 180 % medan den exempelvis låg runt 100 i slutet av 90-talet. Skuldkvoten är folks skulder i förhållande till deras disponibla årsinkomst. Om du t ex har en disponibel inkomst på 240 000 kr/år och har en skuld på 240 000 kr är din skuldkvot 100 %. Det här innebär att om du har en skuldkvot på 180 har du en skuld som är 80 % större än din årsinkomst.
Det här med att ha en skuldkvot på 180 % är naturligtvis inte så jättebra för folk med små marginaler den dag räntan går upp och det finns dessutom många som har en betydligt högre skuldkvot än så här, folk som är riktigt överskuldsatta. Men som sagt, när det handlar om skuldkvoten och överskuldsättningen i stort har det mycket lite med smslån och andra högkostnadskrediter att göra.