Uppdaterad oktober 1, 2024
1 augusti 2017 infördes en lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, även kallad penningtvättslagen. Poängen med lagen är att bankerna, försäkringsbolagen och andra finansiella bolag ska lära känna sina kunder bättre och på så sätt förhindra penningtvätt och terrorfinansiering. Det där med att lära känna sina kunder bättre brukar kallas för KYC som är en förkortning för know your customer.
Nu ska vi på Snabblan24.nu visa dig hur de viktigaste delarna i penningtvättslagen och KYC ser ut, och sedan titta på vad det här i praktiken innebär för dig som vill ta ett lån.
I denna artikel
Kundkännedom – kärnan i KYC
Kundkännedom är själva kärnan inom KYC. Alla kunder som vill ta ett lån, vare sig det handlar om ett litet smslån hos ett kreditbolag eller ett stort privatlån hos en bank, eller öppna ett bankkonto måste kunna visa vilka de egentligen är. Därför måste alla privatpersoner uppge sitt namn och sin adress och legitimera sig. Oftast räcker det med en giltig ID-handling men även BankID fungerar i många sammanhang, t ex om man vill ta ett lån.
Det här är såklart inget nytt, man har alltid varit tvungen att legitimera sig när man vill använda en finansiell tjänst. Om du däremot gör stora penningtransaktioner, t ex en större banköverföring till ett annat land, måste banken fråga vad pengarna ska användas till och även bedöma hur trovärdiga kundens uppgifter är. Och om du får in pengar regelbundet på ditt bankkonto vill de veta var pengarna kommer ifrån.
Skulle det vara en företagskund som vill använda sig av en tjänst, t ex öppna ett bankkonto, måste banken ta reda på vilket företagets verkliga huvudman är. Om huvudmannen är en ”politiskt exponerad person” (PEP), t ex ministrar eller personer på höga poster i statliga företag kräver penningtvättslagen att banken även kollar upp folk i personens närmaste krets.
Riskbedömning
Alla finansiella företag, såsom banker, kreditbolag och försäkringsbolag, måste göra en bedömning av hur stor risken är för att deras tjänster kommer att användas för penningtvätt och terrorism. Vid en riskbedömning ska företaget framförallt titta på detta:
- Sina egna produkter, alltså sina varor och tjänster och hur de skulle kunna användas för penningtvätt och terrorism.
- Vilka kunderna de säljer produkten till är. Vad bedriver de för verksamhet? Vad är det de efterfrågar hos företaget? Hur stor är risken för att den produkt företaget säljer till dem kommer att användas för penningtvätt och/eller terrorism?
- I vilket land har kunden sin hemvist? Är det i ett land där risken är hög för att t ex ett lån kommer att användas till terrorverksamhet?
- Vilka distributionskanaler använder sig kunden av?
Företaget ska också klassificera vilka risker som finns med hänsyn till de produkter de erbjuder, vilka kunderna är, vilka länder kunderna befinner sig i och vilka distributionskanaler de använder.
Övervakning & uppföljning
Det räcker inte med att bara kontrollera kunden vid ett enda tillfälle, det ska även göras nya löpande kontroller. Om det t ex handlar om en bankkund ska banken ha koll på kundens transaktioner, inte minst när det gäller större belopp. Dessutom ska banken se till att kunduppgifterna är ständigt uppdaterade och ha koll på om kundrisken har förändrats.
Vid misstanke om brott
Om t ex banken misstänker att en kund gör något olagligt som har med penningtvätt, terrorism eller annan olaglig verksamhet att göra ska detta genast rapporteras till Finanspolisen. Utöver det ska banken genast upphöra med sina tjänster till kunden, åtminstone tills saken utretts. Banken kan också förvägra kunden att göra en transaktion om den verkar ha med brottslighet att göra.
Viktiga rutiner för bankerna & andra finansbolag
Det är viktigt att alla finansiella företag har tydliga rutiner som har med KYC och penningtvätt att göra. Dessa tre rutiner måste uppfyllas:
- Vägledning över vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska vidtas, t ex vid ID-kontroll, indelning av kunder i riskklasser och övervakning av kundernas transaktioner och aktiviteter.
- Utbildning och bakgrundskontroll av företagets personal. Personalen måste också skyddas mot hot som kan förekomma när de granskar sina kunder.
- Rutiner för intern kontroll och efterlevnad av KYC, samt vilka som ska ta hand om det här.
Så hur påverkar det här dig?
Ja, nu till den fråga som de flesta är intresserade av: hur påverkas jag av Penningtvättslagen och KYC om jag vill ta ett lån, öppna ett bankkonto eller nyttja en annan finansiell tjänst? Påverkas min integritet? Blir ansökningsproceduren krångligare?
Allvarligt talat så påverkar det här inte oss vanliga människor speciellt mycket. Det enda banken vill är att försäkra sig om att du är den du påstår att du är och om du har rent mjöl i påsen får du inga problem.
Din integritet påverkas inte heller. Det är inte så att en privatdetektiv sätter sig och gräver upp precis allt om dig och ditt förflutna om du är en vanlig ”svensson”. Nej, de kollar bara upp sånt som inte är någon större hemlighet, t ex om du har något bolagsengagemang, är en politiskt utsatt person och så vidare.
Ansökningsproceduren för ett lån har inte heller blivit krångligare på grund av det här, och definitivt inte om du ansöker om ett smslån. Om du däremot ska öppna ett bankkonto kommer banken att ställa frågor om varifrån dina pengar kommer, om du kommer att få regelbundna insättningar på ditt bankkonto.
Som sagt, som vanlig privatperson påverkas du inte mycket alls. Det enda som du i viss mån kan beröras av är att du får några frågor när du öppnar ett bankkonto, fondkonto eller gör någon större banktransaktion, annars är det lugnt.
Du behöver inte heller vara orolig för att den information som samlas in om dig och dina bankärenden sprids till vem som helst eftersom den omfattas av banksekretessen.
Källor:
Riksdagen – Lag om åtgärder om penningtvätt och finansiering av terrorism
Finansinspektionen – Penningtvätt