Den 1 september införde Finland ett nytt räntetak på 20 % för alla konsumtionslån för att minska skuldsättningen i landet. Utöver det får inga konsumtionslån ha avgifter som överstiger 150 euro per år. Dessa regler gäller inte enbart för snabblån, sms lån och andra högkostnadskrediter, utan gäller även för kreditkort, billån, renoveringslån och avbetalningar. Om du vill kan du kolla in hur de nya reglerna ser ut i sin helhet på Finlands Riksdags hemsida.

Eftersom även svenska myndigheter och politiker förmodligen observerar det här och kanske följer efter (om det ger ett bra resultat i Finland) tycker vi på Snabblan24.nu att det kan vara intressant att kolla närmare på vad som händer där. I Sverige infördes ju också ett räntetak (på ca 40 %) och då var Finland en av förebilderna, så om en ännu lägre ränta ger ett mycket positivt resultat kanske det kommer att ske i Sverige också.

Finlands tidigare räntetak

Redan 2013 införde Finland ett räntetak för lån som var mindre än 2 000 euro men det gjorde inte att skuldsättningen minskade i Finland. Nej, det är snarare så att skuldsättningen i Finland fortsatt att öka, både när det gäller bolån och konsumtionslån.

Efter att räntetaket infördes i Finland omvandlades många små snabblån till större lån med längre avbetalningstider och det här gjorde att många som tidigare tog mindre lån valde att ta större lån istället. Dessutom omfattades lån på 2000 euro eller mer inte av räntetaket och det här gjorde att de skuldsatta drog på sig större skulder än tidigare.  De nya reglerna

Så påverkas finländarna och kreditbolagen

Räntetaket från 2013 gav alltså inte den positiva effekt den finska staten hade hoppats på och därför har de nu tagit ett steg till i hopp om att det ska ge ett positivt resultat. Inför det nya räntetaket meddelade flera långivare av snabblån och smslån att de skulle skära ner på sin verksamhet på grund av räntetaket, alternativt lägga ner den helt. Bara några dagar efter införandet verkar dock de flesta långivare rulla på som vanligt men med ändrad ränta såklart, och vissa har gjort en del förändringar med sina produkter.

Hårdare bedömningar

En del långivare kommer förmodligen också bli hårdare i sina kreditbedömningar eftersom räntan sänks och det gör att färre kommer att kunna ta lån. När det gäller lån och krediter är det ju så att ju sämre kreditvärdighet desto högre ränta och vice versa, så om räntan sänks kommer de som har sämre kreditvärdighet inte att beviljas några lån. 4Finance och Ferratum i Finland, som båda erbjuder sms lån, förklarar för finska YLE att de kommer att bevilja färre lån på grund av räntetaket.

Det kanske låter lite konstigt att de som har en sämre ekonomi får betala mer i ränta vilket i sin tur gör att de får ännu sämre ekonomi, men så är det med alla slags lån, även med bolån och vanliga privatlån. Bankerna och kreditbolagen anser att deras risk med att låna ut pengar till folk med lite svagare ekonomi måste kompenseras med en högre ränta.

Fler betalningsanmärkningar – i början

Det kommer såklart att ta tid innan man får se om det nya räntetaket får någon positiv effekt eller inte, men man kan alltid hoppas. Juha Pantzar på Garantistiftelsen (som hjälper skuldsatta i Finland) säger till finska YLE tror att de nya reglerna i början kommer att göra att fler får betalningsanmärkningar eftersom det kommer att bli svårare för folk med dålig ekonomi att ta ett snabblån för att klara av att betala sina räkningar. Pantzar tror emellertid att det bara är bra att folk får en betalningsanmärkning i ett tidigare stadium än att de lånar pengar för att betala sina räkningar vilket bara leder till en skuldspiral.

Större snabblån och längre återbetalningstider

Det finns emellertid en risk med det nya räntetaket också och det är att alltfler snabblån och smslån kommer att bli större (vilket t ex Ferratum i Finland flaggat för) och det kan i sin tur göra att folk lockas att ta större lån än vad de behöver. Paula Hannula, på Finlands konkurrens- och Konsumentverk, tror även hon att det finns risk för det här och tycker därför att de skulle vara vettigt att införa ett kostnadstak precis som vi har i Sverige. Det svenska kostnadstaket innebär att en högkostnadskredit aldrig får kosta mer än storleken på själva lånet, inklusive ränta och indrivningskostnader.

Skillnaden mellan Sveriges och Finlands tak

I Sverige har vi både ett räntetak och ett kostnadstak som ifördes 1 september 2019. Den svenska modellen skiljer sig alltså en hel del från den finländska:

  • Räntetak. Räntetaket i Finland är på 20 % medan det svenska räntetaket i skrivande stund ligger på 40 %. Räntetaket i Sverige kan förändras med tiden eftersom det är bestämt att räntetaket i Sverige ska baseras på referensräntan plus 40 % och eftersom referensräntan idag är på 0 % hamnar alltså dagens räntetak på 40 %.
  • Kostnadsbegränsningar. I Finland får ingen konsumtionskredit ha avgifter som överstiget 150 euro per år. I Sverige har vi ingen regel som säger hur stora avgifterna får vara på ett år men istället får ett snabblån aldrig kosta mer än själva lånebeloppet och då räknas både ränta och avgifter in.
  • För övrigt gäller Finlands ränte- och kostnadstak för alla slags konsumentkrediter medan Sveriges tak enbart gäller för s.k. högkostnadskrediter, t ex snabblån och smslån.

Så vilken av dessa modeller ger billigast snabblån? Det beror på. Den maximala räntan för snabblån och smslån i Finland är betydligt lägre vilket ger billigare lån om man betalar tillbaka allt inom en rimlig tid. Å andra sidan kan dessa 20-procentslån bli extremt dyra om man betalar tillbaka på dem under en väldigt lång tid. Om lånet inte är så stort finns det dessutom risk för att lånekostnaden blir större än själva lånet eftersom Finland inte har något kostnadstak. Således kan högkostnadskrediterna i Sverige bli billigare om man väljer en mycket lång löptid.

Vilken modell som funkar bäst för att minska skuldsättningen återstår dock att se. Vi antar att en kombination av den finska modellen och det svenska kostnadstaket skulle ge bäst effekt. Och så vore det bra om samtliga konsumtionskrediter omfattades av taket, inte bara smslån och liknande.

Profilbild
Lars Persson

Lasse Persson har mångårig erfarenhet som ekonomiskribent och varit egenföretagare sedan 2010. Han är utbildad i ekonomi och statskunskap vid Uppsala Universitet, samt studerat journalistik och TV-produktion i Stockholm. Tidigare arbetade Lasse på bland annat på Stockholms Universitet och SVT:s nyhets- och samhällsredaktion.