Inte så långt efter att räntetaket för högkostnadskrediter (läs snabblån och sms lån) infördes 2018 försvann snabblånebranschens förening Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening. Vi vet inte riktigt varför de gjorde det, men vi misstänker att räntetaket (som suddade ut gränsen mellan vanliga lite dyrare privatlån och snabblån) var en av orsakerna. Det blev helt enkelt svårt att veta vilka lån som skulle räknas som privatlån och vilka som skulle räknas som snabblån, eller sms lån.

I samma veva ville flera långivare sudda ut stämpeln ”snabblån” och ”sms lån” från sina produkter. Bland annat sänkte de räntan mer än vad lagen krävde och tyckte därför att deras krediter inte längre skulle blandas ihop med snabblån och andra högkostnadskrediter. De ville ett enkelt att deras lån skulle klassas som privatlån och då vill man knappast vara medlem i en branschförening för högkostnadskrediter (dvs lån som har en ränta på 30 % eller högre). Men det här är såklart bara spekulationer.

Branschföreningen Svenska Konsumentföretagen Ekonomisk förening har alltså lagt ner, en förening som förkortades SKEF. Det enda SKEF som existerar idag är en är en förening för trådlös kommunikation och inte en branschförening för konsumentkrediter. Det är därför vi tyckte att det kan var värt att nämna att föreningen Konsumentkreditföretagen inte finns längre.

Vad gjorde Svenska Konsumentkreditföretagen?

Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening verkade för en sund kreditgivning. Deras medlemmar fick inte bevilja lån till vem som helst och en ordentlig kreditbedömning skulle så klart göras. Det var meningen att de skulle skydda dig som konsument. Du som lånade pengar hos en långivare som var ansluten till Svenska Konsumentkreditföretagen skulle veta att du lånade av en seriös långivare och känna dig trygg.

Du kan läsa mer om vad Svenska Konsumentkreditföretagen gjorde i vår artikel om SKEF här.

Var SKEF:s kvalitetsstämpel viktig?

Vi på Snabblan24.nu tyckte att det är bra att det fanns en branschorganisation som hade koll på sina medlemmar utöver Finansinspektionen och Konsumentverket. Å andra sidan fanns det många snabblåneföretag som inte var medlemmar i SKEF och som inte var mer oseriösa än SKEF-långivarna. 

Det var inte nödvändigtvis så att de smslångivare som var med i SKEF skötte sig bättre när det gällde kreditprövningar. Och hur man än vänder och vrider på det så är det Konsumentverkets lagar och regler som ska efterföljas och det är Konsumentverket och Finansinspektionen som ser till att de följs, inte SKEF.

Så hur bra var Svenska Konsumentkreditföretagens kvalitetsstämpel egentligen? Ja, ganska bra eftersom deras medlemmar kunde granskas av SKEF även om de inte hade hamnat under Konsumentverkets och Finansinspektionens lupp. SKEF bidrog trots allt till att förbättra sina medlemmar då de uppmanar dem att rätta till sina brister om det förekommer några.

Å andra sidan fanns det, som sagt, massor av långivarna som inte var medlemmar i Svenska Konsumentkreditföretagen som var minst lika seriösa. För dem kunde förekomsten av SKEF vara en nackdel eftersom en del låntagare kanske fick för sig att alla som inte var medlemmar hos Svenska Konsumentkreditföretagen var oseriösa.

Gjorde nytta ibland

Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening gjorde faktiskt skillnad ibland. Det hände att långivare uteslöts och i vissa fall tillrättavisade man långivare som inte följde SKEF:s riktlinjer. Om långivaren rättade till sina brister fick det stanna kvar. Vi ska nu ge dig ett exempel som visar dig att SKEF ibland kunde göra lite nytta.

För några år sedan gjorde Sveriges Radios Ekot två ”granskningar” som visade att två långivare hade beviljat smslån till en student som inte borde ha fått låna pengar och till en annan kvinna som inte tjänade tillräckligt mycket för att få låna.  Ja, vi skriver ”granskningar” inom parentes för att det inte direkt var någon omfattande undersökning precis och för att den lämnar några frågetecken.

Den ena långivaren hade enligt Ekot vid två tillfällen lånat ut 2000 kr till studenten Linnea fast hon inte borde ha blivit beviljad. Och i ett annat inslag lätt Ekot Linnea ansöka om ett lånebelopp på 3000 kr hos en annan långivare och fick då sitt lån beviljat trots att hennes taxerade inkomst bara var 78 600 kr. Ekot menade att det var alldeles för lite för att betala tillbaka på ett lån på 3000 kr inom 30 dagar med tanke på att hon var tvungen att betala för hyra och mat också. Däremot uppgav hon att hon tjänade 10000 kr i månaden istället för de 6200 kr hon faktiskt tjänade, något som Ekot ville att hon skulle göra. Det var ju en ”granskning”.

Det som inte framkom i dessa granskningar var om hon även hade studielån över den taxerade inkomsten vilket i sådana fall skulle göra att hon fick in ytterligare 10 000 kr i månaden efter skatt. Media tenderar att mörka saker när de granskar smslån, precis som vi skrev om i ett tidigare blogginlägg.

Låntagare ägnade sig åt bedrägeri

I vilket fall som helst var båda långivarna medlemmar i Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening. Efter Ekots granskning valde Konsumentkreditföretagen att granska dessa dessa medlemmar. Mycket snart rättade den ena långivaren till problemen och fick därför fortsätta att vara medlem hos Konsumentkreditföretagen.

Lite senare samma år var även granskningen av den andra långivaren klar. Denna långivare fick också fortsätta av vara medlem hos Konsumentkreditföretagen eftersom rutinerna hade förbättrats. Svenska Konsumentkreditföretagen ansåg dessutom inte att denna långivare gjort något större fel när de inte hade kontrollerat Linneas inkomstuppgifter noggrannare. Linnea hade ju mer eller mindre ägnat sig åt bedrägeri när hon uppgav falska inkomstuppgifter. SKEF menade att inkomst- och arbetstidsökningar som inte syns i Kreditupplysningen (eftersom bara den senast taxerade inkomsten anges där) inte är ovanliga och att det inte fanns någon starkt skäl att kontrollera inkomstökningen eftersom lånesumman var så liten. Det låter rätt rimligt tycker vi.

Men som sagt, det här har ingen större betydelse längre eftersom Svenska Konsumentkreditföretagen Ekomisk Förening inte finns längre, men det gjorde i alla fall en viss skillnad då.

Profilbild
Lars Persson

Lasse Persson har mångårig erfarenhet som ekonomiskribent och varit egenföretagare sedan 2010. Han är utbildad i ekonomi och statskunskap vid Uppsala Universitet, samt studerat journalistik och TV-produktion i Stockholm. Tidigare arbetade Lasse på bland annat på Stockholms Universitet och SVT:s nyhets- och samhällsredaktion.