Olika sorters krediter

Vad är det för skillnad på smslån och snabblån? Ingen alls faktiskt, men vad det är för skillnad på en onlinekredit och kontokredit? Eller på ett kreditkort och betalkort? Eller på handpenningslån och lån till kontantinsatsen? Det är inte alla som känner till det här så därför ska Snabblan24.nu ge dig denna lilla guide över olika lån och andra krediter.

Olika lån och andra krediter

• Smslån – Ett litet lån som handläggs och betalas ut snabbt. Räntan är oftast ca 39% och därför klassas smslån oftast som högkostnadskrediter. Kraven för dessa lån är normalt lägre än för andra lån och krediter. Vanliga lånesummor är 1000 – 50 000 kr och smslånet betalas oftast tillbaka inom några månader. Orsaken till att lånet kallas för ”smslån” är att folk ofta tog dessa lån via sms för ett antal år sedan, men idag ansöker man oftast direkt på kreditbolagets hemsida. Därför är denna term egentligen förlegad men eftersom de flesta fortfarande använder begreppet smslån gör vi på Snabblan24.nu också det.
• Snabblån – Begreppet snabblån används för att man vill understryka att låntagaren får sitt lån snabbt. Många snabblån är högkostnadskrediter och är då samma sak som smslån. De snabblån som har en ränta under 30% är inga högkostnadskrediter och är inte samma sak som smslån.
• Onlinekredit – En kontokredit som du kan öppna direkt på nätet, men oftast syftar man på en kontokredit som enbart administreras online och erbjuds av kreditbolag som inte är banker. Dessa krediter har oftast en högre ränta än vanliga kontokrediter. Många onlinekrediter har en ränta över 30% och klassas då som högkostnadskrediter. I princip är dessa krediter SMS lån men som har en flexibel återbetalning istället för en fast löptid.
• Kontokredit – En kredit som är knuten till ett konto och som finns hos de flesta banker. Ibland är krediten knuten till ett specifikt konto, ibland tar krediten vid när de egna pengarna på kontot är slut. En kontokredit ger dig ett visst kreditutrymme som du kan utnyttja när du vill. Det har ingen löptid, men du måste amortera av på det du har lånat en gång i månaden. Det här är sällan någon problem eftersom du alltid kan låna igen.
• Mikrolån – Ibland används begreppet ”mikrolån” istället för snabblån och smslån för att man vill visa att lånet är litet, men det finns även andra krediter som kallas för mikrolån. De vanligaste mikrolånen är de som hjälper småföretagare i ekonomiskt utsatta länder och de lån som småföretagare i Sverige kan ta.
• Internetlån – Ibland används internetlån som en synonym till smslån och snabblån men det är inte så vanligt längre. Egentligen är alla slags lån som tas via nätet internetlån, t ex smslån, privatlån och onlinekrediter.
• Nätlån – Samma sak som internetlån. Det finns även en långivare som heter Nätlån.
• Privatlån – Ett lån utan säkerhet som används för konsumtion och riktar sig till privatpersoner. Vanliga lånebelopp för privatlån är 5000 – 600 000 kr och löptiderna brukar vara 1 – 15 år. Det finns dock privatlån som har längre löptider än så.
• Blancolån – En annan benämning för privatlån, används inte så ofta idag. Bankerna har medvetet döpt om blancolån till privatlån för att visa att lånet enbart riktar sig till privatpersoner.
• Kreditkort – Ett kort som är knutet till en kredit med ett visst kreditutrymme och när kortet används dras pengar direkt från krediten.
• Betalkort – Ett kort som är knutet till en kredit med ett visst kreditutrymme. En gång i månaden får användaren hem en faktura på det utnyttjade beloppet och oftast behöver man inte betala någon ränta alls om man betalar allt på en gång, man får alltså en räntefri kredit. Oftast är den räntefria krediten på 30 – 45 dagar men om du delbetalar det du har utnyttjat får du börja betala ränta. Många gånger lanserar kreditbolagen sina betalkort som kreditkort vilket skapar lite förvirring.
• Medlemslån – Fackföreningar och vissa andra organisationer erbjuder ibland förmånliga medlemslån till sina medlemmar, alltså lån med vettiga villkor och låg ränta.
• Handpenningslån – Ett banklån för att bekosta handpenningen för en bostad medan man håller på att sälja sin gamla bostad. Handpenningslånet ska betalas tillbaka så snart den gamla bostaden är såld. En del tar emellertid ett privatlån för att bekosta handpenningen, framför allt de som inte redan har en bostad och som inte har några sparade pengar när de ska köpa en bostad.
• Kontantinsatslån – Ett lån till t ex bostadens eller bilens kontantinsats, alltså den insats banken vill att du själv ska stå för när du tar ett lån med säkerhet. De som lånar pengar till kontantinsatsen tar oftast ett vanligt privatlån.
• Billån, MC–lån och Båtlån – Ett lån med eller utan säkerhet för att köpa ett transportmedel. Om du tar ett lån som kräver en säkerhet måste du även låna eller spara till kontantinsatsen medan ett billån, MC-lån eller båtlån utan säkerhet funkar som ett vanligt privatlån.
• Bolån – Lån till en bostad, även kallat bostadslån. Alla bolån kräver en säkerhet och en kontantinsats.
• Omstartslån – Ett lån för dig som har svårt att få ett lån på grund av ett skuldsaldo hos Kronofogden. Omstartslånet kräver emellertid att du har en bostad som säkerhet och löser din skuld med en del av lånet. Det är emellertid få banker som erbjuder sådana här lån.
• Företagslån – Lån som endast företag får ta. De flesta företagslån kräver ingen säkerhet (t ex mikrolån) men det finns undantag.

Lars Persson

Lasse Persson har mångårig erfarenhet som ekonomiskribent och varit egenföretagare sedan 2010. Han är utbildad i ekonomi och statskunskap vid Uppsala Universitet, samt studerat journalistik och TV-produktion i Stockholm. Tidigare arbetade Lasse på bland annat på Stockholms Universitet och SVT:s nyhets- och samhällsredaktion.