Pandemin, högre styrränta, hög inflation och skyhöga elpriser har påverkat de flesta av oss. Många har fått svårt att få vardagen att gå ihop och har svårt att betala sina bolån. Skulderna hos Kronofogden har blivit allt större och besöken hos kommunernas ekonomiska rådgivare har ökat markant, och även många företag har drabbats hårt. Först pga av pandemin vilket ledde till minskad försäljning och sena leveranser. Det ledde i sin tur till konkurser och ökad arbetslöshet. Och inte minst har de höga elpriserna påverkat företagen hårt, framförallt de energikrävande. Det är inga roliga tider vi går igenom precis. 

Högre räntor för banklån

Naturligtvis har den ökande arbetslösheten och den höjda räntan även påverkat utlåningen i Sverige. Allt färre beviljas lån på grund av försämrad betalningsförmåga och avsaknad av fast anställning. Och den högre räntan har såklart också påverkat beviljningsgraden. Ju högre ränta desto dyrare lån och när lånen är dyra krävs större marginaler hos låntagaren. Det gäller dock framför allt för bolån och vanliga privatlån, dvs de lån som bankerna och bankliknande kreditbolag erbjuder. En hel del smslån har också blivit dyrare på grund av den höjda styrräntan, men eftersom dessa lån redan har haft en mycket hög ränta blir skillnaden inte alltför stor. 

Därför har många SMS lån blivit dyrare

Det är inte bara banklån, såsom bolån och privatlån, som har fått högre ränta. Även kreditkort, som generellt redan har en ganska hög ränta, och SMS lån har också fått det. Det kanske känns lite onödigt eftersom dessa krediter redan är dyra, men det har sin förklaring. 

När det gäller kreditkort har de en massa extraförmåner och dessutom är denna sorts kredit oftast räntefri upp till 45 eller 60 dagar. Och tittar man på SMS lån har det med räntetaket för högkostnadskrediter att göra. Innan detta räntetak infördes hade många snabblån och SMS lån årsräntor på hundratals procent, ibland till och med över 1000%, med det förändrades när räntetaket infördes för dessa krediter. 

Räntetaket sattes på 40% plus referensränta. Denna ränta sätts två gånger om året (1 januari och 1 juli) och är densamma som styrräntan (reporäntan) var i slutet av halvåret innan. Eftersom styrräntan var 2,5% i slutet av 2022 sattes referensräntan således till 2,5% 1 januari 2023 och kommer så att vara till den sista juni 2023. Alltså får högkostnadskrediter som SMS lån ha en maximal nominell ränta på 42,5% (40% + 2,5%). 

När räntetaket infördes 1 september 2018 ”tvingades” smslångivarna att sänka sina räntor så den hamnade under taket. Eftersom referensräntan då var -0,5% hamnade taket på 39,5% och därför fick de flesta SMS lån en ränta på drygt 39%, strax under räntetaket. Och nu när referensräntan är 2,5% kan långivarna sätta en ränta upp till 42,5%.  Det har gjort att många har höjt sin årsränta. Vi ska ge dig några exempel.

Långivare som höjt sin ränta

Kontantfinans, Merax och Flexkontot har höjt sin ränta till 42,48% vilket är bra nära taket. Credifi, Ferratum och Lumify har varit lite blygsammare in sina höjningar, deras ränta är numera satt till 40,5%. Men vi på Snabblan24.nu skulle inte vilja påstå att det är en låg ränta precis. Naturligtvis har inte alla höjt sin ränta, exempelvis Vivus har fortfarande en ränta på 39%, precis som förut, även om det också redan är en mycket hög ränta.

Vad händer om styrräntan höjs i februari?

Den 9:e februari 2023 ska Riksbanken sätta nästa styrränta. Om den går upp påverkar det inte räntetaket under detta halvår eftersom nästa referensränta börjar gälla 1 juli 2023. Skulle den gå upp på grund av en höjd styrränta kan det dock påverka hur mycket smslånen kommer att kosta nästa halvår. 

Det finns dock en hel del SMS lån som har kvar sin gamla ränta och det finns snabblån som är betydligt billigare. På vår förstasida och på sidorna med lån utan UC och SMS lån direkt hittar du en hel del snabblån som har en ränta under 30%. Kolla gärna in dem om du vill komma billigare undan. 

Profilbild
Lars Persson

Lasse Persson har mångårig erfarenhet som ekonomiskribent och varit egenföretagare sedan 2010. Han är utbildad i ekonomi och statskunskap vid Uppsala Universitet, samt studerat journalistik och TV-produktion i Stockholm. Tidigare arbetade Lasse på bland annat på Stockholms Universitet och SVT:s nyhets- och samhällsredaktion.