Ibland missar man saker och det kanske inte är speciellt konstigt om man gör det i dessa tider när coronaviruset härjar. Oro för själva viruset och hur det ska påverka ens ekonomi tar upp mångas tankar. Samma sak gäller för oss här på Snabblan24.nu. Vi missade helt att Finansinspektionens analys av hur de nya reglerna för högkostnadskrediter som infördes har påverkat snabblån, aka sms-lån, och blancolån.  Analysen, som presenterades 10 oktober 2020, heter Färre högkostnadskrediter efter nya regler.

Så genomfördes analysen

Finansinspektionen gjorde en analys av 34 kreditbolag som erbjöd blancolån. Sju av dem erbjöd högkostnadskrediter innan räntetaket infördes. De tittade på hur utlåningen såg ut maj 2018 och jämförde det med hur det såg ut maj 2019. 

De nya reglerna för högkostnadskrediterna med bland annat ett räntetak och kostnadstak infördes 1 september 2018. Räntetaket är idag på 40% i nominell ränta vilket innebär att inga snabblån få ha en högre ränta än så. Och de lån som har en ränta under 30% räknas inte som högkostnadskrediter. Kostnadstaket innebär att inget lån får ha en total lånekostnad som överstiger summan man lånat, inte ens när eventuella dröjsmålsräntor och inkassoutgifter är inräknade. 

Finansinspektionens viktigaste slutsatser

Finansinspektionens tre viktigaste slutsatser efter sin analys var följande:

  1. Färre långivare erbjuder snabblån med en ränta på 30 – 40%, dvs högkostnadskrediter. Det beror dels på att vissa snabblångivare lämnat marknaden, dels på att en del sänkt räntorna till under 30% och således erbjuder inte erbjuder högkostnadskrediter längre.
  2. Innan räntetaket infördes fanns det nästan inga högkostnadskrediter som hade en ränta strax under 40%. 2019 hade 96% av högkostnadskrediterna en ränta på 38,0 – 39,5%. Det berodde naturligtvis på att de flesta högkostnadskrediter kostade långt över 40% innan reformen genomfördes. 
  3. De låntagare som påverkades av reformen lånade 7% mer i snitt än tidigare, men trots att de lånar mer har deras genomsnittliga lånekostnad minskat med 15%. Det beror såklart på det nya räntetaket och det är bra. 

Således har snabblånen blivit billigare och gjort låntagarnas lånekostnader lägre, vilket är ett av den nya lagens mål. 

Många högkostnadskrediter försvann

Finansinspektionen såg emellertid en massa andra förändringar när de genomförde sin analys. Så här ser en av de viktigaste förändringarna ut från maj 2018 till maj 2019: 

Antalet tagna högkostnadskrediter minskade drastiskt. De minskade från 11 323 stycken till 866 i Finansinspektionens urval. FI menade att det dels berodde på att flera kreditbolag upphörde att erbjuda högkostnadskrediter, dels på att en del kreditbolag upphörde med sin utlåning. I maj 2018 erbjöd sju långivare högkostnadskrediter i FI:s urval medan bara två gjorde det maj 2019. FI menade även att många långivare börjat erbjuda revolverande krediter istället för små blancolån, t ex kontokrediter och kreditkort. 

Vi på Snabblan24.nu känner mycket väl till att majoriteten av snabblångivarna idag erbjuder kontokrediter istället för vanliga snabblån med en fast löptid. Det känns dessvärre som att dessa krediter inte finns med i FI:s analys eftersom deras den endast fokuserar på vad de kallar ”små blancolån”, alltså lån med en fast löptid. Det gör att deras analys haltar lite eftersom många snabblån som omvandlades till kontokrediter har en nominell ränta på drygt 39%. 

För litet urval?

Finansinspektionens urval bestod bara av sju snabblångivare 2018 och fem av dem försvann, eller erbjöd inte längre högkostnadskrediter, maj 2019. Det känns som ett alltför litet urval för att göra en bra analys av situationen. Innan maj 2018 fanns det över 50 långivare som erbjöd högkostnadskrediter och FI har bara tittat på sju av dem. 

Vår erfarenhet är att majoriteten av de snabblångivare som fanns maj 2018 finns kvar än idag och att de fortfarande erbjuder högkostnadskrediter. De flesta av dem har förvisso börjar erbjuda flexibla kontokrediter istället för vanliga snabblån men ofta har deras krediter en ränta på drygt 39%. 

Både dyrare och billigare snabblån

Finansinspektionen har sett att det finns snabblån som blivit dyrare medan andra har blivit billigare. Ja, när räntetaket infördes valde långivarna olika strategier. En del som erbjöd snabblån med en ränta strax över 30% valde att höja den till 39% eftersom deras kredit ändå klassades som en högkostnadskredit. Andra långivare valde att sänka räntan under 30% så stämpeln ”högkostnadskredit” försvann från deras lån. 

Fler fakta från Finansinpektionen

Här är ytterligare några fakta utifrån Finansinspektionens statistik:

  • Antalet personer som tog en högkostnadskredit under 10 000 kr ökade från 72% till 81% mellan maj 2018 och maj 2019.
  • Antalet personer som tog en högkostnadskredit på 10 000 – 50 000 kr minskade något. 
  • Antalet personer som tog en högkostnadskredit över 50 000 kr ökade. Det beror på att det knappt fanns så stora högkostnadskrediter innan räntetaket. 
  • Antalet lån utbetalda till låginkomsttagare minskade. Det berodde förmodligen på att även kreditbedömningarna skärptes på grund av de nya reglerna. 
  • Antalet lån till medelinkomsttagare (som är den största gruppen) minskade något. 
  • Antalet lån till folk med hög inkomst ökade. 
  • Den genomsnittliga löptiden för högkostnadskrediter upp till 20 000 kr har blivit något kortare. 
  • Den genomsnittliga löptiden för högkostnadskrediter över 20 000 kr har blivit betydligt längre. 
  • FI uppskattar att den nya lagen dämpat utlåningen med 24,3%.
  • Utlåningen av belopp på 20 000 – 50 000 kr har minskat med 4%.
  • Utlåningen av lån på 2000 – 20 000 kr har ökat med 10%
  • Antalet låntagare när det gäller både vanliga blancolån och högkostnadskrediter minskade med en tredjedel men de som tar lån lånar mer. 

Vi på Snabblan24.nu tycker FI:s analys är intressant och många av deras slutsatser stämmer säkert i det stora hela. Men det hade varit bra om deras analys hade innefattat betydligt fler snabblångivare än bara sju som sedan blev två. Det skulle ha gett en bättre insyn i hur det verkligen ser ut. 

Profilbild
Lars Persson

Lasse Persson har mångårig erfarenhet som ekonomiskribent och varit egenföretagare sedan 2010. Han är utbildad i ekonomi och statskunskap vid Uppsala Universitet, samt studerat journalistik och TV-produktion i Stockholm. Tidigare arbetade Lasse på bland annat på Stockholms Universitet och SVT:s nyhets- och samhällsredaktion.