Uppdaterad oktober 1, 2024
Sedan september 2018 måste långivare av högkostnadskrediter vara mycket hårdare i sina bedömningar av folks betalningsförmåga innan de beviljar ett lån. Kravet på att kreditbolag måste göra en vettig kreditprövning gäller dock för alla slags krediter, inte bara snabblån.
Enligt Finansinspektionen regler måste låntagarna ha tillräckligt god betalningsförmåga för att få ta ett lån, men det är upp till kreditbolaget att bedöma vad som är tillräckligt bra betalningsförmåga. En del kreditgivare gör betydligt generösare bedömningar än andra när det gäller kundernas ekonomi, vilket har gjort att många som kanske inte borde ha blivit beviljade en kredit ändå blivit det.
I denna artikel
Nya regleringar införs sommaren 2021
Problemet är att det inte finns någon allmän reglering som tydligt visar hur kreditbedömningarna ska göras. Det har gjort att kreditbolagen kan göra väldigt olika bedömningar av folks betalningsförmåga. Det är något som Finansinspektionen nu vill ändra på, enligt en SVT-intervju av en representant för Finansinspektionen som gjordes i början av december 2020.
I oktober påbörjade Finansinspektionen därför sitt arbete med att se över vilken information långivarna kommer att behöva hämta in och ta hänsyn till när de gör sina kreditbedömningar. De räknar med att de nya riktlinjerna ska vara klara sommaren 2021. Och efter det kommer förmodligen antalet beviljade krediter att minska.
Kreditkort och kontokrediter ett växande problem
Enligt Finansinspektionen är det framförallt kontokrediter och kreditkort som har ökat lavinartat under de senaste åren. År 2008 hade svenskarna sammanlagt 4 miljarder i kontokredit- och kreditkortsskulder, vilket kan jämföras med 50 miljarder år 2018. FI tror att den största anledningen till den stora ökningen är den eskalerande e-handeln och för att allt fler tar snabba krediter för att konsumera i största allmänhet.
Vi tror att det stämmer rätt bra. Ett kreditkort är ju nästan ett måste när man handlar mycket på nätet och vi känner mycket väl till att kontokrediter har blivit mycket populära. Kontokrediter har funnits i decennier men förr tog de flesta en kontokredit hos sin bank. I och med avregleringen av kreditmarknaden för 35 år sedan blev det även vanligt att öppna kontokrediter hos vissa kreditbolag och nischbanker.
Onlineansökningar och nya regler har lett till fler kontokrediter
Utbudet av kontokrediter ökade rejält på 2010-talet. Orsaken till det var att det blev enkelt att öppna en kredit direkt på nätet, utan att skriva på några papper eller uppsöka en bank. Det här gjorde att alltfler nischbanker och kreditbolag började erbjuda kontokrediter som kunde öppnas på nätet med hjälp av BankID.
Snabblån blev kontokrediter
När de nya reglerna för högkostnadskrediter infördes i september 2018 ökade utbudet av kontokrediter ännu mer. Efter som en av reglerna var att inget lån fick ha en högre ränta än ca 40% valde många snabblångivare att omvandla sina snabblån till kontokrediter. Ja, majoriteten av snabblånen blev faktiskt kontokrediter som man kunde ta online. De är mer lönsamma eftersom folk ofta utnyttjar sina kontokrediter om och om igen.
Dessa kontokrediter har i princip samma egenskaper som vanliga snabblån. Den enda skillnaden är att kontokrediterna har en viss kreditlimit och flexibel återbetalning medan snabblån har en fast löptid. De betalas ut lika snabbt som snabblån, långivaren tar sällan kreditupplysning hos UC, de har oftast inget specifikt inkomstkrav, räntan är oftast hög och en del accepterar betalningsanmärkningar.
Så visst har nog dessa snabba kontokrediter bidragit till ökningen alltid. Färre tar vanliga snabblån och fler tar snabba onlinekrediter. Det är alltså ganska många snabblångivare som ligger bakom en stor del av kontokrediterna och hos dessa är det ofta lättare att få en kredit. Eftersom räntan är hög (oftast på ca 25 – 29%) tar de större risker. Det är ett faktum i kreditbranschen. Ju högre ränta desto större risk är kreditgivaren villig att ta, men det kan också göra att vissa långivare kanske blir lite för generösa i sina kreditbedömningar. Och det är alltså det här Finansinspektionen vill råda bot på genom att införa riktlinjer som tydligt visar hur kreditbedömningarna ska göras.
FI:s mål: minskad skuldsättning
Om kreditbedömningarna får nya allmänna riktlinjer som är mer specifika är det mycket möjligt att det blir svårare för många att få en kredit, vilket är Finansinspektionens mål. De vill att skuldsättningen ska minska när det gäller konsumentkrediter, vilket i sin tur även leder till minskad skuldsättning hos Kronofogden.