Uppdaterad oktober 1, 2024
I slutet av mars presenterade Finansinspektionen rapporten Fyra prioriteringar för stärkt konsumentskydd som visar vad FI ska fokusera på under 2018. Det här kan vara intressant att titta närmare på eftersom Finansinspektionens arbete påverkar de flesta av oss, vare sig man ansöker om en kredit, öppnar ett sparkonto eller funderar på att köpa värdepapper.
Det här är FI:s prioriteringar 2018
- Motverka överskuldsättning på grund av lån. Det är egentligen denna punkt som är mest intressant för oss på Snabblan24.nu eftersom vi fokuserar på lån, så det här kan du läsa mycket mer om under nästa rubrik.
- Granska olämplig rådgivning för finansiella produkter, t ex försäljning av fonder, aktier och andra sparprodukter. Det har visat sig att konsumenten inte alltid rekommenderas den bästa produkten eftersom säljaren får provisioner och kan därför lockas att rekommendera den sparprodukt som säljaren tjänar bäst på. Därför vill Fi införa nya hårdare regler för värdepappersmäklarnas provisioner.
- Se till att de som erbjuder finansiella produkter är tydliga med sina avgifter, vilket de inte alltid är idag. Det kan påverka sparandet stort eftersom en hög avgift kan försämra avkastningen avsevärt. Nya regler har redan införts för det här och nu vill FI se att reglerna efterföljs.
- Titta närmare på hur den starkt ökande försäljningen av riskfyllda finansiella produkter ser ut och påverkar konsumenten, t ex binära optioner och CFD:er som kan göra att man förlorar en stor summa pengar i ett nafs. FI anser redan nu att binära optioner bör förbjudas och att försäljningen av CFD:er bör stramas åt. Finansinspektionen vill även titta närmare på inlåningskonton utan insättningsgaranti och investeringsbedrägerier.
Fortfarande brister på kreditmarknaden
Okej, nu till det mest intressanta för oss: FI:s granskning av lånemarknaden och överskuldsättningen. Nej, det handlar inte framförallt om smslån och andra snabblån utan ännu mer om bolån och större blancolån (privatlån). FI oroar sig för den växande överskuldsättningen som de menar beror följande
Konsumenter beviljas lån som är för stora eller för kostsamma i förhållande till deras återbetalningsförmåga. Riskerna tar sig dock uttryck på olika sätt för olika typer av lån.
Så hur ser de olika riskerna ut och vad ska Finansinspektionen göra åt detta? Det ska vi kolla in nu.
FI börjar få bukt med bolånen
När det gäller problemet med överskuldsättning på grund av bolån är FI ganska nöjda med sig själva. De skriver i rapporten Den svenska bolånemarknaden (2018) att belåningsgraden för en bostad har minskat tack vara de nya amorteringskraven, den är nu 63 % i snitt, men påpekar också att skuldkvoten är fortsatt hög, den är på 411 %.
Skuldkvoten är hushållets nettoinkomster under ett år i förhållande till hushållets skulder. Om hushållet har en nettoinkomst på 500 000 kr/år och har ett bolån på 2 miljoner kronor är hushållets skuldkvot 400 %. Förvisso påverkar även andra krediter skuldkvoten men den absolut största delen brukar vara bolån för de som äger en bostad.
Finansinspektionen hävdar att deras amorteringskrav, bolånetak och riskvikter för bolån har gjort att många som köper en bostad idag köper billigare bostäder och tar mindre bolån vilket gör att de blir motståndskraftiga mot ekonomiska försämringar. Men FI fortsätter såklart att ha koll på hur det hela utvecklas även om inga drastiska åtgärder är planerade i nuläget.
Stickprov hos kreditinstituten
Det näst största problemet när det gäller överskuldsättning är blancolån som erbjuds av olika kreditinstitut, som vi har skrivit om tidigare. Precis som med smslån misstänker FI att många kreditinstitut som erbjuder stora blancolån fortfarande inte följer reglerna som ska skydda konsumenten. Många beviljas större lån än vad de klarar av och om de inte har råd att betala tillbaka på lånet i tid tillkommer kostnader för indrivning av skulden vilket gör lånet extremt dyrt. Många hamnar i en skuldfälla på grund av detta.
Våren 2017 granskade Finansinspektionen 80 kreditinstitut och det visade sig att den genomsnittliga effektiva räntan låg runt 30 % men en del lån kunde vara betydligt dyrare än så. Det visade sig också att kunderna ofta löste sina lån i förtid med ett nytt större lån med en längre löptid hos samma kreditinstitut. Det här gör det mycket dyrare för kunden i längden men är mycket lönsamt för kreditinstitutet.
I år ska FI därför fortsätta att granska blancolånemarknaden. De ska ta stickprov hos 20 olika banker och kreditmarknadsbolag, stickprov som ska visa hur deras kreditbedömningar ser ut. Då kan de se om kreditinstitutet lånat ut för mycket pengar i förhållande till kundens ekonomiska situation. En rapport om detta kommer att presenteras i juni 2018.
Ska ha koll på snabblånen efter de nya reglerna
När det gäller så kallade högkostnadskrediter (alltså snabblån, smslån och onlinekrediter) kommer Finansinspektionen naturligtvis kontrollera om de nya reglerna för högkostnadskrediter efterföljs. Reglerna införs 1 september och då kommer även ett räntetak på 40 % plus referensränta att införas. Det anser FI vara bra eftersom den genomsnittliga effektiva räntan för sådana här lån var på 345 % år 2017 när de undersökte 27 konsumentkreditinstitut (de som erbjuder smslån och liknande). 17 av dessa 26 konsumentinstitut erbjöd dessutom lån till folk som vill låna pengar med betalningsanmärkningar, vilket FI rynkar på näsan åt.
FI kommer hålla ett extra öga på hur konsumentkreditinstituten kommer att förändra sina produkter när räntetaket införs. De är rädda för att många kommer att försöka kringgå reglerna. Det kanske är sant men det är också mycket troligt att många snabblåneföretag bara kommer att sänka sin effektiva ränta till ca 40 % och erbjuda längre löptider så att deras verksamheter förblir lönsamma.