Den första september 2018 kommer ett räntetak för smslån, snabblån och övriga högkostnadskrediter att införas, det har vi skrivit om tidigare. Räntetaket kommer vara på 40 % utöver referensräntan. Men vad innebär det här i praktiken?

Taket gäller för den effektiva räntan

Det räntetak man talar om gäller för den effektiva räntan, inte enbart den nominella (årsräntan). Årsräntan tillsammans med alla andra avgifter får alltså inte överstiga 40 % plus referensränta. Orsaken till att räntetaket gäller för den effektiva räntan är rätt självklar. Om den bara gällt för årsräntan hade kreditbolagen kunnat sätta en ränta vid räntetaket och sedan tagit ut en massa höga avgifter. Det hade inte blivit hållbart.

Dessutom får lånekostnaden inte överstiga 100 % av det belopp man lånat. Om du t ex lånar 10000 kr får den totala kostnaden för lånet inte bli högre än 10000 kr, inte ens efter påminnelseavgifter och inkassoavgifter.

Hur hög blir låneräntan egentligen?

Det är såklart inte alla långivare som kommer att lägga sitt räntetak runt 40 %. Här på Snabblan24.nu, till exempel, hittar du rätt många snabblån som har en lägre ränta än så (se nedan). Men hur hög ränta kan de som vill lägga sig vid taket ta ut i praktiken? Det beror på hur hög referensräntan är.

Referensräntan bestäms av riksbanken och motsvarar reporäntan vid utgången av föregående halvår. Om reporäntan måste avrundas görs den det uppåt till närmast halva procentenhet. Reporäntan i slutet av 2017 var – 0,50 %, alltså är referensräntan för närvarande -0,50 %.

Om vi hade haft ett räntetak idag hade den effektiva räntan fått vara högst 39,50 %. Alltså 40 % minus referensräntan som är på minus 0,50 %. Men räkna inte med att detta ”låga” tak kommer att gälla hur länge som helst. Vi har haft minusränta i Sverige rätt länge nu och den kommer garanterat att höjas inom en relativt snar framtid.

År 2008, till exempel, hade vi en referensränta på 4,5 % under det första halvåret och samma sak under det andra halvåret 2002. Med en sådan referensränta hamnar räntetaket på 44,5 %. Det är inte så troligt att det blir så mycket högre än så eftersom vi under de senaste 15 åren nästan alltid haft lägre referensränta än så. Så här har det sett ut:

  • Sedan 7 juli 2016 har referensräntan legat på – 0,5 % precis som idag.
  • Om vi tittar ytterligare tre halvårsperioder tillbaka låg den på 0 % och de två åren innan det var den på 1 %.
  • Under övriga år har referensräntan sett ut så här sedan 2002: Under tre halvårsperioder var den 0,5 %, under fyra perioder 1,5 %, under fem perioder 2 %, under tre perioder 3 %, under en period 3,5 %, under två perioder 4 % och två perioder 4,5 %.

Källa: Riksbanken – referensränta.

Ja, så efter dessa extrema lågräntetider kan man nog förvänta sig att taket oftast kommer att ligga mellan 41,5 – 43 %, men ibland lägre, ibland högre. Och de smslån och snabblån som kommer att erbjudas kommer garanterat ha löptider på minst ett halvår, men ännu oftare minst 1 år och uppåt.

Ett lån på t ex 10000 kr med en löptid på 1 år som har en maxränta på t ex 41 % (om referensräntan är 1 %) skulle kosta 1 890 vid rak amortering eller 1 989 kr vid annuitet. Andra exempel på lånekostnader vid ett räntetak kan du se i vår artikel där vi ställer oss frågan om snabblånen kommer att bli billigare eller inte.

Vilka av våra långivare uppfyller redan kraven?

Här på Snabblan24.nu hittar du för närvarande cirka 75 långivare, varav drygt 40 stycken erbjuder så kallade högkostnadskrediter, alltså smslån, snabblån och onlinekrediter. Samtliga långivare som inteerbjuder högkostnadskrediter ligger långt under räntetaket såklart, men även 17 av våra långivare som erbjuder snabblån och liknande befinner sig under räntetaket redan idag.

Övriga snabblånegivare kommer såklart att förändra sina produkter genom att förlänga sina löptider och förmodligen höja lånebeloppen för att klara av de nya kraven. De som skyltar med månadsräntor måste förmodligen lägga den runt 2,5 – 3 % för att klara av kraven. Och nominella räntor på ca 30 – 35 % är att vänta.

Nåja, nu ska vi lista de 17 långivare som redan uppfyller de kommande kraven, vilka således skulle räknas som rumsrena redan idag. Vi anger också vilka effektiva räntor deras lån har.

  1. Credway. 33,18 % i effektiv ränta.
  2. Tryggkredit. 25,28 %.
  3. Cashbuddy. Maximal effektiv ränta 33,4 %.
  4. Nordiclån. 10,53 – 26,40 %.
  5. Klicklån. 11,92  – 25,61 %.
  6. Leasy. 13,10  – 26,91 %.
  7. Thorn. 9,84 – 21,60 %.
  8. Modus Finans. 15,41 – 29,52 %.
  9. Aasa kredit.36,00 – 45,71 %. Aasa måste alltså också förändra sin ränta något.
  10. Goodcash. Högsta effektiva ränta 29 %.
  11. Primal Capital. 30.6 %.
  12. Kontantfinans. 33,18 %.
  13. Moank. 14,8 – 39,9 %.
  14. Euroloan. 15,1 – 123,5 %. Deras effektiva ränta beror på kundens kreditvärdighet och lånets storlek. Dessutom har Euroloan en uttagsavgift på 5 – 18,5 % som bakas in i den effektiva räntan. Det här måste de förmodligen ändra på eftersom deras högsta ränta knappast får vara över hundra procent efter 1 september.
  15. Brixo. Brixos lån har en nominell ränta på 29,95 – 34,95 % men deras effektiva ränta sträcker sig från 38,19 % upp till 83,18 %. De måste alltså också justera sina räntor när det gäller vissa lånebelopp och löptider..
  16. Merax. Nominell ränta 24,95 %. Representativ effektiv ränta 37,3 % vid ett lån på 20000 i 56 månader. Dessvärre har Merax snabblån en årsavgift på 400 kr (utom första året då de tar en uppläggningsavgift som är lika stor) så den måste nog sänkas eller slopas så att räntan aldrig överstiger räntetaket.
  17. Frogtail. Frogtail må ha en effektiv ränta från dryga 20 % vid sina större lån med långa löptider men deras mindre, korta lån har en effektiv ränta som sträcker sig upp till flera tusen procent. De måste definitivt förändra sina räntor för de mindre lånen medan de stora kommer undan.
Profilbild
Lars Persson

Lasse Persson har mångårig erfarenhet som ekonomiskribent och varit egenföretagare sedan 2010. Han är utbildad i ekonomi och statskunskap vid Uppsala Universitet, samt studerat journalistik och TV-produktion i Stockholm. Tidigare arbetade Lasse på bland annat på Stockholms Universitet och SVT:s nyhets- och samhällsredaktion.