I denna artikel
Så fungerar Finansinspektionen
Finansinspektionen (FI) är en av de aktörer som reglerar kreditmarknaden och ser till att att dess regler efterföljs, även de lagar som finns i Konsumentkreditlagen.Således granskas även konsumentkreditbolag som erbjuder snabblån och privatlån av Finansinspektionen. Allt för att du som låntagare, av exempelvis snabblån, ska kunna låna tryggare.
Eftersom Snabblan24.nu är en jämförelsesajt av lån som erbjuds av konsumentkreditinstitut tycker vi att det kan vara på sin plats att visa dig av Finansinspektionen egentligen gör för något. De kan vara intressant för dig som låntagare. Men deras uppgift är så mycket större än att bara övervaka banker och kreditbolag.
Vad gör Finansinspektionen?
En av Finansinspektionens viktigaste uppgifter är att kontrollera att de finansiella företagen sköter sig, vilket bidrar till finansiell stabilitet och förtroende för finansmarknaden. Detta påverkar samhällsekonomin i stort och påverkar både de finansiella aktörerna och oss privatpersoner.
FI bidrar alltså med ett starkt skydd för oss konsumenter. Det gör att vi kan låna pengar tryggt och vågar spara pengar på banken och ger även trygghet för de svenska företagen. De måste ju också måste känna förtroende för de finansiella instituten.
Inte bara konsumentkreditbolag övervakas och regleras av FI
Men det är emellertid inte enbart de svenska bankerna och kreditbolagen som övervakas av Finansinspektionen. Dessa kontrolleras också:
- Försäkringsbranschen.
- Fond- och värdepappersförmedlare.
- Utländska institut som verkar i Sverige.
Ungefär 3 000 finansiella företag är under FI:s lupp, varav 900 av dessa är utländska företag som har verksamhet i Sverige. Dessutom övervakar de över 300 börsbolag.
Det här händer om ett företag inte sköter sig
Om ett konsumentkreditinstitut inte sköter sig kan Finansinspektionen vidtag flera åtgärder.
- FI kan utfärda en varning. Det innebär att företaget med omedelbar verkan måste rätta till sista problem och rutiner. Ofta får företaget ”bara” en varning om misskötseln inte är allvarlig. Ibland kan företaget även få en varning även vid allvarliga brister. Titta på skandalen med Swedbanks penningtvätt. Banken förbjöds naturligtvis inte för det skulle bli katastrofalt.
- FI kan förbjuda ett företag att verka. Om företaget inte följer Finansinspektions rekommendationer och anvisningar kan företaget förbjudas om bristerna är stora. Detta kan också ske om företaget inte åtgärdat sina problem efter en varning. Detta är vanligast vid mindre konsumentkreditinstitut, t ex sådana som fokuserar på snabblån och mindre privatlån.
Finansinspektionens huvudsakliga uppgifter
Lite kortfattat kan man säga att det här är FI:s huvudsakliga uppgifter:
- Tillsyn och övervakning av den finansiella marknaden och företag.
- Regelgivning som tydligt visar vilka regler som gäller för verksamheterna som övervakas.
- Utfärdande av tillstånd för finansiella verksamheter, det gäller även snabblånebranschen. Inget kreditbolag får nämligen verka utan tillstånd.
- Åtgärder mot brottslighet såsom penningtvätt och terrorismfinansiering.
- Ge ett starkt konsumentskydd, framförallt när det gäller låntagare.
- Ge ett starkt finansiellt system. Sist men inte minst gör de ovanstående uppgifterna ett robust finansiellt system, vilket också ger en stabil samhällsekonomi.
- FI:s varningslista med företag som FI varnar för. Kolla gärna in den!
- Information för Konsumenter på sin hemsida, bland annat om konsumentskydd och skydd mot bedrägerier.
Finansiell stabiltet är grundstenen för ett väl fungerande samhälle
Lars Persson
Så styrs och finansieras FI?
Nu ska vi lite snabbt titta på hur FI styrs och finansieras. Så här ser det ut.
Så styrs FI
Finansinspektionen är en statlig myndighet och styrs av regeringen. I ett regleringsbrev från regeringen står det angivet vilket ansvar, vilka mål och uppgifter FI har. FI måste även ta hänsyn till olika förordningar som också styr deras verksamhet. Finansinspektionen är alltså inget självständigt organ som likt Riksbanken får göra som de vill.
Så finansieras FI
Precis som med alla andra myndigheter måste Finansinspektionen finansieras. Finansieringen kommer från två håll:
- Skattemedel. Staten ger ett anslag till Fi varje år som ska bekosta tillsynen av företagen.
- Tillståndsavgifter. När ett företag ansöker om tillstånd för att få bedriva en finansiell verksamhet måste de betala en avgift. Dessa avgifter används för att finansiera tillståndsprövningen. Staten skjuter alltså inte till några pengar när det gäller det här.
Men Finansinspektionen skjuter faktiskt tillbaka pengar till staten också. När ett institut utsätts för FI:s tillsyn är det enligt förordning 2007:1135 skyldigt att betala en avgift som faktureras av Finansinspektionen. Dessa tillsynsavgifter som Finansinspektionen får in överförs till staten.
Finansinspektionens historia
Visste du att Finansinspektionens rötter sträcker sig ända tillbaka till 1659? Kanske inte det, men så är det faktiskt. Den dåvarande kungen, Karl X Gustav, inrättade Sveriges första bankinspektionstjänst, vilket utgjorde grunden till dagens FI. Syftet var att övervaka Sveriges första affärsbank, Stockholm Banco, som öppnades två år tidigare.
1840 började banktillsynen skötas av Finansdepartementet, som under årens lopp förändrades många gånger. Länge sköttes tillsynen av något som hette Kungliga Bankinspektionen som 1986 blev bara ”Bankinspektionen”.
1991 slogs Bankinspektionen ihop med Försäkringsinspektionen och det var då Finansinspektionen bildades och fick sin nuvarande form. Det viktigaste som har hänt sedan dess är följande:
År | Händelse/Beslut | Beskrivning |
---|---|---|
1991 | Finansinspektionen grundas | Finansinspektionen etablerades den 1 juli 1991 som en sammanslagning av flera tidigare myndigheter. |
1992 | Ny finansmarknadslag | Den nya lagen om värdepappersmarknaden trädde i kraft, vilket stärkte tillsynen av finansmarknaderna. |
1999 | Internetbanker och ny reglering | Finansinspektionen började fokusera på reglering och tillsyn av internetbanker och digitala tjänster. |
2001 | Basel II | Sverige anpassade sina bankregler till Basel II-regelverket, vilket introducerade nya kapitaltäckningskrav. |
2008 | Finanskrisen | Finansinspektionen spelade en central roll under finanskrisen, med fokus på stabilisering och stöd till banker. |
2010 | Konsumentskydd och nya regler | Förstärkning av regler kring konsumentskydd och transparens för att skydda finansmarknadens aktörer. |
2014 | Uppdatering av Solvens II | Implementering av Solvens II-regelverket som förbättrar tillsynen och riskhanteringen inom försäkringssektorn. |
2016 | Ny betaltjänstlag (PSD2) | Anpassning till den europeiska PSD2-lagstiftningen för att främja innovation och konkurrens inom betaltjänster. |
2018 | GDPR-trädde i kraft | Genomförande av den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) för att stärka dataskyddet och integritetsskyddet. |
2020 | Nya regler för hållbarhet | Implementering av regler kring hållbarhetsrapportering och integrering av miljömässiga, sociala och styrningsmässiga faktorer i finansiella beslut. |
2022 | Finansiell stabilitet och klimatrelaterade risker | Fokus på att hantera klimatrelaterade finansiella risker och deras påverkan på stabiliteten på finansmarknaderna. |
Ovanstående tabell summerar som sagt de allra viktigaste händelserna och besluten sedan 1991 då FI grundades. I och med att internet fick sitt genombrott i mitten av 90-talet blev de såklart tvungna att även reglera och kontrollera internetbankerna. Och 2018 stärkte de även data- och integritetsskyddet (GDPR) för att skydda konsumenterna.
Källor
fi.se – Om FI
hallakonsument.se – Finansinspektionen