Så skärptes snabblånebranschen 2018

Redan i mitten av oktober 2016 presenterades utredningen ” Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter”. Utredaren och riksdagsledamoten Johan Löfstrand presenterade ett antal åtgärder som ska strypa snabblånemarknaden och 2018 blev dessa förslag tillslut bli verklighet.

Propositionen röstades igenom i Riksdagen

14 november 2017 beslutade regeringen att utredningens förslag skulle skickas ut på lagrådsremiss och 23 januari 2018 lade regeringen en proposition med namnet ”Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter (Prop. 2017/18:72)”. Den 2:a maj 2018 röstades lagförslaget igenom i riksdagen och den nya lagen, som även inkluderade ett räntetak, började gälla 1 september 2018.

Detta är inte alls förvånande eftersom det redan innan omröstningen fanns en riksdagsmajoritet för förslaget. Och att lagutkastet skulle stoppas av lagrådet var inte speciellt troligt.

Om räntetaket och resten av lagen i korthet

Vi fick alltså en ny lag för snabblån 1 september 2018 och därför ska Snabblan24.nu ge dig en kortfattad sammanfattning av lagen. Denna sammanfattning kan vara bra för dig som inte har lust att läsa igenom det 95 sidor långa propositionen, det är inte speciellt roande, vi lovar.

Annars hittar du lagförslaget  i sin helhet på regeringens hemsida, ”Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter (Prop. 2017/18:72)” heter den. Om du även vill läsa utredningen bakom propositionen hittar du den också på regeringens hemsida under SOU 2016:68.

De viktigaste punkterna i lagen

De viktigaste punkterna som påverkar både dig som konsument och företagen som erbjuder snabblån ser ut så här:

  • Ett räntetak med en årsränta på 40 % plus referensränta infördes. Tidigare hade de flesta SMS flera hundra procents ränta, ibland även flera tusen procent. Det var helt klart extremt, men det berodde framförallt på att lånen var riktigt små och de hade bara några månaders löptid. Idag är snabblånen betydligt större och har en lång, eller flexibel, löptid och då är såklart en ränta på flera hundra procent knappast okej.
  • Ett kostnadstak som gör att inget snabblån får kosta mer än vad man har lånat föreslås infördes också. Kostnadstaket innefattar inte bara själva lånekostnaderna (ränta plus avgifter som är knutna till krediten) utan även förseningsavgifter, inkassoavgifter och avgifter för betalningsföreläggande. Det här förhindrar långivarna att kompensera den lägre räntan med höga uppläggningsavgifter, aviavgifter och andra avgifter.
  • Lagen har gjort att det är svårare att förlänga ett SMS lån och andra högkostnadskrediter sedan 2018. Det tycker vi på Snabblan24.nu är ganska vettigt eftersom snabblån som förlängs gång på gång kan bli riktigt dyra, även om räntan är på dryga 40%. Å andra sidan är det flesta SMS lån idag egentligen kontokrediter och då har denna punkt ingen större betydelse.
  • Konsumenterna måste ha större marginaler att leva på för att bli beviljad. Det här innebär alltså att låntagarna måste ha en bättre ekonomi än tidigare för att få ett SMS lån. Kreditgivare som beviljar lån till låntagare som inte har tillräckligt goda marginaler kan varnas, straffas och/eller förbjudas.
  • Marknadsföringen av SMS lån vara mer måttfull än tidigare. Detta förslag kanske är bra, men det kan vara lite svårt att veta var gränsen går för vad som är måttfullt och vad som inte är det.

Så påverkades snabblånebranchen

Syftet med dessa regleringar är att stärka konsumentskyddet och det är såklart bra. En del snabblångivare försvann efter att räntetaket, kostnadstaket och de andra reglerna infördes 2018, men många finns kvar. Och sedan dess har det även dykt upp nya långivare. Så detta innebar således inte att branschen dog ut.

Det som hände var att de flesta långivare placerade sina räntor vid räntetaket och omvandlade sina lån med fasta löptider till kontokrediter med en flexibel löptid. På så sätta kan de fortsätta att vara lönsamma eftersom kontokrediter kan utnyttjas om och om igen i åratal.

Profilbild
Lars Persson

Lasse Persson har mångårig erfarenhet som ekonomiskribent och varit egenföretagare sedan 2010. Han är utbildad i ekonomi och statskunskap vid Uppsala Universitet, samt studerat journalistik och TV-produktion i Stockholm. Tidigare arbetade Lasse på bland annat på Stockholms Universitet och SVT:s nyhets- och samhällsredaktion.