Varningstriangel obligatoriskt för dyra SMS lån

Från och med 1:a juli 2019 måste alla långivare som erbjuder högkostnadskrediter, dvs smslån, snabblån och onlinekrediter med en hög årsränta, samt alla som marknadsför högkostnadskrediter förse sina sajter med en varningstriangel. Vid varningstriangeln ska man även informera sina besökare om att den som tar en högkostnadskredit och inte betalar tillbaka hela krediten riskerar att få en betalningsanmärkning och visa var folk kan vända sig om de behöver hjälp med skuldrådgivning.

Det här beslutade regeringen 17 april 2019 och nu är det Konsumentverkets uppgift att se till att detta efterlevs. Du kan läsa mer om det här hos Konsumentverket där du även kan ta del av beslutet. Förordningen hittar du annars här på Riksdagens hemsida. Naturligtvis kommer även vi på Snabblan24.nu placera en varningstriangel väl synligt på vår sajt tillsammans med den text som Konsumentverket kräver.

Vilka krediter måste ha varningstriangel?

Alla krediter som har en nominell ränta på 30 – 40 % plus referensräntan måste ha en varningstriangel och varningstext eftersom dessa krediter räknas som högkostnadskrediter. Och ingen kredit får ha högre ränta än så i Sverige, inte sedan räntetaket infördes förra året.

Referensräntan följer den reporänta riksbanken satt föregående halvår men avrundas alltid uppåt till närmsta halva procentenhet. Eftersom reporäntan under första halvåret 2019 var – 0,25 % kommer referensräntan att vara 0 % från 1 juli till 31 december 2019. Således kommer alla krediter som har en nominell ränta på 30 – 40 % under andra halvåret 2019 räknas som högkostnadskrediter fram till reporäntan förändras.

Kan ge lägre ränta på sikt

Men vad anser vi om varningstriangel och varningstexter vid marknadsföring av högkostnadskrediter? Vi har inget emot det. Det är såklart bara att folk informeras om att många av krediterna på vår sajt är högkostnadskrediter och vad som kan hända om man inte kan eller vill betala tillbaka, då riskerar man att få en betalningsanmärkning.

Här på Snabblan24.nu hittar du 28 långivare som erbjuder snabblån som har en ränta på 30 % eller högre, vilket bara är en tredjedel av alla krediter vi presenterar. Det finns flera långivare som erbjuder räntor strax under 30 %, t ex Credway och Tryggkredit som rimligtvis inte behöver ha någon varningstriangel. Förhoppningsvis ser andra långivare det som positivt att slippa ha en varning på sin hemsida, vilket skulle kunna leda till att de väljer att sänka sina räntor till ca 29 % eller lägre. Det är ju bara bra för dig som konsument.

Vi har även några långivare som erbjuder individuella räntor då frånräntan är lägre än 30 % men dessvärre är deras högsta ränta högre än 30 % vilket gör att deras krediter också klassas som högkostnadskrediter. I deras fall kanske det vore vettigt att sänka den högre räntan så de också slipper högkostnadskreditstämpeln.

Men allt det här är bara spekulationer, vi får se hur det blir…

Varför inte varningstexter på alla krediter?

Egentligen borde alla krediter förses men en varningstriangel och text. Det är ju knappast bara när man tar ett smslån som man riskerar att få en betalningsanmärkning om man inte betalar tillbaka allt man lånat.

Vi antar att regeringen och deras utredare menar att risken att man inte har råd betala tillbaka på sin kredit är större om man tar ett smslån än ett billigare lån eftersom räntan är så hög. Det stämmer inte riktigt.

För det första tror vi inte att det är räntan i sig som gör att folk får svårt att betala på sitt lån, det är snarare hur mycket man måste betala tillbaka varje månad som är det viktiga. Om du tagit ett privatlån med en ränta på 5 % men måste betala tillbaka 1000 kr i månaden är det inte lättare än om du hade tagit ett smslån med en ränta på 39 % och måste betala tillbaka 1000 kr i månaden. Det säger sig självt.

Det viktiga är att långivarna av snabblån och smslån är noggranna när de gör en bedömning av ansökandens betalningsförmåga, för det är egentligen där vi tror att problemet ligger hos vissa långivare.

För det andra är smslån faktiskt inte ett lika stort problem som andra krediter i de stora hela. Faktum är att det totala skuldsaldot hos Kronofogden på grund av obetalda privatlån är betydligt större än för smslån. Och då ska vi inte tala om skulder till staten som utgör 80 % av det totala skuldsaldot hos Kronofogden. År 2017 räknade vi ut att smslånen endast stod för 0,16 % av skulderna. Så på sätt och vis borde faktiskt andra krediter också ha en varningstriangel.

Bara ytterligare en åtgärd

Vi har, som sagt, inget emot en varningstriangel med varningstext även om vi tycker att andra krediter också borde ha det i så fall, t ex privatlån. Och då menar vi även de krediter man indirekt tar när man betalar av en vara med delbetalning (t ex via klarna) eftersom det också kan leda till betalningsanmärkningar och en skuldfälla.

Men än så länge är det alltså bara så kallade högkostnadskrediter som får skärpta regler. Hösten 2018 infördes rad lagar som har med smslån och snabblån att göra: Ett räntetak, ett kostnadstak, krav på hårdare bedömningar av ansökandens betalningsförmåga och krav på en måttfullare marknadsföring infördes.

Och nu så har alltså ett krav på varningstriangel införts. Det ska bli spännande att se vilken effekt det här får. Kommer vissa långivare sänka sina räntor? Kommer folk ta färre lån? Eller kommer det inte förändra någonting alls? De flesta som tar ett smslån känner ju redan till att lånet måste betalas tillbaka och om man inte gör det så får man en anmärkning. Och de flesta som tar smslån är såklart medvetna om att dessa lån inte är billiga. Om du tar ett lån via oss ser du dessutom tydligt vad lånet har för ränta och i våra jämförelser ser du hur mycket de kostar i praktiken.

Profilbild
Lars Persson

Lasse Persson har mångårig erfarenhet som ekonomiskribent och varit egenföretagare sedan 2010. Han är utbildad i ekonomi och statskunskap vid Uppsala Universitet, samt studerat journalistik och TV-produktion i Stockholm. Tidigare arbetade Lasse på bland annat på Stockholms Universitet och SVT:s nyhets- och samhällsredaktion.