Som du säkert känner till finns det många som väljer att ansöka om lån utan UC för att kreditupplysningsförfrågan inte ska synas i UC:s register. Det är ju så att en förfrågan som görs hos kreditupplysningsföretaget Bisnode inte syns hos andra kreditupplysningsföretag, t ex UC eller Creditsafe. Och förfrågningar som görs hos UC syns inte hos Creditsafe och Bisnode och så vidare.

Fördelen med det här är att du som gör en ansökan hos ett kreditbolag som använder sig av Bisnode eller Creditsafe inte försämrar din kreditvärdighetsscore hos UC. Det i sin tur gör det enklare för dig att få ett banklån eftersom bankerna tar sina kreditupplysningar hos UC. Om du hade haft många förfrågningar på dig hos UC hade det inte sett bra ut i bankernas ögon. Dessutom syns inte alltid alla skulder en låntagare har hos de olika kreditupplysningsföretagen, enligt Finansinspektionen.

Så kommer bankerna se alla dina skulder

Det här vill nu finansinspektionen råda bot på, något de visar i sin nya konsumentskyddsrapport för 2020.  De vill att regeringen tillsätter en utredning som ”överväger införandet av en ordning som möjliggör för kreditgivare att få en helhetsbild av konsumenters skulder”.

Kort och gott vill de att bankerna och kreditbolagen ska kunna vända sig till en aktör som redogör för låntagarnas alla skulder. Det ska inte spela någon roll vilket kreditupplysningsföretag kreditgivarna samarbetar med, de ska alltid kunna ta reda på hur många krediter och hur stora skulder deras ansökanden har. Eller snarare, Finansinspektionen vill att alla kreditgivare ska vara skyldiga att ta reda på det.

Det här kan ske på två sätt:

  1. Informationskrav mellan kreditupplysningsföretagen. Det innebär att alla kreditupplysningsföretag måste dela information med varandra. Enligt kreditupplysningslagen får kreditupplysningsföretagen dela information redan idag, men det är inget tvång.
  2. Införande av nya aktörer som håller reda på samtliga lån, krediter och andra skulder samtliga privatpersoner i Sverige har. Denna info inhämtas från samtliga kreditupplysningsföretag och eventuellt andra instanser.

Det finns även två saker till Finansinspektionen vill förbättra och det är:

  • De vill att alla kreditbolag ska vara skyldiga att rapportera samtliga lån som tagits hos dem, och även om skulden säljs vidare ska den registreras. Tydligen finns det brister när det gäller det här.
  • De vill att bankerna ska få bättre bild av vad du tjänar just nu, inte bara se din senaste deklarerade inkomst.

Syftet med allt det här är att konsumenten ska skyddas mot att lockas ta lån som de egentligen inte klarar av att betala tillbaka. De vill således minska överskuldsättningen i Sverige. Enligt kammaråklagare Kjell Jannesson kan folk idag ta lån på 1,5 till 2 miljoner kronor trots att de inte tjänar så mycket. Det skulle förmodligen inte ske speciellt ofta om bankerna och kreditbolagen fick en bättre bild av deras ansökandens ekonomi. Det är i alla fall tanken.

Onödigt att ansöka om lån utan UC?

Om kreditupplysningsföretagen kommer att tvingas dela information med varandra så kanske det inte är någon idé att ansöka om lån utan UC längre? Då ser ju UC ändå att man ansökt om ett lån? Nja, det är inte säkert.

I Finansinspektionens rapport står det så här om kreditupplysningarna:

I vissa fall saknas uppgifter om konsumentens tidigare krediter. I andra fall finns bara uppgift om krediter och förfrågningar hos de kreditgivare som upplysningsföretaget ifråga har som kunder. FI ser därför ett behov av att regeringen tillsätter en utredning om ändringar i lagstiftningen som gör att kreditgivare genom en extern källa kan få en sammantagen bild av konsumenters befintliga krediter.

Förvisso berör de problemet med förfrågningarna men det står ingenting om att de vill att denna information ska delas med andra. Det står bara att de vill att en extern källa (t ex kreditupplysningsföretag) ska ge en sammantagen bild över konsumenternas skulder. Men det är inte alls omöjligt att utredningen kommer fram till att även denna information ska delas. Och i sådana fall kommer det inte finnas någon som helst anledning att ansöka om lån utan UC längre.

Bristfälliga kreditprövningar: Bedragare kom över 90 miljoner kronor

Finansinspektionens Konsumentskyddsrapport är högaktuell idag, inte minst för att en man (som ibland kallas för ”Ferrarimannen” i media) står inför rätta efter att ha lurat till sig nästan 90 miljoner kronor. Nästan hela summan kom han över genom att lura 96 människor att låna ut pengar till honom. Och de han lurade tog lån för att kunna låna ut pengarna åt honom.

Mannen lyckades övertyga folk att investera pengar i hans verksamhet och han lovade att ta hand om bankens räntor och betala tillbaka allt inom ett halvår. Dessutom skrev tre bankmän hos Sparbanken rekommendationsbrev som visade att Ferrarimannen var en seriös affärsman. Det kanske inte är så svårt at bli lurad då. Men allt var, som sagt, bara en bluff. Mannen hade aldrig tänkt att betala tillbaka pengarna och levde ett lyxliv på pengarna.

Det som var den stora frågan var hur 96 människor med inga märkvärdiga inkomster kunde ta privatlån på sammanlagt 90 miljoner kronor. Flera av de lurade tog upp till 10 blancolån på mycket kort tid och hur kunde bankerna och kreditbolagen bevilja något sånt?

En av orsakerna anses vara att kreditgivarna inte fick en tillräckligt bra bild av låntagarnas tidigare lån och andra skulder. Det här skulle alltså kunna förebyggas om kreditupplysningsbolagen samarbetade och delade information med varandra, eller om det fanns separata aktörer som samlade in information om alla skulder varje svensk har.

Vi på Snabblan24.nu tror också att det här skulle kunna göra att färre människor blir beviljade när de ansöker om krediter. Det skulle nog inte lösa allt eftersom det förmodligen alltid kommer att finnas kreditgivare som är lite slapphänta i sina bedömningar, men det är i alla fall ett steg i rätt riktning. Och det är, som sagt, inte heller säkert att kreditupplysningar som inte görs hos UC kommer att förlora sin funktion.

Profilbild
Lars Persson

Lasse Persson har mångårig erfarenhet som ekonomiskribent och varit egenföretagare sedan 2010. Han är utbildad i ekonomi och statskunskap vid Uppsala Universitet, samt studerat journalistik och TV-produktion i Stockholm. Tidigare arbetade Lasse på bland annat på Stockholms Universitet och SVT:s nyhets- och samhällsredaktion.