Vad är nominell ränta, effektiv ränta och månadsränta egentligen? Och vad är referensränta? Svaret på det och mycket annat får du här.Det och mycket annat kommer du att få veta om du läser igenom den här lilla ränteguiden.

Lilla ränteguiden

  • Årsränta – är den ränta du får betala för ditt lån under ett år. Om du t ex skulle betala 5 % i ränta för ett lån på 10 000 kr (och inte amorterade på det) får du betala 500 kr i ränta under ett år, men eftersom man amorterar på lån med längre löptider blir lånekostnaden ännu lägre. Årsränta är ett bra jämförelsemått får lån som läggs upp på ett år eller längre.
  • Nominell ränta – är samma sak som årsränta.
  • Realränta – är den ränta man får om inflationen räknas bort från den nominella räntan. Detta mått används inte av bankerna eftersom man inte kan veta hur realräntan kommer att se ut förrän efteråt.
  • Månadsränta – är den ränta du får betala för ditt lån varje månad. Om du t ex lånar 5000 kr och betalar 20 % i månadsränta innebär det du får betala 1000 kr i ränta per månad. Månadsränta är ett bra jämförelsemått för smslån eftersom dessa lån oftast bara läggs upp på några månader, men funkar även bra när det handlar om onlinekrediter eftersom man ofta betalar tillbaka på sin utnyttjade kredit inom ett par månader.
  • Effektiv ränta – är årsräntan plus alla andra kostnader för lånet, t ex uppläggningsavgifter och obligatoriska aviavgifter. Hur ofta man betalar tillbaka på lånet påverkar också denna ränta. Effektiv ränta är det bästa måttet när man ska jämföra vanliga  privatlån men är fungerar inte så bra för korta smslån.
  • Rörlig ränta. Om du tar ett lån som har en rörlig ränta kan räntan förändras under lånets löptid, den kan bli både lägre och högre. De flesta vanliga privatlån har en rörlig ränta men när det gäller bolån kan man välja mellan en fast och rörlig ränta.
  • Fast ränta. Ett lån som har en fast ränta förändras inte under den bindningstid man har valt när det gäller bolån, och när det gäller snabblån är räntan alltid fast.
  • Inlåningsränta är den årsränta som banken betalar till den som banken lånar pengar av, t ex till de som sparar pengar på ett sparkonto hos banken.
  • Utlåningsränta är den ränta banken ska ha av den som lånar pengar av den.
  • Sparränta – samma sak om inlåningsränta.
  • Låneränta – samma sak om utlåningsränta.
  • Dröjsmålsränta – är den ränta du får betala om du inte betalar tillbaka på ditt lån i tid.
  • Styrränta/reporänta – är den ränta Riksbanken tar när de lånar ut pengar till bankerna. En låg styrränta gör det alltså billigare för banken att låna pengar vilket i sin tur gör att banken kan ge en lägre ränta till sina kunder och vice versa.
  • Referensränta – fastställs en gång i halvåret av Riksbanken och motsvarar det föregående halvårets reporänta. Referensräntan påverkar även dröjsmålsräntan.
  • Statslåneränta – är en räntesats som baseras på den svenska statens genomsnittliga upplåningsränta.
Profilbild
Lars Persson

Lasse Persson har mångårig erfarenhet som ekonomiskribent och varit egenföretagare sedan 2010. Han är utbildad i ekonomi och statskunskap vid Uppsala Universitet, samt studerat journalistik och TV-produktion i Stockholm. Tidigare arbetade Lasse på bland annat på Stockholms Universitet och SVT:s nyhets- och samhällsredaktion.