Senare i år kommer det förmodligen bli svårare att få lån eftersom reglerna för konsumentkrediter kommer att skärpas. Nu i sommar, senast 29 juni 2023, kommer nämligen den så kallade överskuldsättningsutredningen vara färdig. Syftet är att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning på grund av konsumentkrediter. Och det kommer med all sannolikhet påverka vilka som kommer att beviljas lån eller inte.

De viktigaste punkterna i utredningen 

Så här ser de viktigaste punkerna i utredningen ut:

• Den ska titta på i vilket utsträckning krediter erbjuds och beviljas till konsumenter som egentligen inte har några ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka på lånet.
• Utredarna ska försöka ta fram ett nytt underlag för hur en kreditprövning bör se ut med hänsyn till konsumentens återbetalningsförmåga. Utredningen ska även visa hur kreditgivarna bör göra så att de får en så bra bild som möjligt av konsumentens skulder. 
• Utredningen ska även föreslå hur ett skuldregister skulle kunna se ut, såvida det inte finns starka skäl som talar emot ett register.
• Utredarna ska även bedöma vilka åtgärder som skulle kunna förbättra situationen för redan skuldsatta konsumenter. 
• Utredningen ska även innehålla författningsförslag som anses nödvändiga. 

Bara en ytterligare en skärpning av kreditmarknaden

Det är svårt att veta vad denna utredning kommer att leda fram till. Det är enda som är säkert är att reglerna för konsumentkreditföretagen kommer att skärpas. Det har skett flera gånger tidigare, inte minst för så kallade högkostnadskrediter. En av de största skärpningarna för snabblån och SMS lån skedde i september 2018 då räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter införes. Exempelvis infördes ett räntetak på 40% plus referensränta och ett kostnadstak som innebar att ingen kredit fick ha en kreditkostnad som överstiger själva lånet. Idag är dessa regler inskrivna i konsumentkreditlagen.

Detta tror vi kommer att ske

Vi på Snabblan24.nu förväntar oss inte att något nytt ränte- eller kostnadstak kommer att införas. Utredningen verkar snarare titta på vilka andra åtgärder som kan minska skuldsättningen på grund av konsumentkrediter. Detta tror vi kommer att ske: 

Svårare att få lån – större marginaler kommer att krävas  

Överlag kommer förmodligen kreditprövningarna och kreditbedömningarna att skärpas, vilket ökar kraven på kundens betalningsförmåga. Det innebär att den som ansöker om ett lån måste tjäna mer än tidigare, alternativt ha lägre utgifter. Eller både och. Kort och gott måste folk ha bättre marginaler för att beviljas ett lån, alltså mer pengar över efter att alla utgifter är betalda, t ex utgifter för hyra, elräkningar och lån.

Skuldregister troligt

Det har länge talats om att Sverige bör införa ett nationellt skuldregister av den typ Finland redan har. Idag är det nämligen svårt för kreditbolagen att få en helhetsbild över låntagarnas skulder och aktiva lån. Om en kreditupplysning görs hos UC, till exempel, ser de bara vilka lån ansökanden har hos de långivare som tar sina kreditupplysningar hos UC. Om någon ansökt om ett lån hos en kreditgivare som tar sina kreditupplysningar hos t ex Bisnode eller Creditsafe syns det inte i UC:s skuldregister, och vice versa.

Det utredningen nu tittar på är om det går att införa ett skuldregister som visar samtliga skulder en person har, oavsett var kreditupplysningen tas. Det ger en bättre helhetsbild av ansökandes ekonomi och skulder så att långivaren riskerar inte att missa någon skuld. Ett nationellt skuldregister skulle innebära att det inte längre kommer att finnas någon anledning att ansöka om ett lån utan UC. 

Vad räknas egentligen som ett konsumtionslån? 

Ett konsumtionlån är ett lån som används för konsumtion, det förstår du nog. Men vilka typer av lån räknas egentligen som konsumtionslån? Jo, i stort sett handlar det om privatlån, snabblån och SMS lån, men även kontokrediter, kreditkort och avbetalningstjänster (t ex Klarna) räknas med. Det är alltså dessa krediter som kommer att påverkas av utredningen, inte bara högkostnadskrediter. 

Publicerad 2023-03-21

Nu i mars 2023 publicerade Folkhälsomyndigheten två rapporter om spel om pengar, problemspelande och spelberoende i Sverige. De största orsakerna till det ökade spelandet och spelmissbruk är ekonomiska problem, psykisk ohälsa och riskkonsumtion av alkohol. Dessa problem har i sin tur påverkats av pandemin, den ökande arbetslösheten och den rådande lågkonjunkturen. Folkhälsomyndigheten påpekar att även snabblån har förvärrat problemet med spelberoende. Många problemspelare har lockats att ta snabblån för att kunna bekosta sitt spelande. De menar att det finns ett starkt samband mellan problemspelande och snabblån.

En ond cirkel

Många har helt enkelt hamnat i en ond cirkel. Arbetslöshet och dålig ekonomi kan leda till psykisk ohälsa och spelmissbruk vilket i sin tur kan leda till övertänkta snabblån som är så lätta och snabba att få. Det i sin tur ger ännu sämre ekonomi och ett ännu värre spelmissbruk vilket ökar den psykiska ohälsan. 

Även om snabblån inte är orsaken till spelberoende kan vi hålla med om att dessa lån kan förvärra situationen. Okej, visst kanske det finns fall då lånen i sig kan ge ett spelberoende. Om de leder till ekonomiska problem kanske vissa försöker lösa problemet genom att spela för pengar, men dessa har ofta redan ett riskspelande.

Snabblånet – hönan eller ägget?

Ett klassiskt filosofiskt problem är hönan och ägget. Vad kom först, hönan eller ägget? Utan ägg kan ingen höna existera eftersom hönan kommer från ägget. Å andra sidan kan inte ägget existera utan en höna som värper det. Så vilket kom först när det gäller att ta snabblån eller spelberoendet i detta sammanhang? Det här är inget större filosofiskt problem, spelberoendet kommer först, snabblånet är symptomet och spelberoendet orsaken.

Okej, då är det väl bara att göra något åt själva spelandet på nätet? Kanske införa lagar och regler som begränsar spelandet om pengar nätet? Men är det verkligen så enkelt? Nej, så enkelt är det inte riktigt.

För snabba och enkla lån – ett problem för spelberoende

Spelberoende är förvisso orsaken till att en del tar impulslån, men lånen göder spelmissbruket så situationen blir ännu värre. Det gör i sin tur att man kanske lånar ännu mer pengar och så kan det fortsätta tills det inte går att låna längre. Och när det är stopp är ekonomin redan raserad, abstinensen efter spelande ännu starkare och den psykiska ohälsan ännu värre. 

Svårt att begränsa spelande på nätet

Det är inte så enkelt att det ”bara” är att komma åt själva spelandet. Idag kan folka spela online dygnet runt under årets alla dagar, så om man kunde begränsa det här skulle förmodligen problemen minska. Och ett förbud skulle förmodligen lösa problemet helt, eller näst intill. 

Dessvärre är det mycket svårt att förbjuda och reglera vilka tider man får spela på nätet eftersom det finns massor av gamblingsajter och casinosajter som är registrerade utomlands. Förvisso infördes en lag i Sverige 2019 som krävde att alla spelbolag som verkar i Sverige måste ha en svensk spellicens. Trots detta går det fortfarande att spela hos sajter som inte är det. Det är alltså svårt för de svenska myndigheterna att stoppa detta. 

Det som man skulle kunna göra är att förbjuda den tjatiga spelreklamen i radio, tv, tidningar och i övrigt media. Det kanske skulle hjälpa något, och uppskattas av de flesta av oss.

Möjliga förslag för reglering av snabblån

Som sagt, att folk tar snabblån är snarare ett symptom än orsaken när det gäller spelberoende . Trots det anser vi att det kanske skulle vara bra att göra något åt problemet med snabblån. Alltså något som minskar problemen för spelberoende. Vi på Snabblan24.nu har två förslag som kanske skulle kunna funka.

1. Tillåt inte utbetalningar på natten

Sätt en gräns för hur sent på kvällen och hur tidigt på morgonen ett snabblån får betalas ut direkt till bankkontot. Det kanske vore bra om inga utbetalningar fick göras mellan 20.00 och 06.00 till exempel. Detta skulle göra det betydligt svårare för spelmissbrukare att låna pengar på natten, under den tid många spelar. Dessutom skulle att sådant förbud inte påverka så många andra heller. Vår erfarenhet är att det är väldigt få som lånar pengar på natten.

Vi vet inte hur stor skillnad detta förslag skulle göra i det stora hela, men någon skillnad borde det göra. Dock skulle arbetslösa spelmissbrukare inte påverkas lika mycket som de som jobbar eftersom de även kan spela mer på dagen.

2. Betala ut pengarna efter 24 timmar

Vi är fullt medvetna om att det är rätt många som av någon anledning vill låna pengar snabbt, men det är inte alltid så bra. Det kan leda till ogenomtänkta beslut. En utbetalning som sker tidigast efter 24 timmar skulle kunna vara bra av två skäl: 

1. Om utbetalningen hamnar på bankkontot nästa eller nästnästa dag har man tid att ångra ett ogenomtänkt beslut. Skulle du av ren impuls ansökt om ett snabblån och ångra dig nästa dag är det bara att kontakta långivaren innan utbetalningen har skett. Du har trots allt ångerrätt även när det gäller snabblån.
2. En person som lider av spelmissbruk förlorar möjligheten att fortsätta spela med hjälp av ett snabblån när de egna pengarna är slut. Vi är dock osäkra på om det här skulle hjälpa så mycket. Förmodligen skulle spelmissbrukaren ansöka om ett snabblån ändå så att missbruket kan gödas nästa eller nästnästa kväll. Men vem vet?

Även om snabblån kan göda ett spelmissbruk vill vi understryka att spelberoendet sällan orsakas av snabblån, även om det kan förvärra det. Det behövs alltså betydligt fler åtgärder när det gäller spelberoende, att bara göra något åt snabblånen räcker inte. I grund och botten växer många spelberoenden fram ur arbetslöshet, ekonomisk desperation och andra missbruk såsom alkoholmissbruk. Det är alltså ett samhällsproblem som inte är så lätt att lösa.

Läs gärna mer om problemet med spelberoende och snabblån i ett av våra tidigare blogginlägg.

Behöver du hjälp?

Har du själv ett spelproblem och vill få hjälp? I så fall kan vi rekommenderar att du kontaktar stödlinjen för spelare och anhöriga och stänger av ditt spelande hos alla svenskregistrerade spelsajter hos spelpaus.se. Stödlinjen har ett uppdrag från Socialdepartementet och spelpaus.se från Spelinspektionen. Du kan även läsa mer om spelberoende och vad för hjälp du kan få på 1177. 

Publicerad 2023-03-17

Regeringen vill satsa ytterligare 74 miljarder på investeringar och reformer i sin nästa budget, dvs budgeten för 2022. Orsaken till det är att pandemin inte är över än och de vill inte strama åt ekonomin för tidigt, som vi skrev om i vår artikel Sveriges ekonomi återhämtar sig den 31 augusti 2021. Det är snarare så att regeringen vill fortsätta att stimulera ekonomin så att vi kan komma stärkta ur krisen. Men dessvärre har den kommande budgeten ett rekordlågt stöd i Riksdagen. Och eftersom oppositionen är kritisk mot budgeten kan det bli svårt att få igenom den i höst. 

Moderaterna och SD kritiska

Elisabeth Svantesson hos Moderaterna kritiserar den stora satsningen och hänvisar till Konjunkturinstitutet som säger att reformutrymmet är 40 miljarder för ofinansierade åtgärder. Det är ändå 10 miljarder mer än vad konjunkturinstitutet bedömde i juni 2021. Svantesson tror att den stora satsningen på hela 74 miljarder också har ett göra med att gå Centerpartier och Vänsterpartiet till mötes, samt för att införa ledighetsveckor och höjningar av bidrag. Hon påpekar dock att Moderaterna inte bestämt sig än för hur de kommer att förhålla sig till budgeten. 

Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för SD, är också kritisk. Han menar att Magdalena Anderssons positiva bild av Sveriges ekonomi är felaktig. Oscar Sjöstedt påpekar att arbetslösheten fortfarande ökar i Sverige medan den minskar som helhet i resten av EU. Dessutom har Sverige drabbats av energikris och cementkris i landet, vilket inte är bra för ekonomin. Han säger att SD inte alls är främmande för att fälla budgetpropositionen. 

Vänsterpartiet har en nyckelroll 

Troligtvis får Socialdemokraternas budget stöd av Centerpartiet, men det är fortfarande ingen som vet om vänstern kommer att ge den stöd. Detta stöd är mycket viktigt för att budgetpropositionen garanterat ska gå igenom i Riksdagen. Och om V ska ge den sitt stöd måste den även ta hänsyn Vänsterns önskemål. Skulle Vänsterpartiet inte ge den sitt stöd riskerar den att falla om de Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstar emot den. Förvisso har Liberalerna samarbetat med regeringen tidigare sedan de ingick i januariavtalet 2019, men det hoppade Liberalerna av i somras. Det är alltså inte alls säkert att de kommer att ge sitt stöd. 

Inte säkert att budgeten faller ändå

Även om det inte alls är otroligt att budgetpropositionen för 2022 kommer att fällas, så är det inte helt säkert heller. Än så länge har inget parti uttryckligen sagt att de kommer att rösta emot den och budgetpropositionen är inte ens klar än. 

Det pågår dock ett ganska stort spel om makten i Riksdagen just nu. Missnöjet mot regeringen är stort och det är många oppositionspartier som är sugna på att fälla regeringens budget, och hela regeringen också för den delen. Det var det som höll på att hända i somras efter Vänsterpartiets misstroendeförklaring. Och med tanke på det, och hur mandatfördelningen ser ut i riskdagen, är det inte så konstigt att budgeten har ett rekordlågt stöd. 

Frågan är dock om oppositionspartierna verkligen kommer att göra slag i saken igen och försöka fälla budgeten, och kanske även hela regeringen, eftersom det trots allt bara är ett år kvar till nästa val. Risken att oppositionspartierna framstår som oansvariga kan bli stor om de försöker göra det så nära valet. Skulle regeringen falla och ett extraval skulle utlysas blir det en dyr historia eftersom vi då skulle få två val inom mindre än ett år. 

Publicerad 2021-09-03

Sedan september 2018 måste långivare av högkostnadskrediter vara mycket hårdare i sina bedömningar av folks betalningsförmåga innan de beviljar ett lån. Kravet på att kreditbolag måste göra en vettig kreditprövning gäller dock för alla slags krediter, inte bara snabblån. 

Enligt Finansinspektionen regler måste låntagarna ha tillräckligt god betalningsförmåga för att få ta ett lån, men det är upp till kreditbolaget att bedöma vad som är tillräckligt bra betalningsförmåga. En del kreditgivare gör betydligt generösare bedömningar än andra när det gäller kundernas ekonomi, vilket har gjort att många som kanske inte borde ha blivit beviljade en kredit ändå blivit det. 

Nya regleringar införs sommaren 2021

Problemet är att det inte finns någon allmän reglering som tydligt visar hur kreditbedömningarna ska göras. Det har gjort att kreditbolagen kan göra väldigt olika bedömningar av folks betalningsförmåga. Det är något som Finansinspektionen nu vill ändra på, enligt en SVT-intervju av en representant för Finansinspektionen som gjordes i början av december 2020.

I oktober påbörjade Finansinspektionen därför sitt arbete med att se över vilken information långivarna kommer att behöva hämta in och ta hänsyn till när de gör sina kreditbedömningar. De räknar med att de nya riktlinjerna ska vara klara sommaren 2021. Och efter det kommer förmodligen antalet beviljade krediter att minska.

Kreditkort och kontokrediter ett växande problem

Enligt Finansinspektionen är det framförallt kontokrediter och kreditkort som har ökat lavinartat under de senaste åren. År 2008 hade svenskarna sammanlagt 4 miljarder i kontokredit- och kreditkortsskulder, vilket kan jämföras med 50 miljarder år 2018. FI tror att den största anledningen till den stora ökningen är den eskalerande e-handeln och för att allt fler tar snabba krediter för att konsumera i största allmänhet.

Vi tror att det stämmer rätt bra. Ett kreditkort är ju nästan ett måste när man handlar mycket på nätet och vi känner mycket väl till att kontokrediter har blivit mycket populära. Kontokrediter har funnits i decennier men förr tog de flesta en kontokredit hos sin bank. I och med avregleringen av kreditmarknaden för 35 år sedan blev det även vanligt att öppna kontokrediter hos vissa kreditbolag och nischbanker. 

Onlineansökningar och nya regler har lett till fler kontokrediter

Utbudet av kontokrediter ökade rejält på 2010-talet. Orsaken till det var att det blev enkelt att öppna en kredit direkt på nätet, utan att skriva på några papper eller uppsöka en bank. Det här gjorde att alltfler nischbanker och kreditbolag började erbjuda kontokrediter som kunde öppnas på nätet med hjälp av BankID. 

Snabblån blev kontokrediter

När de nya reglerna för högkostnadskrediter infördes i september 2018 ökade utbudet av kontokrediter ännu mer. Efter som en av reglerna var att inget lån fick ha en högre ränta än ca 40% valde många snabblångivare att omvandla sina snabblån till kontokrediter. Ja, majoriteten av snabblånen blev faktiskt kontokrediter som man kunde ta online. De är mer lönsamma eftersom folk ofta utnyttjar sina kontokrediter om och om igen. 

Dessa kontokrediter har i princip samma egenskaper som vanliga snabblån. Den enda skillnaden är att kontokrediterna har en viss kreditlimit och flexibel återbetalning medan snabblån har en fast löptid. De betalas ut lika snabbt som snabblån, långivaren tar sällan kreditupplysning hos UC, de har oftast inget specifikt inkomstkrav, räntan är oftast hög och en del accepterar betalningsanmärkningar. 

Så visst har nog dessa snabba kontokrediter bidragit till ökningen alltid. Färre tar vanliga snabblån och fler tar snabba onlinekrediter. Det är alltså ganska många snabblångivare som ligger bakom en stor del av kontokrediterna och hos dessa är det ofta lättare att få en kredit. Eftersom räntan är hög (oftast på ca 25 – 29%) tar de större risker. Det är ett faktum i kreditbranschen. Ju högre ränta desto större risk är kreditgivaren villig att ta, men det kan också göra att vissa långivare kanske blir lite för generösa i sina kreditbedömningar. Och det är alltså det här Finansinspektionen vill råda bot på genom att införa riktlinjer som tydligt visar hur kreditbedömningarna ska göras. 

FI:s mål: minskad skuldsättning

Om kreditbedömningarna får nya allmänna riktlinjer som är mer specifika är det mycket möjligt att det blir svårare för många att få en kredit, vilket är Finansinspektionens mål. De vill att skuldsättningen ska minska när det gäller konsumentkrediter, vilket i sin tur även leder till minskad skuldsättning hos Kronofogden. 

Publicerad 2020-12-22

Ibland missar man saker och det kanske inte är speciellt konstigt om man gör det i dessa tider när coronaviruset härjar. Oro för själva viruset och hur det ska påverka ens ekonomi tar upp mångas tankar. Samma sak gäller för oss här på Snabblan24.nu. Vi missade helt att Finansinspektionens analys av hur de nya reglerna för högkostnadskrediter som infördes har påverkat snabblån, aka sms-lån, och blancolån.  Analysen, som presenterades 10 oktober 2020, heter Färre högkostnadskrediter efter nya regler.

Så genomfördes analysen

Finansinspektionen gjorde en analys av 34 kreditbolag som erbjöd blancolån. Sju av dem erbjöd högkostnadskrediter innan räntetaket infördes. De tittade på hur utlåningen såg ut maj 2018 och jämförde det med hur det såg ut maj 2019. 

De nya reglerna för högkostnadskrediterna med bland annat ett räntetak och kostnadstak infördes 1 september 2018. Räntetaket är idag på 40% i nominell ränta vilket innebär att inga snabblån få ha en högre ränta än så. Och de lån som har en ränta under 30% räknas inte som högkostnadskrediter. Kostnadstaket innebär att inget lån får ha en total lånekostnad som överstiger summan man lånat, inte ens när eventuella dröjsmålsräntor och inkassoutgifter är inräknade. 

Finansinspektionens viktigaste slutsatser

Finansinspektionens tre viktigaste slutsatser efter sin analys var följande:

1. Färre långivare erbjuder snabblån med en ränta på 30 – 40%, dvs högkostnadskrediter. Det beror dels på att vissa snabblångivare lämnat marknaden, dels på att en del sänkt räntorna till under 30% och således erbjuder inte erbjuder högkostnadskrediter längre.
2. Innan räntetaket infördes fanns det nästan inga högkostnadskrediter som hade en ränta strax under 40%. 2019 hade 96% av högkostnadskrediterna en ränta på 38,0 – 39,5%. Det berodde naturligtvis på att de flesta högkostnadskrediter kostade långt över 40% innan reformen genomfördes. 
3. De låntagare som påverkades av reformen lånade 7% mer i snitt än tidigare, men trots att de lånar mer har deras genomsnittliga lånekostnad minskat med 15%. Det beror såklart på det nya räntetaket och det är bra. 

Således har snabblånen blivit billigare och gjort låntagarnas lånekostnader lägre, vilket är ett av den nya lagens mål. 

Många högkostnadskrediter försvann

Finansinspektionen såg emellertid en massa andra förändringar när de genomförde sin analys. Så här ser en av de viktigaste förändringarna ut från maj 2018 till maj 2019: 

Antalet tagna högkostnadskrediter minskade drastiskt. De minskade från 11 323 stycken till 866 i Finansinspektionens urval. FI menade att det dels berodde på att flera kreditbolag upphörde att erbjuda högkostnadskrediter, dels på att en del kreditbolag upphörde med sin utlåning. I maj 2018 erbjöd sju långivare högkostnadskrediter i FI:s urval medan bara två gjorde det maj 2019. FI menade även att många långivare börjat erbjuda revolverande krediter istället för små blancolån, t ex kontokrediter och kreditkort. 

Vi på Snabblan24.nu känner mycket väl till att majoriteten av snabblångivarna idag erbjuder kontokrediter istället för vanliga snabblån med en fast löptid. Det känns dessvärre som att dessa krediter inte finns med i FI:s analys eftersom deras den endast fokuserar på vad de kallar ”små blancolån”, alltså lån med en fast löptid. Det gör att deras analys haltar lite eftersom många snabblån som omvandlades till kontokrediter har en nominell ränta på drygt 39%. 

För litet urval?

Finansinspektionens urval bestod bara av sju snabblångivare 2018 och fem av dem försvann, eller erbjöd inte längre högkostnadskrediter, maj 2019. Det känns som ett alltför litet urval för att göra en bra analys av situationen. Innan maj 2018 fanns det över 50 långivare som erbjöd högkostnadskrediter och FI har bara tittat på sju av dem. 

Vår erfarenhet är att majoriteten av de snabblångivare som fanns maj 2018 finns kvar än idag och att de fortfarande erbjuder högkostnadskrediter. De flesta av dem har förvisso börjar erbjuda flexibla kontokrediter istället för vanliga snabblån men ofta har deras krediter en ränta på drygt 39%. 

Både dyrare och billigare snabblån

Finansinspektionen har sett att det finns snabblån som blivit dyrare medan andra har blivit billigare. Ja, när räntetaket infördes valde långivarna olika strategier. En del som erbjöd snabblån med en ränta strax över 30% valde att höja den till 39% eftersom deras kredit ändå klassades som en högkostnadskredit. Andra långivare valde att sänka räntan under 30% så stämpeln ”högkostnadskredit” försvann från deras lån. 

Fler fakta från Finansinpektionen

Här är ytterligare några fakta utifrån Finansinspektionens statistik:

• Antalet personer som tog en högkostnadskredit under 10 000 kr ökade från 72% till 81% mellan maj 2018 och maj 2019.
• Antalet personer som tog en högkostnadskredit på 10 000 – 50 000 kr minskade något. 
• Antalet personer som tog en högkostnadskredit över 50 000 kr ökade. Det beror på att det knappt fanns så stora högkostnadskrediter innan räntetaket. 
• Antalet lån utbetalda till låginkomsttagare minskade. Det berodde förmodligen på att även kreditbedömningarna skärptes på grund av de nya reglerna. 
• Antalet lån till medelinkomsttagare (som är den största gruppen) minskade något. 
• Antalet lån till folk med hög inkomst ökade. 
• Den genomsnittliga löptiden för högkostnadskrediter upp till 20 000 kr har blivit något kortare. 
• Den genomsnittliga löptiden för högkostnadskrediter över 20 000 kr har blivit betydligt längre. 
• FI uppskattar att den nya lagen dämpat utlåningen med 24,3%.
• Utlåningen av belopp på 20 000 – 50 000 kr har minskat med 4%.
• Utlåningen av lån på 2000 – 20 000 kr har ökat med 10%
• Antalet låntagare när det gäller både vanliga blancolån och högkostnadskrediter minskade med en tredjedel men de som tar lån lånar mer. 

Vi på Snabblan24.nu tycker FI:s analys är intressant och många av deras slutsatser stämmer säkert i det stora hela. Men det hade varit bra om deras analys hade innefattat betydligt fler snabblångivare än bara sju som sedan blev två. Det skulle ha gett en bättre insyn i hur det verkligen ser ut. 

Publicerad 2020-11-21

1 januari 2021 kommer sparkonton som inte skyddas av insättningsgarantin förbjudas. Det tycker vi på Snabblan24.nu är bra. Flera inlåningsföretag som erbjudit sparkonton utan insättningsgaranti har nämligen gått i konkurs, vilket gjort att deras kunder förlorat alla sina sparpengar. Men nu ska alltså sådana sparkonton förbjudas med få undantag. Endast ekonomiska föreningar som har en annan huvudverksamhet ska få fortsätta att erbjuda sparkonton som inte skyddas av insättningsgarantin.

Vilka sparkonton påverkas? 

Idag finns det två olika sorters företag som erbjuder sparkonton, kreditinstitut (banker och kreditmarknadsföretag) och inlåningsföretag. De nya reglerna kommer inte att påverka sparkonton hos företag som driver bankverksamhet, bara sparkonton hos renodlade inlåningsföretag kommer att drabbas. Vi ska nu visa dig varför. 

Dina pengar är trygga hos finansinstitut

Banker och kreditmarknadsföretag räknas som finansinstitut. De har höga krav när det gäller kapital och organisation, och de granskas löpande av Finansinspektionen. Deras konton täcks dessutom av insättningsgarantin. Om ett finansinstitut skulle försättas i konkurs får deras kunder ersättning för alla de pengar de förlorat upp till 950 000 kr från staten. Det här gör att det är säkert att spara pengar hos ett Finansinstitut.

Sparkonton hos inlåningsföretag är osäkra

Inlåningsföretagen har inte alls samma höga krav på sig som finansinstituten och granskas inte löpande av Finansinspektionen. Dessa företag regleras förvisso i Lagen om inlåningsverksamhet men dess regler är inte alls lika hårda som de finansinstituten måste följa. Därför är inlåningsföretagen inte anslutna till den statliga insättningsgarantin. Det är alltså riskfyllt att spara pengar hos ett inlåningsföretag.

Lagen om inlåningsverksamhet försvinner

Nu vill Finansdepartementet att Lagen om inlåningsverksamhet ska rivas upp och förpassas till historien. De vill att alla företag som bedriver inlåningsverksamhet ska ha tillstånd för att bedriva bank- eller finansieringsrörelse. Undantaget för inlåningsföretag som funnits med i Lagen om inlåningsverksamhet ska alltså försvinna. 

Du kan läsa mer om det i Finansdepartementets remiss Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden som väntas bli verklighet 1 januari nästa år. 

Undantag för ekonomiska föreningar

Vi på Snabblan24.nu tycker att det är bra att reglerna för utlåningsverksamhet skärps. Tanken är att bara företag med banktillstånd ska få erbjuda sparkonton och det gör att allt sparande kommer att skyddas av insättningsgarantin. Nåja, det här är en sanning med modifikation eftersom det faktiskt kommer att finnas ett undantag för ekonomiska föreningar, t ex HSB och OK. De kommer att få fortsätta att erbjuda sparkonton trots att de inte omfattas av insättningsgarantin och inte har något banktillstånd. 

Finansdepartementet anser nämligen att inlåningsverksamheter som drivs av ekonomiska föreningar är ganska säkra eftersom deras inlåningsverksamhet är underställd den kooperativa verksamheten. HSB:s huvudverksamhet, till exempel, är bostäder och anses därför vara säkrare än renodlade inlåningsverksamheter. 

Vad innebär det här för dig? 

Så här kommer den nya lagen påverka ditt sparande:

• Den nya lagen kommer att göra ditt sparande säkrare när nästan alla sparkonton kommer att skyddas av insättningsgarantin. Om du däremot har mer än vad insättningsgarantin täcker på en och samma bank förlorar du det belopp som överstiger 950 000 kr. Det finns dock några undantag. Det är om du t ex precis sålt ditt hus eller fått ett stort arv, då kan du få högre ersättning. 
• Högräntekonton kommer att försvinna. Idag finns det inlåningsföretag som erbjuder sparkonton med räntor upp till drygt 6 % trots att styrräntan är 0 % idag. De kommer att försvinna nästa år. Det kanske är lite tråkigt för dig som vill tjäna bra på ditt sparande, å andra sidan riskerar du inte att förlora dina sparpengar heller.  
• Om du sparar pengar hos en stark ekonomisk förening kommer allting vara som vanligt. Dina pengar är inte skyddade av insättningsgarantin men risken att du förlorar dina sparpengar är mycket liten.

Snabblån kan också påverkas

De nya reglerna kan även i viss mån påverka snabblånebranschen något. Idag finns det ett inlåningsföretag som heter 4Spar som ägs av 4Finance Group. 4Finance group äger även varumärkena Vivus och Onea som erbjuder snabblån. 

De pengar som placeras på 4Spars sparkonton används för 4Finance expansion, vilket i praktiken betyder att de pengar folk sparar används för utlåning, t ex hos Vivus och Onea. Eftersom 4Spar kommer att bli tvungna att lägga ner sin verksamhet blir det mindre pengar i 4Finances kassa. Det borde rimligtvis innebära att det kommer att finnas mindre pengar att låna ut vilket gör att färre snabblån kommer att beviljas.

Nåja, det här är bara spekulationer. 4Finance är verksamma i 16 länder så det är inte så säkert att nedläggning av ett enda inlåningsföretag i Sverige gör någon större skillnad. Det kan dock vara någon som är bra att veta om man brukar ta snabblån eller smslån.

Fler källor:

Finansinspektionen – Inlåningsföretag

Finansinspektionen – Tänk på detta innan du sätter in pengar i ett inlåningsföretag

Konsumenternas – Inlåningsföretag och sparkassor

Publicerad 2020-09-19

Samtligt som massor av företag har tappat en stor del av sin omsättning eller försatts i konkurs finns det en hel del företag som gynnats ekonomiskt av coronakrisen. Egentligen är det lite överdrivet att kalla företagen för coronakrisens vinnare, för ingen är vinnare i dessa tider. Coronaviruset skördar massor av liv även i Sverige och varje dödsfall är en tragedi som drabbat många. Ekonomin är i fritt fall och arbetslösheten ökar lavinartat. Riksbanken tror att 7 – 10 % av BNP kommer att gå förlorad på grund av coronakrisen och arbetslösheten riskerar att hamna över 10 %.

Trots det här finns det alltså företag som ökat sin omsättning rejält på grund av coronaviruset. De är coronakrisens ekonomiska vinnare, för när det gäller allt annat är de nog inga större vinnare de häller. Även dessa företags ägare och anställda påverkas ju till vardags av coronaviruset. Inte heller de är immuna mot viruset och deras vardag påverkas också. En del av dem kanske själva har drabbats av coronaviruset eller någon anhörig till dem. Kanske har de också förlorat på börsraset eller förlorat pengar på en inställd utlandsresa.

Nej, ingen är en riktig vinnare i dessa coronatider, men vi ska trots det visa dig några exempel på branscher och företag som tjänat på krisen, i alla fall på kort sikt. Och nej, det är inte kreditbolagen precis. Många av dem har drabbats negativt. Du kan läsa mer om det i vår artikel om kreditbolag som stoppar utlåning på grund av coronakrisen, vilket framförallt gäller kreditbolag som erbjuder smslån och snabblån.

Åtta vinnare i coronakrisen

1. Netflix

Streamingstjänsten Netflix fick 16 miljoner nya kunder under första kvartalet vilket var dubbelt så många som förväntat. Och då är inte coronakrisen över än precis. Det är såklart inget konstigt att folk tittar mer på filmer och tv-serier i dessa tider när så många i världen drabbats av karantänsregler och isolation. Även andra streamingtjänster har gynnats.

Det är dock inte så säkert att Netflix kommer att vinna på coronakrisen i längden. Netflix, som även producerar massor av TV-serier och filmer har pausat sina produktioner på grund av coronaviruset. Det gör att planerade filmer skjuts fram och att TV-serierna drabbas av avbrott. Det är knappast bra. Samma sak gäller för HBO.

2. Ljudböcker

Ljudboksföretagen Storytel och Bookbeat har ökat sina intäkter rejält i år. Antalet abonnenter hos Storytel har ökat markant och Bookbeat ökade sina intäkter med 79 % under första kvartalet 2020. Allt hemmasittande har uppenbarligen även fått folk att lyssna mer på ljudböcker.

3. Onlinecasinon

Även spelandet på onlinecasinon har ökat markant under coronakrisen på grund av allt hemmasittande. Men casinonas glädje över de ökade intäkterna kan bli kortvarig. Det ökade spelandet har gjort att Spelberoendes riksförbund och Folkhälsomyndigheten varnat för att spelberoendet riskerar att öka i Sverige.

Regeringen har därför föreslagit att stärka skyddet för de som spelar på onlinecasinon. Spelare ska inte kunna sätta in mer än 5000 kr per vecka på sitt spelkonto och casinona ska inte få erbjuda bonusar som är större än 100 kr. De ska även bli obligatoriskt för spelarna att begränsa sin inloggningstid.

Det här kommer förmodligen påverka onlinecasinona negativt. Frågan är om insättningsgränsen på 5000 kr/vecka kommer göra så mycket nytta eftersom det bara är att spela vidare på ett annat casino när den är uppnådd, dessutom är ju över 5000 kr ganska mycket redan från början.

4. ATG

Statliga Svenska Spel har drabbats hårt av inställda matcher och andra inställda tävlingar som folk brukar spela på. Desto bättre går det för ATG eftersom travtävlingarna fortfarande pågår. En del som spelat mycket på sportspel hos Svenska Spel verkar ha börjat spela mer på hästar hos ATG på grund av krisen.

5. Internethandeln

Många e-handelsshoppar har också ökat sin omsättning. Naturligtvis beror det på att folk vill få varorna hemlevererade, eller till sitt närmsta utlämningsställe, istället för att gå omkring bland folk i affärerna. Framförallt så har e-handeln för livsmedel ökat drastiskt.

6. Småhandlare i livsmedelsbranschen

Livsmedelsbutiker i mindre orter har också fått ett uppsving då alltfler handlar nära hemmet. Eftersom många är hemma från jobbet tenderar de att gå till närmsta livsmedelsbutik istället för att handla någon annanstans, t ex på vägen hem från jobbet eller på den större orten där de arbetar.

7. Vissa lågpriskedjor

Varuhuskedjor som Rusta och Biltema har också blivit coronakrisens vinnare, i alla fall på kort sikt. När coronapandemin slog till gynnades Rusta av hamstringsvågen eftersom de säljer sånt som har med hemmet att göra, t ex tvål, toalettpappar och handsprit. Efter några veckor ökade efterfrågan på träningsutrustning, heminredning och målarfärg. Biltema upplevde också ett uppsving eftersom de också säljer många produkter som har med hemmet att göra.

Både Rusta och Biltema är dock försiktigt optimistiska eftersom de vet att de i längden också kan skadas ekonomiskt av pandemin. Det finns risk för att deras underleverantörer får ekonomiska problem och kanske till och med försätts i konkurs.

8. Försäljning av nischade produkter

Naturligtvis har handlare, både fysiska butiker och e-handlare, som säljer produkter som har med själva coronaviruset att göra ökat sin omsättning av dessa produkter, t ex munskydd, handskar och handsprit. Även medicinteknikföretaget Getinge har gått bra, deras aktie steg med 8 % samtidigt som börsen backade. Även sånt som har med det ökade hemmasittandet att göra, t ex tv-apparater, motionscyklar och högtryckstvättar, har sålt bra under krisen.

Som sagt, en del ekonomiska vinnare i denna coronakris kan i längden bli förlorare de också. Netflix och HBO kan få stora problem på grund av framskjutna film- och tv-serieproduktioner och butiker för att deras underleverantörer kanske går omkull, men vissa vinnare kanske förblir vinnare. En del konsumenter som aldrig handlad livsmedel på nätet tidigare kanske vänjer sig med det och fortsätter att göra det eftersom det är bekvämt. Och streamingtjänsterna och ljudboksföretagen kanske lyckas behålla en ansenlig del av sina nya abonnenter. Tiden får utvisa.

Ta vara på er och följ Folkhälsomyndighetens rekommendationer!

Publicerad 2020-04-29

Som du säkert känner till finns det många som väljer att ansöka om lån utan UC för att kreditupplysningsförfrågan inte ska synas i UC:s register. Det är ju så att en förfrågan som görs hos kreditupplysningsföretaget Bisnode inte syns hos andra kreditupplysningsföretag, t ex UC eller Creditsafe. Och förfrågningar som görs hos UC syns inte hos Creditsafe och Bisnode och så vidare.

Fördelen med det här är att du som gör en ansökan hos ett kreditbolag som använder sig av Bisnode eller Creditsafe inte försämrar din kreditvärdighetsscore hos UC. Det i sin tur gör det enklare för dig att få ett banklån eftersom bankerna tar sina kreditupplysningar hos UC. Om du hade haft många förfrågningar på dig hos UC hade det inte sett bra ut i bankernas ögon. Dessutom syns inte alltid alla skulder en låntagare har hos de olika kreditupplysningsföretagen, enligt Finansinspektionen.

Så kommer bankerna se alla dina skulder

Det här vill nu finansinspektionen råda bot på, något de visar i sin nya konsumentskyddsrapport för 2020.  De vill att regeringen tillsätter en utredning som ”överväger införandet av en ordning som möjliggör för kreditgivare att få en helhetsbild av konsumenters skulder”.

Kort och gott vill de att bankerna och kreditbolagen ska kunna vända sig till en aktör som redogör för låntagarnas alla skulder. Det ska inte spela någon roll vilket kreditupplysningsföretag kreditgivarna samarbetar med, de ska alltid kunna ta reda på hur många krediter och hur stora skulder deras ansökanden har. Eller snarare, Finansinspektionen vill att alla kreditgivare ska vara skyldiga att ta reda på det.

Det här kan ske på två sätt:

1. Informationskrav mellan kreditupplysningsföretagen. Det innebär att alla kreditupplysningsföretag måste dela information med varandra. Enligt kreditupplysningslagen får kreditupplysningsföretagen dela information redan idag, men det är inget tvång.
2. Införande av nya aktörer som håller reda på samtliga lån, krediter och andra skulder samtliga privatpersoner i Sverige har. Denna info inhämtas från samtliga kreditupplysningsföretag och eventuellt andra instanser.

Det finns även två saker till Finansinspektionen vill förbättra och det är:

• De vill att alla kreditbolag ska vara skyldiga att rapportera samtliga lån som tagits hos dem, och även om skulden säljs vidare ska den registreras. Tydligen finns det brister när det gäller det här.
• De vill att bankerna ska få bättre bild av vad du tjänar just nu, inte bara se din senaste deklarerade inkomst.

Syftet med allt det här är att konsumenten ska skyddas mot att lockas ta lån som de egentligen inte klarar av att betala tillbaka. De vill således minska överskuldsättningen i Sverige. Enligt kammaråklagare Kjell Jannesson kan folk idag ta lån på 1,5 till 2 miljoner kronor trots att de inte tjänar så mycket. Det skulle förmodligen inte ske speciellt ofta om bankerna och kreditbolagen fick en bättre bild av deras ansökandens ekonomi. Det är i alla fall tanken.

Onödigt att ansöka om lån utan UC?

Om kreditupplysningsföretagen kommer att tvingas dela information med varandra så kanske det inte är någon idé att ansöka om lån utan UC längre? Då ser ju UC ändå att man ansökt om ett lån? Nja, det är inte säkert.

I Finansinspektionens rapport står det så här om kreditupplysningarna:

I vissa fall saknas uppgifter om konsumentens tidigare krediter. I andra fall finns bara uppgift om krediter och förfrågningar hos de kreditgivare som upplysningsföretaget ifråga har som kunder. FI ser därför ett behov av att regeringen tillsätter en utredning om ändringar i lagstiftningen som gör att kreditgivare genom en extern källa kan få en sammantagen bild av konsumenters befintliga krediter.

Förvisso berör de problemet med förfrågningarna men det står ingenting om att de vill att denna information ska delas med andra. Det står bara att de vill att en extern källa (t ex kreditupplysningsföretag) ska ge en sammantagen bild över konsumenternas skulder. Men det är inte alls omöjligt att utredningen kommer fram till att även denna information ska delas. Och i sådana fall kommer det inte finnas någon som helst anledning att ansöka om lån utan UC längre.

Bristfälliga kreditprövningar: Bedragare kom över 90 miljoner kronor

Finansinspektionens Konsumentskyddsrapport är högaktuell idag, inte minst för att en man (som ibland kallas för ”Ferrarimannen” i media) står inför rätta efter att ha lurat till sig nästan 90 miljoner kronor. Nästan hela summan kom han över genom att lura 96 människor att låna ut pengar till honom. Och de han lurade tog lån för att kunna låna ut pengarna åt honom.

Mannen lyckades övertyga folk att investera pengar i hans verksamhet och han lovade att ta hand om bankens räntor och betala tillbaka allt inom ett halvår. Dessutom skrev tre bankmän hos Sparbanken rekommendationsbrev som visade att Ferrarimannen var en seriös affärsman. Det kanske inte är så svårt at bli lurad då. Men allt var, som sagt, bara en bluff. Mannen hade aldrig tänkt att betala tillbaka pengarna och levde ett lyxliv på pengarna.

Det som var den stora frågan var hur 96 människor med inga märkvärdiga inkomster kunde ta privatlån på sammanlagt 90 miljoner kronor. Flera av de lurade tog upp till 10 blancolån på mycket kort tid och hur kunde bankerna och kreditbolagen bevilja något sånt?

En av orsakerna anses vara att kreditgivarna inte fick en tillräckligt bra bild av låntagarnas tidigare lån och andra skulder. Det här skulle alltså kunna förebyggas om kreditupplysningsbolagen samarbetade och delade information med varandra, eller om det fanns separata aktörer som samlade in information om alla skulder varje svensk har.

Vi på Snabblan24.nu tror också att det här skulle kunna göra att färre människor blir beviljade när de ansöker om krediter. Det skulle nog inte lösa allt eftersom det förmodligen alltid kommer att finnas kreditgivare som är lite slapphänta i sina bedömningar, men det är i alla fall ett steg i rätt riktning. Och det är, som sagt, inte heller säkert att kreditupplysningar som inte görs hos UC kommer att förlora sin funktion.

2020-02-21