Räntehöjningar påverkar även kostnaden för SMS lån

Som alla känner till har styrräntan gått upp rejält sedan ett och ett halvt år tillbaka, vilket har påverkat utlåningsräntorna extremt mycket. Det har blivit extra kännbart för de som har ett bolån. För inte ens två år sedan kunde man få en bolåneränta runt 1,5% medan den idag ligger runt 5% beroende på bindningstid. Det har gjort det riktigt tufft får många bostadsrätts- och småhusägare som har varit vana med en låg boränta.

Styrräntan påverkar dock alla sorters krediter, t ex kreditkort, kontokrediter, privatlån och SMS lån. Ja, du hörde rätt, även snabblån och SMS lån har fått en högre ränta på grund av ränteläget. Det kanske kan tyckas konstigt eftersom många SMS lån redan har en skyhög ränta. Länge låg den på 39 respektive 39,5%, medan den nu oftast är 43,5%. Hur kan det komma sig? Det finns väl ingen anledning att höja smslåneräntan när det redan var så hög? Svaret på denna fråga kommer vi att ge dig nu. 

Orsak: Styrräntan har gett ett högre räntetak

Exakt, som rubriken ovan antyder har den högre styrräntan gjort att räntetaket för högkostnadskrediter har höjts, det räntetak som infördes för några år sedan. Räntetaket sattes till 40% plus referensränta. Referensräntan bestäms av Riksbanken två gånger om året, 1 januari respektive 1 juli och sätts på samma nivå som den gällande styrräntan är. I somras, till exempel, var styrräntan 3,50% den 1:a juli och således blev referensräntan 3,50%, vilket kommer att gälla till 1 januari 2024. Styrräntan höjdes till 4,00% i slutet av september i år och om den fortfarande är 4,00% den 1:a januari kommer referensräntan således bli 4,00%.

Dagens referensränta är alltså 3,50% och det innebär att räntetaket idag är 43,5% (alltså 40% plus 3,50 i referensränta). Det är därför de flesta SMS lån har en årsränta på 43,5%. Historiskt sett brukar de flesta smslånegivare lägga sig precis vid räntetaket sedan det infördes, det gäller dock inte alla långivare. Det finns de som har en snabblåneränta under både 30 och 20% även om det inte är speciellt vanligt. 

Så har smslåneräntorna förändrats sedan 1 juli 2019

Från och med 1:a juli 2019 till 30:e juni 2022 hade de flesta SMS lån en årsränta på 39,5%. Förvisso var räntetaket 40% då (eftersom referensräntan var 0%) men många långivare valde ändå att behålla en årsränta på 39 eller 39,5% eftersom de psykologiskt sett låter bättre med 39,5% än 40%. Principen är densamma som på ICA. Istället för att t ex sätta en prislapp på 10 kr väljer man att sätta priset 9:90 istället. Räntetaket var nämligen på 39,5% från 1:a juli 2016 till 30 juni 2022 (eftersom referensräntan var -0,50% då) och de flesta smslångivare valde att behålla denna ränta även när referensräntan höjdes till 0%. 

När referensräntan höjdes till 0,50% 1:a juli 2022 började dock många smslångivare höja sin ränta till 40,5% där räntetaket låg, medan några få behöll en ränta strax under 40%. Men när referensräntan höjdes till 2,5% den 1:a januari 2023 blev frestelsen att höja räntan alltför stor för de flesta smslångivare. De flesta satte en ränta på 42,5% där räntetaket låg. Idag när referensräntan är 3,50% följde de flesta efter och införde en smslåneränta på 43,5%, precis vid räntetaket. 

Rekommendationer om du vill ta ett SMS lån

Det kanske kan tyckas vara lite girigt att höja redan skyhöga räntor, men business är business är business och folk väljer själva vilka lån och räntor de accepterar. Vi på Snabblan24.nu vill dock rekommendera det vi brukar rekommendera när det gäller SMS lån och snabblån. Låna inte för mycket och för länge när det gäller snabblån och SMS lån som har en ränta nära räntetaket, för om du gör det kommer det att bli en mycket dyr historia för dig. 

Det finns trots allt billigare snabblån att välja på. Hos t ex Cashbuddy får du en årsränta på 28,40%. Förvisso är det inte så lågt men är betydligt lägre än 43,5%. Och ett lån som har en ränta under 30% räknas inte ens som en högkostnadskredit. Det finns kreditkort med ränta som inte är så mycket lägre än vad Cashbuddy har. Och hos Northmill Bank kan du få en årsränta på 7,9 – 25,9% och det är såklart ännu bättre. Northmill betalar dessutom ut lån direkt till bankkontot, om du använder dig av en av Sveriges fyra storbanker.

Publicerad 2023-10-21

Billigare snabblån med lägre räntetak rågång?

Hösten 2018 införde Sverige för första gången i historien ett räntetak för högkostandskrediter, det vill säga SMS lån och snabblån. Taket påverkar i och för sig alla slags privatlån/blancolån. Inga privatlån får ha en högre ränta än 40% plus referensränta. Tidigare kunde ett lån i stort sett ha hur hög ränta som helst, 100%, 1000%… Men efter att räntetaket infördes har SMS lånen således blivit betydligt billigare. Eller billigare kanske är fel ord, mindre dyra kanske är en bättre beskrivning. Men sedan i somras har ett antal ekonomer trots det börjat ”kräva” att räntetaket ska sänkas ytterligare eftersom de anser att det  fortfarande är på tok för högt. 

Sneglar på Finland

Finland har, precis som Sverige, också haft problem med snabblån med tok för hög ränta. I Finland har man dock varit betydligt hårdare än i Sverige. 2019 satte Finland räntetaket till 20%, alltså typ hälften så högt som i Sverige. Och i år (hösten 2023) kommer de att sänka räntetaket till 15%. Enligt Lasse Corin, som är chefsekonom i den finska banken Aktia, säger att det låga räntetaket har gjort att många snabblåneföretag försvunnit från den finska marknaden och att antalet personer med betalningsanmärkningar har minskat. Det här är därför en väg ett flertal svenska ekonomer vill att vi i Sverige också ska ta. Alltså sänka räntetaket till minst hälften. 

Hur skulle det påverka snabblånen i Sverige? 

Ja, hur skulle ett räntetak på 20% eller lägre påverka SMS-lånen och snabblånen i Sverige? Förmodligen skulle detta ske: 

  • Snabblånen skulle överlag bli billigare såklart, men för att ett sådant räntetak skulle ge ett riktigt genomslag måste även avgifterna (utöver räntan) regleras. När räntetaket i Sverige infördes 2018 införde de flesta snabblåneföretag uppläggningsavgifter, månadsavgifter och liknande. Innan räntetaket hade de flesta snabblån bara ränta, inga extra avgifter. 
  • En hel del snabblåneföretag kommer att försvinna, framför allt de som lånar ut en mindre summa under en kort tid eftersom det är svårt att få en finansverksamhet att gå runt om man lånar ut 2000 kr i typ 1, 2 månader till en årsränta på 20% eller lägre. 
  • De snabblåneföretag som vill stanna på marknaden kommer förmodligen sluta att låna ut låga belopp som typ 1000 kr, 3000 kr under en kortare tid eftersom det förmodligen inte kommer att bli lönsamt. Således kommer de minsta SMS-lånen bli större. Dessutom kommer de förmodligen att höja sina avgifter för att kompensera den lägre räntan, såvida detta inte regleras. 
  • Skuldsättningen och personer med betalningsanmärkningar kommer förmodligen att minska. Men man ska ändå ha klart för sig att de största skulderna (och de flesta skulder) hos Kronofogden inte är på grund av SMS lån. När det gäller lån ser det värre ut när det gäller vanliga blancolån. Men visst, vi ska inte sticka under stol med att detta är ett mycket stort problem när det gäller SMS lån, inte minst bland unga.
  • De flesta SMS lån idag är i praktiken kontokrediter, så blev det efter att det svenska räntetaket infördes. Kreditbolagen hoppas helt enkelt att folk ska betala av på sina lån i en inte alltför snabb takt och hoppas att de ska utnyttja sin kredit om och om igen, precis som med kreditkort. Om räntetaket kommmer att sänkas ytterligare kommer förmodligen de sista SMS lånen med fast löptider försvinna, alternativt kommer de minsta lånen bli betydligt större. 

Vad tycker vi på Snabblan24.nu? 

Vi på Snabblan24.nu har absolut ingen emot ett lägre räntetak. Vi gillar inte heller skuldsättning och om detta skulle göra att färre blir skuldsatta är det bara bra. Men som sagt, för att räntetaket inte ska bli för tandlöst är det viktigt att även reglera övriga lånekostnader, såsom uppläggningsavgift och månadsavgifter. 

Källa: SVT – Ekonomerna kräver lägre räntetak för snabblån

Publicerad 2023-09-22

Hårdare krav för lån efter sommaren 2023

Senare i år kommer det förmodligen bli svårare att få lån eftersom reglerna för konsumentkrediter kommer att skärpas. Nu i sommar, senast 29 juni 2023, kommer nämligen den så kallade överskuldsättningsutredningen vara färdig. Syftet är att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning på grund av konsumentkrediter. Och det kommer med all sannolikhet påverka vilka som kommer att beviljas lån eller inte.

De viktigaste punkterna i utredningen 

Så här ser de viktigaste punkerna i utredningen ut:

  • Den ska titta på i vilket utsträckning krediter erbjuds och beviljas till konsumenter som egentligen inte har några ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka på lånet.
  • Utredarna ska försöka ta fram ett nytt underlag för hur en kreditprövning bör se ut med hänsyn till konsumentens återbetalningsförmåga. Utredningen ska även visa hur kreditgivarna bör göra så att de får en så bra bild som möjligt av konsumentens skulder. 
  • Utredningen ska även föreslå hur ett skuldregister skulle kunna se ut, såvida det inte finns starka skäl som talar emot ett register.
  • Utredarna ska även bedöma vilka åtgärder som skulle kunna förbättra situationen för redan skuldsatta konsumenter. 
  • Utredningen ska även innehålla författningsförslag som anses nödvändiga. 

Bara en ytterligare en skärpning av kreditmarknaden

Det är svårt att veta vad denna utredning kommer att leda fram till. Det är enda som är säkert är att reglerna för konsumentkreditföretagen kommer att skärpas. Det har skett flera gånger tidigare, inte minst för så kallade högkostnadskrediter. En av de största skärpningarna för snabblån och SMS lån skedde i september 2018 då räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter införes. Exempelvis infördes ett räntetak på 40% plus referensränta och ett kostnadstak som innebar att ingen kredit fick ha en kreditkostnad som överstiger själva lånet. Idag är dessa regler inskrivna i konsumentkreditlagen.

Detta tror vi kommer att ske

Vi på Snabblan24.nu förväntar oss inte att något nytt ränte- eller kostnadstak kommer att införas. Utredningen verkar snarare titta på vilka andra åtgärder som kan minska skuldsättningen på grund av konsumentkrediter. Detta tror vi kommer att ske: 

Svårare att få lån – större marginaler kommer att krävas  

Överlag kommer förmodligen kreditprövningarna och kreditbedömningarna att skärpas, vilket ökar kraven på kundens betalningsförmåga. Det innebär att den som ansöker om ett lån måste tjäna mer än tidigare, alternativt ha lägre utgifter. Eller både och. Kort och gott måste folk ha bättre marginaler för att beviljas ett lån, alltså mer pengar över efter att alla utgifter är betalda, t ex utgifter för hyra, elräkningar och lån.

Skuldregister troligt

Det har länge talats om att Sverige bör införa ett nationellt skuldregister av den typ Finland redan har. Idag är det nämligen svårt för kreditbolagen att få en helhetsbild över låntagarnas skulder och aktiva lån. Om en kreditupplysning görs hos UC, till exempel, ser de bara vilka lån ansökanden har hos de långivare som tar sina kreditupplysningar hos UC. Om någon ansökt om ett lån hos en kreditgivare som tar sina kreditupplysningar hos t ex Bisnode eller Creditsafe syns det inte i UC:s skuldregister, och vice versa.

Det utredningen nu tittar på är om det går att införa ett skuldregister som visar samtliga skulder en person har, oavsett var kreditupplysningen tas. Det ger en bättre helhetsbild av ansökandes ekonomi och skulder så att långivaren riskerar inte att missa någon skuld. Ett nationellt skuldregister skulle innebära att det inte längre kommer att finnas någon anledning att ansöka om ett lån utan UC

Vad räknas egentligen som ett konsumtionslån? 

Ett konsumtionlån är ett lån som används för konsumtion, det förstår du nog. Men vilka typer av lån räknas egentligen som konsumtionslån? Jo, i stort sett handlar det om privatlån, snabblån och SMS lån, men även kontokrediter, kreditkort och avbetalningstjänster (t ex Klarna) räknas med. Det är alltså dessa krediter som kommer att påverkas av utredningen, inte bara högkostnadskrediter. 

Publicerad 2023-03-21

Snabblån – ett problem för spelberoende

Nu i mars 2023 publicerade Folkhälsomyndigheten två rapporter om spel om pengar, problemspelande och spelberoende i Sverige. De största orsakerna till det ökade spelandet och spelmissbruk är ekonomiska problem, psykisk ohälsa och riskkonsumtion av alkohol. Dessa problem har i sin tur påverkats av pandemin, den ökande arbetslösheten och den rådande lågkonjunkturen. Folkhälsomyndigheten påpekar att även snabblån har förvärrat problemet med spelberoende. Många problemspelare har lockats att ta snabblån för att kunna bekosta sitt spelande. De menar att det finns ett starkt samband mellan problemspelande och snabblån.

En ond cirkel

Många har helt enkelt hamnat i en ond cirkel. Arbetslöshet och dålig ekonomi kan leda till psykisk ohälsa och spelmissbruk vilket i sin tur kan leda till övertänkta snabblån som är så lätta och snabba att få. Det i sin tur ger ännu sämre ekonomi och ett ännu värre spelmissbruk vilket ökar den psykiska ohälsan. 

Även om snabblån inte är orsaken till spelberoende kan vi hålla med om att dessa lån kan förvärra situationen. Okej, visst kanske det finns fall då lånen i sig kan ge ett spelberoende. Om de leder till ekonomiska problem kanske vissa försöker lösa problemet genom att spela för pengar, men dessa har ofta redan ett riskspelande.

Snabblånet – hönan eller ägget?

Ett klassiskt filosofiskt problem är hönan och ägget. Vad kom först, hönan eller ägget? Utan ägg kan ingen höna existera eftersom hönan kommer från ägget. Å andra sidan kan inte ägget existera utan en höna som värper det. Så vilket kom först när det gäller att ta snabblån eller spelberoendet i detta sammanhang? Det här är inget större filosofiskt problem, spelberoendet kommer först, snabblånet är symptomet och spelberoendet orsaken.

Okej, då är det väl bara att göra något åt själva spelandet på nätet? Kanske införa lagar och regler som begränsar spelandet om pengar nätet? Men är det verkligen så enkelt? Nej, så enkelt är det inte riktigt.

För snabba och enkla lån – ett problem för spelberoende

Spelberoende är förvisso orsaken till att en del tar impulslån, men lånen göder spelmissbruket så situationen blir ännu värre. Det gör i sin tur att man kanske lånar ännu mer pengar och så kan det fortsätta tills det inte går att låna längre. Och när det är stopp är ekonomin redan raserad, abstinensen efter spelande ännu starkare och den psykiska ohälsan ännu värre. 

Svårt att begränsa spelande på nätet

Det är inte så enkelt att det ”bara” är att komma åt själva spelandet. Idag kan folka spela online dygnet runt under årets alla dagar, så om man kunde begränsa det här skulle förmodligen problemen minska. Och ett förbud skulle förmodligen lösa problemet helt, eller näst intill. 

Dessvärre är det mycket svårt att förbjuda och reglera vilka tider man får spela på nätet eftersom det finns massor av gamblingsajter och casinosajter som är registrerade utomlands. Förvisso infördes en lag i Sverige 2019 som krävde att alla spelbolag som verkar i Sverige måste ha en svensk spellicens. Trots detta går det fortfarande att spela hos sajter som inte är det. Det är alltså svårt för de svenska myndigheterna att stoppa detta. 

Det som man skulle kunna göra är att förbjuda den tjatiga spelreklamen i radio, tv, tidningar och i övrigt media. Det kanske skulle hjälpa något, och uppskattas av de flesta av oss.

Möjliga förslag för reglering av snabblån

Som sagt, att folk tar snabblån är snarare ett symptom än orsaken när det gäller spelberoende . Trots det anser vi att det kanske skulle vara bra att göra något åt problemet med snabblån. Alltså något som minskar problemen för spelberoende. Vi på Snabblan24.nu har två förslag som kanske skulle kunna funka.

1. Tillåt inte utbetalningar på natten

Sätt en gräns för hur sent på kvällen och hur tidigt på morgonen ett snabblån får betalas ut direkt till bankkontot. Det kanske vore bra om inga utbetalningar fick göras mellan 20.00 och 06.00 till exempel. Detta skulle göra det betydligt svårare för spelmissbrukare att låna pengar på natten, under den tid många spelar. Dessutom skulle att sådant förbud inte påverka så många andra heller. Vår erfarenhet är att det är väldigt få som lånar pengar på natten.

Vi vet inte hur stor skillnad detta förslag skulle göra i det stora hela, men någon skillnad borde det göra. Dock skulle arbetslösa spelmissbrukare inte påverkas lika mycket som de som jobbar eftersom de även kan spela mer på dagen.

2. Betala ut pengarna efter 24 timmar

Vi är fullt medvetna om att det är rätt många som av någon anledning vill låna pengar snabbt, men det är inte alltid så bra. Det kan leda till ogenomtänkta beslut. En utbetalning som sker tidigast efter 24 timmar skulle kunna vara bra av två skäl: 

  1. Om utbetalningen hamnar på bankkontot nästa eller nästnästa dag har man tid att ångra ett ogenomtänkt beslut. Skulle du av ren impuls ansökt om ett snabblån och ångra dig nästa dag är det bara att kontakta långivaren innan utbetalningen har skett. Du har trots allt ångerrätt även när det gäller snabblån.
  2. En person som lider av spelmissbruk förlorar möjligheten att fortsätta spela med hjälp av ett snabblån när de egna pengarna är slut. Vi är dock osäkra på om det här skulle hjälpa så mycket. Förmodligen skulle spelmissbrukaren ansöka om ett snabblån ändå så att missbruket kan gödas nästa eller nästnästa kväll. Men vem vet?

Även om snabblån kan göda ett spelmissbruk vill vi understryka att spelberoendet sällan orsakas av snabblån, även om det kan förvärra det. Det behövs alltså betydligt fler åtgärder när det gäller spelberoende, att bara göra något åt snabblånen räcker inte. I grund och botten växer många spelberoenden fram ur arbetslöshet, ekonomisk desperation och andra missbruk såsom alkoholmissbruk. Det är alltså ett samhällsproblem som inte är så lätt att lösa.

Läs gärna mer om problemet med spelberoende och snabblån i ett av våra tidigare blogginlägg.

Behöver du hjälp?

Har du själv ett spelproblem och vill få hjälp? I så fall kan vi rekommenderar att du kontaktar stödlinjen för spelare och anhöriga och stänger av ditt spelande hos alla svenskregistrerade spelsajter hos spelpaus.se. Stödlinjen har ett uppdrag från Socialdepartementet och spelpaus.se från Spelinspektionen. Du kan även läsa mer om spelberoende och vad för hjälp du kan få på 1177. 

Publicerad 2023-03-17

Rekordlåg stöd för budgeten 2022

Regeringen vill satsa ytterligare 74 miljarder på investeringar och reformer i sin nästa budget, dvs budgeten för 2022. Orsaken till det är att pandemin inte är över än och de vill inte strama åt ekonomin för tidigt, som vi skrev om i vår artikel Sveriges ekonomi återhämtar sig den 31 augusti 2021. Det är snarare så att regeringen vill fortsätta att stimulera ekonomin så att vi kan komma stärkta ur krisen. Men dessvärre har den kommande budgeten ett rekordlågt stöd i Riksdagen. Och eftersom oppositionen är kritisk mot budgeten kan det bli svårt att få igenom den i höst. 

Moderaterna och SD kritiska

Elisabeth Svantesson hos Moderaterna kritiserar den stora satsningen och hänvisar till Konjunkturinstitutet som säger att reformutrymmet är 40 miljarder för ofinansierade åtgärder. Det är ändå 10 miljarder mer än vad konjunkturinstitutet bedömde i juni 2021. Svantesson tror att den stora satsningen på hela 74 miljarder också har ett göra med att gå Centerpartier och Vänsterpartiet till mötes, samt för att införa ledighetsveckor och höjningar av bidrag. Hon påpekar dock att Moderaterna inte bestämt sig än för hur de kommer att förhålla sig till budgeten. 

Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för SD, är också kritisk. Han menar att Magdalena Anderssons positiva bild av Sveriges ekonomi är felaktig. Oscar Sjöstedt påpekar att arbetslösheten fortfarande ökar i Sverige medan den minskar som helhet i resten av EU. Dessutom har Sverige drabbats av energikris och cementkris i landet, vilket inte är bra för ekonomin. Han säger att SD inte alls är främmande för att fälla budgetpropositionen. 

Vänsterpartiet har en nyckelroll 

Troligtvis får Socialdemokraternas budget stöd av Centerpartiet, men det är fortfarande ingen som vet om vänstern kommer att ge den stöd. Detta stöd är mycket viktigt för att budgetpropositionen garanterat ska gå igenom i Riksdagen. Och om V ska ge den sitt stöd måste den även ta hänsyn Vänsterns önskemål. Skulle Vänsterpartiet inte ge den sitt stöd riskerar den att falla om de Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstar emot den. Förvisso har Liberalerna samarbetat med regeringen tidigare sedan de ingick i januariavtalet 2019, men det hoppade Liberalerna av i somras. Det är alltså inte alls säkert att de kommer att ge sitt stöd. 

Inte säkert att budgeten faller ändå

Även om det inte alls är otroligt att budgetpropositionen för 2022 kommer att fällas, så är det inte helt säkert heller. Än så länge har inget parti uttryckligen sagt att de kommer att rösta emot den och budgetpropositionen är inte ens klar än. 

Det pågår dock ett ganska stort spel om makten i Riksdagen just nu. Missnöjet mot regeringen är stort och det är många oppositionspartier som är sugna på att fälla regeringens budget, och hela regeringen också för den delen. Det var det som höll på att hända i somras efter Vänsterpartiets misstroendeförklaring. Och med tanke på det, och hur mandatfördelningen ser ut i riskdagen, är det inte så konstigt att budgeten har ett rekordlågt stöd. 

Frågan är dock om oppositionspartierna verkligen kommer att göra slag i saken igen och försöka fälla budgeten, och kanske även hela regeringen, eftersom det trots allt bara är ett år kvar till nästa val. Risken att oppositionspartierna framstår som oansvariga kan bli stor om de försöker göra det så nära valet. Skulle regeringen falla och ett extraval skulle utlysas blir det en dyr historia eftersom vi då skulle få två val inom mindre än ett år. 

Publicerad 2021-09-03

KD vill skärpa reglerna för snabblån och spel om pengar

I en debattartikel i Realtid tidigare i år skrev tre Kristdemokrater att de vill skärpa reglerna för snabblån ytterligare. Nåja, trots debattartikelns rubrik ”Skärp reglerna för Snabblån” innehöll den bara ett enda förslag som direkt har med snabblån att göra, resten handlade om annat. Det är ju så att snabblån ofta lyfts fram och hamnar i rubriken även om ämnet bara berörs lite grand i själva artikeln. I KD:S debattartikel nämns inte ens ordet ”snabblån” i texten en enda gång och begreppet ”sms-lån” nämns bara en enda gång. 

KD:s förslag som ska dämpa skuldsättningen

Det här föreslog KD i sin debattartikel: 

  1. De vill ha ett förbud mot att krediter betalas ut under natten. Här syftar de framför allt på SMS lån som de anser har dåliga villkor och tveksamma kreditprövningar. De hänvisar till Finland där det inte är tillåtet att betala ut krediter 23:00 – 07:00 på morgonen. Detta är det enda förslag KD har som direkt berör snabblån. 
  2. KD vill införa ett nationellt skuldregister som omfattar samtliga krediter en person har. Man ska även kunna se hos vilka kreditgivare personer har sina krediter. Dessa register ska sedan alla kreditgivare använda sig av när det gör sina kreditbedömningar. Här hänvisar KD både till Finland och Norge som har sådana skuldregister. 
  3. KD vill stärka Kronofogdens arbete mot överskuldsättning, framförallt då barnfamiljer är inblandade. De menar att regeringen dragit ner på detta arbete. 
  4. Sedan coronapanemin slog till har regeringen satt en gräns för hur mycket man får sätta in på ett onlinecasino under pandemin. Krisdemokraterna vill sänka gränsen till 1500 kr per vecka eftersom det inte går att införa en generell insättningsgräns som gäller för alla casinon tillsammans. Insättningsgränsen gäller ju bara på ett och samma casino. Om en spelare sätter in 5000 kr på ett casino under en vecka kan spelaren göra det på andra casinon också. 
  5. KD vill att spelinspektionens arbete ska stärkas så att de kan slå ner på olicensierade spelbolag snabbare. 
  6. Och slutligen: KD vill att man ska satsa mer på arbetet mot beroendesjukdomar. 

Som du ser innehåller KD:s förslag mycket mer än bara hårda tag mot snabblån. Och dessa förslag är garanterat sprunget ur den pandemikris vi har idag. I kristider ökar ju ofta skuldsättningen och det är inte ovanligt att fler lånar pengar. Och under coronapandemin har ju hemmasittandet ökat vilket bland annat har gjort att fler spelar om pengar på onlinecasinon.  Så vi förstår verkligen varför de lagt fram just dessa förslag.

Det här tycker vi om förslagen

Nu ska vi på Snabblan24.nu titta lite närmare på de tre första förslagen och visa vad vi anser om dem. Vi har valt att strunta i de tre sista som inte har något med krediter att göra, även om de också påverkar skuldsättningen. Men det här är en sajt om lån och ekonomi, inte casinon.

Ingen utbetalning nattetid

Vi på Snabblan24.nu tycker att det här är ett vettigt förslag. Det är i stort sett ingen som egentligen behöver låna pengar mellan 23:00 – 07:00 på natten. De enda som vi tror vill låna pengar på natten är folk som är ute och festar och folk som spelar på nätcasinon. Och dessa personer bör ju knappast låna pengar. Det är faktiskt ganska få personer som lånar pengar på natten. 

Nationellt skuldregister

Tanken om att införa ett slags nationellt skuldregister, som omfattar samtliga krediter och andra skulder som alla privatpersoner i Sverige har, är inte ny. Det har länge talats om att de olika kreditupplysningsföretagens register bör samköras på något sätt. Idag är det ju t ex många som ansöker om lån utan UC för att deras ansökan inte ska registreras hos UC i form av en förfrågan. Å andra sidan brukar de flesta lån som är tagna ändå nå UC tillslut. Men visst, vi har inget emot ett nationellt skuldregister. Ett sådant register skulle såklart ge en bättre överblick över ansökandens ekonomi, vilket gör att fler som inte bör låna inte blir beviljade.  

Stärkt arbete mot överskuldsättning

Naturligtvis har vi inget emot att Kronofogden skulle utöka sin kamp mot överskuldsättning, det är ju hur bra som helst. Förvisso anger inte KD vilka konkreta åtgärder Kronofogden bör satsa mer på, men det är ändå en bra idé. Överskuldsättning är ett stort problem i detta land, liksom i många andra länder, inte minst i dessa tider. 

Däremot handlar långt ifrån alla skulder om krediter. Många skulder beror på obetalda räkningar som inte har med lån att göra. Det kan handla om obetalda abonnemang, parkeringsböter och obetalda avbetalningar på inköp, t ex näthandel. Och glöm inte att 80% av skulderna hos Kronofogden är till staten.

Publicerad 2021-04-18

Finansinspektionen skärper kreditbedömningarna

Sedan september 2018 måste långivare av högkostnadskrediter vara mycket hårdare i sina bedömningar av folks betalningsförmåga innan de beviljar ett lån. Kravet på att kreditbolag måste göra en vettig kreditprövning gäller dock för alla slags krediter, inte bara snabblån. 

Enligt Finansinspektionen regler måste låntagarna ha tillräckligt god betalningsförmåga för att få ta ett lån, men det är upp till kreditbolaget att bedöma vad som är tillräckligt bra betalningsförmåga. En del kreditgivare gör betydligt generösare bedömningar än andra när det gäller kundernas ekonomi, vilket har gjort att många som kanske inte borde ha blivit beviljade en kredit ändå blivit det. 

Nya regleringar införs sommaren 2021

Problemet är att det inte finns någon allmän reglering som tydligt visar hur kreditbedömningarna ska göras. Det har gjort att kreditbolagen kan göra väldigt olika bedömningar av folks betalningsförmåga. Det är något som Finansinspektionen nu vill ändra på, enligt en SVT-intervju av en representant för Finansinspektionen som gjordes i början av december 2020.

I oktober påbörjade Finansinspektionen därför sitt arbete med att se över vilken information långivarna kommer att behöva hämta in och ta hänsyn till när de gör sina kreditbedömningar. De räknar med att de nya riktlinjerna ska vara klara sommaren 2021. Och efter det kommer förmodligen antalet beviljade krediter att minska.

Kreditkort och kontokrediter ett växande problem

Enligt Finansinspektionen är det framförallt kontokrediter och kreditkort som har ökat lavinartat under de senaste åren. År 2008 hade svenskarna sammanlagt 4 miljarder i kontokredit- och kreditkortsskulder, vilket kan jämföras med 50 miljarder år 2018. FI tror att den största anledningen till den stora ökningen är den eskalerande e-handeln och för att allt fler tar snabba krediter för att konsumera i största allmänhet.

Vi tror att det stämmer rätt bra. Ett kreditkort är ju nästan ett måste när man handlar mycket på nätet och vi känner mycket väl till att kontokrediter har blivit mycket populära. Kontokrediter har funnits i decennier men förr tog de flesta en kontokredit hos sin bank. I och med avregleringen av kreditmarknaden för 35 år sedan blev det även vanligt att öppna kontokrediter hos vissa kreditbolag och nischbanker. 

Onlineansökningar och nya regler har lett till fler kontokrediter

Utbudet av kontokrediter ökade rejält på 2010-talet. Orsaken till det var att det blev enkelt att öppna en kredit direkt på nätet, utan att skriva på några papper eller uppsöka en bank. Det här gjorde att alltfler nischbanker och kreditbolag började erbjuda kontokrediter som kunde öppnas på nätet med hjälp av BankID. 

Snabblån blev kontokrediter

När de nya reglerna för högkostnadskrediter infördes i september 2018 ökade utbudet av kontokrediter ännu mer. Efter som en av reglerna var att inget lån fick ha en högre ränta än ca 40% valde många snabblångivare att omvandla sina snabblån till kontokrediter. Ja, majoriteten av snabblånen blev faktiskt kontokrediter som man kunde ta online. De är mer lönsamma eftersom folk ofta utnyttjar sina kontokrediter om och om igen. 

Dessa kontokrediter har i princip samma egenskaper som vanliga snabblån. Den enda skillnaden är att kontokrediterna har en viss kreditlimit och flexibel återbetalning medan snabblån har en fast löptid. De betalas ut lika snabbt som snabblån, långivaren tar sällan kreditupplysning hos UC, de har oftast inget specifikt inkomstkrav, räntan är oftast hög och en del accepterar betalningsanmärkningar. 

Så visst har nog dessa snabba kontokrediter bidragit till ökningen alltid. Färre tar vanliga snabblån och fler tar snabba onlinekrediter. Det är alltså ganska många snabblångivare som ligger bakom en stor del av kontokrediterna och hos dessa är det ofta lättare att få en kredit. Eftersom räntan är hög (oftast på ca 25 – 29%) tar de större risker. Det är ett faktum i kreditbranschen. Ju högre ränta desto större risk är kreditgivaren villig att ta, men det kan också göra att vissa långivare kanske blir lite för generösa i sina kreditbedömningar. Och det är alltså det här Finansinspektionen vill råda bot på genom att införa riktlinjer som tydligt visar hur kreditbedömningarna ska göras. 

FI:s mål: minskad skuldsättning

Om kreditbedömningarna får nya allmänna riktlinjer som är mer specifika är det mycket möjligt att det blir svårare för många att få en kredit, vilket är Finansinspektionens mål. De vill att skuldsättningen ska minska när det gäller konsumentkrediter, vilket i sin tur även leder till minskad skuldsättning hos Kronofogden. 

Publicerad 2020-12-22

FI: Färre snabblån idag än 2018

Ibland missar man saker och det kanske inte är speciellt konstigt om man gör det i dessa tider när coronaviruset härjar. Oro för själva viruset och hur det ska påverka ens ekonomi tar upp mångas tankar. Samma sak gäller för oss här på Snabblan24.nu. Vi missade helt att Finansinspektionens analys av hur de nya reglerna för högkostnadskrediter som infördes har påverkat snabblån, aka sms-lån, och blancolån.  Analysen, som presenterades 10 oktober 2020, heter Färre högkostnadskrediter efter nya regler.

Så genomfördes analysen

Finansinspektionen gjorde en analys av 34 kreditbolag som erbjöd blancolån. Sju av dem erbjöd högkostnadskrediter innan räntetaket infördes. De tittade på hur utlåningen såg ut maj 2018 och jämförde det med hur det såg ut maj 2019. 

De nya reglerna för högkostnadskrediterna med bland annat ett räntetak och kostnadstak infördes 1 september 2018. Räntetaket är idag på 40% i nominell ränta vilket innebär att inga snabblån få ha en högre ränta än så. Och de lån som har en ränta under 30% räknas inte som högkostnadskrediter. Kostnadstaket innebär att inget lån får ha en total lånekostnad som överstiger summan man lånat, inte ens när eventuella dröjsmålsräntor och inkassoutgifter är inräknade. 

Finansinspektionens viktigaste slutsatser

Finansinspektionens tre viktigaste slutsatser efter sin analys var följande:

  1. Färre långivare erbjuder snabblån med en ränta på 30 – 40%, dvs högkostnadskrediter. Det beror dels på att vissa snabblångivare lämnat marknaden, dels på att en del sänkt räntorna till under 30% och således erbjuder inte erbjuder högkostnadskrediter längre.
  2. Innan räntetaket infördes fanns det nästan inga högkostnadskrediter som hade en ränta strax under 40%. 2019 hade 96% av högkostnadskrediterna en ränta på 38,0 – 39,5%. Det berodde naturligtvis på att de flesta högkostnadskrediter kostade långt över 40% innan reformen genomfördes. 
  3. De låntagare som påverkades av reformen lånade 7% mer i snitt än tidigare, men trots att de lånar mer har deras genomsnittliga lånekostnad minskat med 15%. Det beror såklart på det nya räntetaket och det är bra. 

Således har snabblånen blivit billigare och gjort låntagarnas lånekostnader lägre, vilket är ett av den nya lagens mål. 

Många högkostnadskrediter försvann

Finansinspektionen såg emellertid en massa andra förändringar när de genomförde sin analys. Så här ser en av de viktigaste förändringarna ut från maj 2018 till maj 2019: 

Antalet tagna högkostnadskrediter minskade drastiskt. De minskade från 11 323 stycken till 866 i Finansinspektionens urval. FI menade att det dels berodde på att flera kreditbolag upphörde att erbjuda högkostnadskrediter, dels på att en del kreditbolag upphörde med sin utlåning. I maj 2018 erbjöd sju långivare högkostnadskrediter i FI:s urval medan bara två gjorde det maj 2019. FI menade även att många långivare börjat erbjuda revolverande krediter istället för små blancolån, t ex kontokrediter och kreditkort. 

Vi på Snabblan24.nu känner mycket väl till att majoriteten av snabblångivarna idag erbjuder kontokrediter istället för vanliga snabblån med en fast löptid. Det känns dessvärre som att dessa krediter inte finns med i FI:s analys eftersom deras den endast fokuserar på vad de kallar ”små blancolån”, alltså lån med en fast löptid. Det gör att deras analys haltar lite eftersom många snabblån som omvandlades till kontokrediter har en nominell ränta på drygt 39%. 

För litet urval?

Finansinspektionens urval bestod bara av sju snabblångivare 2018 och fem av dem försvann, eller erbjöd inte längre högkostnadskrediter, maj 2019. Det känns som ett alltför litet urval för att göra en bra analys av situationen. Innan maj 2018 fanns det över 50 långivare som erbjöd högkostnadskrediter och FI har bara tittat på sju av dem. 

Vår erfarenhet är att majoriteten av de snabblångivare som fanns maj 2018 finns kvar än idag och att de fortfarande erbjuder högkostnadskrediter. De flesta av dem har förvisso börjar erbjuda flexibla kontokrediter istället för vanliga snabblån men ofta har deras krediter en ränta på drygt 39%. 

Både dyrare och billigare snabblån

Finansinspektionen har sett att det finns snabblån som blivit dyrare medan andra har blivit billigare. Ja, när räntetaket infördes valde långivarna olika strategier. En del som erbjöd snabblån med en ränta strax över 30% valde att höja den till 39% eftersom deras kredit ändå klassades som en högkostnadskredit. Andra långivare valde att sänka räntan under 30% så stämpeln ”högkostnadskredit” försvann från deras lån. 

Fler fakta från Finansinpektionen

Här är ytterligare några fakta utifrån Finansinspektionens statistik:

  • Antalet personer som tog en högkostnadskredit under 10 000 kr ökade från 72% till 81% mellan maj 2018 och maj 2019.
  • Antalet personer som tog en högkostnadskredit på 10 000 – 50 000 kr minskade något. 
  • Antalet personer som tog en högkostnadskredit över 50 000 kr ökade. Det beror på att det knappt fanns så stora högkostnadskrediter innan räntetaket. 
  • Antalet lån utbetalda till låginkomsttagare minskade. Det berodde förmodligen på att även kreditbedömningarna skärptes på grund av de nya reglerna. 
  • Antalet lån till medelinkomsttagare (som är den största gruppen) minskade något. 
  • Antalet lån till folk med hög inkomst ökade. 
  • Den genomsnittliga löptiden för högkostnadskrediter upp till 20 000 kr har blivit något kortare. 
  • Den genomsnittliga löptiden för högkostnadskrediter över 20 000 kr har blivit betydligt längre. 
  • FI uppskattar att den nya lagen dämpat utlåningen med 24,3%.
  • Utlåningen av belopp på 20 000 – 50 000 kr har minskat med 4%.
  • Utlåningen av lån på 2000 – 20 000 kr har ökat med 10%
  • Antalet låntagare när det gäller både vanliga blancolån och högkostnadskrediter minskade med en tredjedel men de som tar lån lånar mer. 

Vi på Snabblan24.nu tycker FI:s analys är intressant och många av deras slutsatser stämmer säkert i det stora hela. Men det hade varit bra om deras analys hade innefattat betydligt fler snabblångivare än bara sju som sedan blev två. Det skulle ha gett en bättre insyn i hur det verkligen ser ut. 

Publicerad 2020-11-21

Slutet för högräntekonton nära

1 januari 2021 kommer sparkonton som inte skyddas av insättningsgarantin förbjudas. Det tycker vi på Snabblan24.nu är bra. Flera inlåningsföretag som erbjudit sparkonton utan insättningsgaranti har nämligen gått i konkurs, vilket gjort att deras kunder förlorat alla sina sparpengar. Men nu ska alltså sådana sparkonton förbjudas med få undantag. Endast ekonomiska föreningar som har en annan huvudverksamhet ska få fortsätta att erbjuda sparkonton som inte skyddas av insättningsgarantin.

Vilka sparkonton påverkas? 

Idag finns det två olika sorters företag som erbjuder sparkonton, kreditinstitut (banker och kreditmarknadsföretag) och inlåningsföretag. De nya reglerna kommer inte att påverka sparkonton hos företag som driver bankverksamhet, bara sparkonton hos renodlade inlåningsföretag kommer att drabbas. Vi ska nu visa dig varför. 

Dina pengar är trygga hos finansinstitut

Banker och kreditmarknadsföretag räknas som finansinstitut. De har höga krav när det gäller kapital och organisation, och de granskas löpande av Finansinspektionen. Deras konton täcks dessutom av insättningsgarantin. Om ett finansinstitut skulle försättas i konkurs får deras kunder ersättning för alla de pengar de förlorat upp till 950 000 kr från staten. Det här gör att det är säkert att spara pengar hos ett Finansinstitut.

Sparkonton hos inlåningsföretag är osäkra

Inlåningsföretagen har inte alls samma höga krav på sig som finansinstituten och granskas inte löpande av Finansinspektionen. Dessa företag regleras förvisso i Lagen om inlåningsverksamhet men dess regler är inte alls lika hårda som de finansinstituten måste följa. Därför är inlåningsföretagen inte anslutna till den statliga insättningsgarantin. Det är alltså riskfyllt att spara pengar hos ett inlåningsföretag.

Lagen om inlåningsverksamhet försvinner

Nu vill Finansdepartementet att Lagen om inlåningsverksamhet ska rivas upp och förpassas till historien. De vill att alla företag som bedriver inlåningsverksamhet ska ha tillstånd för att bedriva bank- eller finansieringsrörelse. Undantaget för inlåningsföretag som funnits med i Lagen om inlåningsverksamhet ska alltså försvinna. 

Du kan läsa mer om det i Finansdepartementets remiss Stärkt konsumentskydd på inlåningsmarknaden som väntas bli verklighet 1 januari nästa år. 

Undantag för ekonomiska föreningar

Vi på Snabblan24.nu tycker att det är bra att reglerna för utlåningsverksamhet skärps. Tanken är att bara företag med banktillstånd ska få erbjuda sparkonton och det gör att allt sparande kommer att skyddas av insättningsgarantin. Nåja, det här är en sanning med modifikation eftersom det faktiskt kommer att finnas ett undantag för ekonomiska föreningar, t ex HSB och OK. De kommer att få fortsätta att erbjuda sparkonton trots att de inte omfattas av insättningsgarantin och inte har något banktillstånd. 

Finansdepartementet anser nämligen att inlåningsverksamheter som drivs av ekonomiska föreningar är ganska säkra eftersom deras inlåningsverksamhet är underställd den kooperativa verksamheten. HSB:s huvudverksamhet, till exempel, är bostäder och anses därför vara säkrare än renodlade inlåningsverksamheter. 

Vad innebär det här för dig? 

Så här kommer den nya lagen påverka ditt sparande:

  • Den nya lagen kommer att göra ditt sparande säkrare när nästan alla sparkonton kommer att skyddas av insättningsgarantin. Om du däremot har mer än vad insättningsgarantin täcker på en och samma bank förlorar du det belopp som överstiger 950 000 kr. Det finns dock några undantag. Det är om du t ex precis sålt ditt hus eller fått ett stort arv, då kan du få högre ersättning. 
  • Högräntekonton kommer att försvinna. Idag finns det inlåningsföretag som erbjuder sparkonton med räntor upp till drygt 6 % trots att styrräntan är 0 % idag. De kommer att försvinna nästa år. Det kanske är lite tråkigt för dig som vill tjäna bra på ditt sparande, å andra sidan riskerar du inte att förlora dina sparpengar heller.  
  • Om du sparar pengar hos en stark ekonomisk förening kommer allting vara som vanligt. Dina pengar är inte skyddade av insättningsgarantin men risken att du förlorar dina sparpengar är mycket liten.

Snabblån kan också påverkas

De nya reglerna kan även i viss mån påverka snabblånebranschen något. Idag finns det ett inlåningsföretag som heter 4Spar som ägs av 4Finance Group. 4Finance group äger även varumärkena Vivus och Onea som erbjuder snabblån. 

De pengar som placeras på 4Spars sparkonton används för 4Finance expansion, vilket i praktiken betyder att de pengar folk sparar används för utlåning, t ex hos Vivus och Onea. Eftersom 4Spar kommer att bli tvungna att lägga ner sin verksamhet blir det mindre pengar i 4Finances kassa. Det borde rimligtvis innebära att det kommer att finnas mindre pengar att låna ut vilket gör att färre snabblån kommer att beviljas.

Nåja, det här är bara spekulationer. 4Finance är verksamma i 16 länder så det är inte så säkert att nedläggning av ett enda inlåningsföretag i Sverige gör någon större skillnad. Det kan dock vara någon som är bra att veta om man brukar ta snabblån eller smslån.

Fler källor:

Finansinspektionen – Inlåningsföretag

Finansinspektionen – Tänk på detta innan du sätter in pengar i ett inlåningsföretag

Konsumenternas – Inlåningsföretag och sparkassor

Publicerad 2020-09-19

Blev de minsta lånen billigare? En fallstudie

När vi startade Snabblan24.nu i februari 2015 hade vi med Creditum Norden AB:s två varumärken Creditum och Bravio bland våra recensioner. De erbjöd riktigt små smslån på 1000 – 3000 kr med en månads löptid, men dessvärre upphörde Creditum Norden AB med sin utlåning redan året efter.

Det var ungefär då reglerna för smslån steg för steg hade börjat skärpas och alla konsumentkreditinstitut blev även tvungna att få tillstånd från Finansinspektionen för att få fortsätta att driva sina verksamheter. Tidigare räckte det med att bara registrera företaget, inget tillstånd behövdes. Och ja, Creditum Norden AB lyckades inte få ett sådant tillstånd och då var det kört för dem. Den 15:e januari 2019 försattes de i konkurs, mer än två år efter att de upphört med sin utlåning.

Nu ska vi ändå titta närmare på hur Creditum Nordens smslån såg ut. Vi vill göra det av två orsaker:

  1. Creditum Norden AB erbjöd ett riktigt klassiskt smslån (alltså riktigt små lån med riktigt korta löptider) och det kan därför vara intressant att jämföra det med hur dagens snabblån ser ut.
  2. Det kan var intressant att se om deras lån var dyrare än dagens smslån eftersom dåtidens högkostnadskrediter inte hade något räntetak på 40 %, vilket dagens snabblån har.

Så såg Creditum Nordens smslån ut

Creditum Norden AB hade alltså två varumärken. Ett hette kort och gott Creditum och det andra Bravio. Både Creditum och Bravio erbjöd klassiska smslån, det var inte mycket som skilde dessa varumärken åt. Så här såg deras lån ut:

Creditum

Creditum vände sig till de som bara behövde låna en riktigt liten summa pengar i 30 dagar. Som ny kund fick man låna högst 2000 kr och återkommande kunder 3000 kr om man skött sina tidigare lån. Creditums lån såg alltså ut om de flesta smslån gjorde när det kom till Sverige i mitten av 00-talet. Man fick låna en liten summa pengar som skulle betalas tillbaka efter nästa lön.

Så här såg deras produkt ut i sin helhet:

  • Lånesumma: 1000 – 3000 kronor (upp till 2000 kronor för nya kunder).
  • Avbetalningstid: Alltid 30 dagar.
  • Pengar på kontot: Samma dag om ansökan beviljas innan 13:00.
  • Avgifter: Nej.
  • Utan UC: Ja.
  • BankID/e-leg: Nej.
  • Inkomstkrav: Individuell bedömning.
  • Åldersgräns: 20 år.
  • Betalningsanmärkning ok: Nej.

Fördelarna med Creditum var dessa:

  • Creditum beviljade utan att ta kreditupplysning hos UC eftersom de använde sig av ett annat kreditupplysningsföretag. Det gör att kreditupplysningen inte registreras hos UC som är det kreditupplysningsföretag som de flesta banker, arbetsgivare och hyresvärdar använder sig av.
  • De gjorde en individuell inkomstprövning vilket gjorde det möjligt för de som hade en låg inkomst att få ett lån. Det viktiga var att utgifterna i förhållande till inkomsten inte var för stora.

Nackdelen med Creditums lån var att det hade en mycket hög ränta, precis som de flesta andra smslån hade för några år sedan. Det var ju innan räntetaket infördes.

Bravio

Bravio var också en långivare för de som bara behövde låna en riktigt liten summa pengar. Hos Bravio kunde man också låna 1000 kr upp till 2000 kr och som återkommande kund fick man låna 3000 kr om man har skött ditt tidigare smslån. Alla smslån hos Bravio lades också upp på 30 dagar precis som de klassiska Pay Day-lånen i alltid gjorde när de introducerades i USA.

Bravios smslån hade exakt samma egenskaper som Creditums lån och kraven såg likadana ut. Det enda som skilde lånen åt var deras lånekostnader, så här såg de ut hos respektive varumärke:

  • 1000 kr: Bravio 239 kr, Creditum 229 kr.
  • 2000 kr: Bravio 439 kr, Creditum 395 kr,
  • 3000 kr: Bravio 539 kr, Creditum 495 kr.

Ja, som du ser var Creditum lite billigare oavsett vilket belopp man valde att låna trots att Bravio hade samma ägare.

Skillnaden mellan Creditums och dagens lån

De flesta snabblån idag är betydligt större och har längre löptider än vad Creditum Nordens lån hade, annars är skillnaden inte speciellt stor.  Även då betalades pengar ut snabbt, ingen UC togs och individuell inkomstbedömning gjordes, precis som idag.

Det fanns emellertid två ganska stora skillnader utöver lånebeloppet och löptiden:

  • Idag kan man använda BankID hos nästan alla långivare, det kunde man inte hos Creditum Norden. Det fanns många långivare som accepterade BankID då också men det var inte fullt lika vanligt som idag.
  • Deras lån hade inga avgifter utöver räntan, det var mycket vanligt på den tiden. Så är det inte idag.

Idag finns det förvisso många snabblångivare som accepterar betalningsanmärkningar och ansökanden under 18 år, vilket Creditum Norden inte gjorde. Det var dock inte typiskt för den tiden, för även då fanns det många långivare som accepterade det.

Är smslånen billigare idag?

Nu till den stora frågan: Är inte dagens snabblån mycket billigare än Creditum Nordens eftersom ett räntetak och kostnadstak infördes 2018? Nej, så är inte alltid fallet.

Större snabblån med lite längre löptider har blivit betydligt billigare än förr men inte alltid de mindre lånen. Orsaken till det är att de flesta långivare har lagt till en uppläggningsavgift, och i vissa fall även aviavgifter, vilket gör riktigt små lån dyrare istället. Det känns lite absurt eftersom räntetakets syfte var att sänka lånekostnaderna. Förvisso lyckades det här när det gällde något större smslån men, som sagt, inte alltid vid riktigt små lån.

Om ett smslån på 1000 kr har en uppläggningsavgift på t ex 395 kr spelar det ju ingen roll om räntan är låg, det blir ju dyrt ändå. Däremot är en uppläggningsavgift på 395 kr inte så farligt om man lånar t ex 10 000 kr. Och inte heller om man skaffar en onlinkredit som man kan utnyttja om och om igen i evigheter.

Idag har de flesta snabblån på 1000 kr en lånekostnad över 400 kr och det är ju ungefär dubbelt så mycket som vad Creditums och Bravios lån hade. Men om man tittar på deras största lån på 3000 kr finns det många långivare som erbjuder något billigare lån idag. Creditum Nordens smslån på 3000 kr hade en lånekostnad på ca 500 – 540 kr medan det idag finns flera snabblån som har en lånekostnad runt 450 kr.

Som sagt, ju större lån desto mindre påverkar uppläggningsavgiften den totala lånekostnaden vilket har gjort att dagens smslån överlag är billigare än vad de var förr. Det gäller dock inte för de allra minsta lånen som ofta har blivit dyrare, i alla fall när det handlar om ett sånt litet belopp som 1000 kr.

Publicerad 2020-05-15

 

1 2 3 5