Etikett: skapa budget

Här ska snabblan24.nu visa dig hur du i detalj skapar en budget. Att göra en budget innebär att man skriver ner alla inkomster och utgifter som hushållet har och sedan tittar på hur mycket som blir över efter man har dragit bort alla utgifter från inkomsterna. Denna budget kan sedan justeras så att man får bättre marginaler och således en bättre och stabilare ekonomi. Oftast börjar man skära ner på utgifterna och sedan försöker man öka sina inkomster om det är möjligt.

Varför göra en budget?

I följande situationer kan det vara att göra en budget:

• Om du märker att din ekonomi inte går ihop och måste ta lån och krediter för att leva. När du har gjort en budget ser du var pengarna tar vägen och kan sedan försöka täppa till hålen så att du kan göra en ny budget som går ihop.
• Om du vill spara pengar, kanske till en buffert, men inte får något över innan du får nästa lön. Skapa då en stram budget som du klarar av att leva efter så kanske du får lite pengar över tillslut.
• Om du funderar på att ta ett lån. Vare sig det handlar om smslån, privatlån, billån eller bolån så är det enkelt att se om din ekonomi klarar av ett lån om du har en budget.
• Om du vill få koll på din ekonomi.

Skapa två budgetar

1. Årsbudget. Skapa en årsbudget där alla dina inkomster och utgifter under ett helt år finns med. När det gäller elkostnaderna till exempel kan du kolla hur mycket du betalade sammanlagt under förra året men ta hänsyn till årets elpriser innan du lägger denna kostnad till budgeten. Ta till lite i överkant utifall vintern skulle bli ovanligt kall om du bor i villa.
2. Månadsbudget. I månadsbudgeten för du in alla dina inkomster, fasta månadsutgifter samt alla rörliga kostnader, t ex kostnader för livsmedel. När det gäller utgifter som du inte betalar för varje månad (t ex avgifter för försäkringar och fordonsskatt) tittar du på din årsbudgete och delar denna summa med tolv. Om du till exempel betalar för din hemförsäkring en gång i halvåret och försäkringen kostar 1200 kr skriver du att utgiften är 200 kr i månadsbudgeten, sedan reserverar du dessa pengar varje månad under 6 månader tills det är dags att betala för försäkringen.

Skapa din budget!

En budget bör innehålla alla slags inkomster och utgifter, även hushållets levnadskostnader. Innan ni gör er budget bör ni samla alla era inköpskvitton under minst en månad så ni får en uppskattning hur mycket ni brukar göra av med. Om ni tycker att det är för mycket bör ni titta på vilka utgifter ni kan skala bort.

Nu ska vi på snabblan24.nu utförligt visa dig vilka inkomster och utgifter du bör ta hänsyn till.

Inkomstkällor

1. Inkomst av tjänst, alltså din/er lön efter skatt.
2. Eventuella extrainkomster vid sidan om huvudinkomsten.
3. Inkomst av näringsverksamhet om du t ex har en enskild firma.
4. A-kassa, pension, föräldrapenning, sjukpenning och/eller sjukersättning om någon i hushållet lever på det.
5. Studiemedel, alltså studiebidrag plus eventuellt studielån.
6. Eventuella förmåner från arbetsplatsen, t ex bonusar.
7. Barnbidrag och eventuellt flerbarnstillägg om ni har barn.
8. Vårdbidrag och vårdnadsbidrag.
9. Bostadsbidrag och bostadstillägg.

Ange bara era disponibla inkomster, alltså inkomsterna efter skatt.

Bostadskostnader – den största fasta kostnaden

1. Hyra om du bor i en hyresrätt.
2. Amorteringarna och räntan för bolån om du bor i en villa.
3. Hyra plus bolån om du bor i bostadsrätt.
4. Utgå från årsbudgeten (se ovan) när du kalkylerar fram det här.
5. Utgifter för vatten, avlopp och sophämtning.
6. Hemförsäkring eller villaförsäkring.
7. Kostnader för reparationer och underhåll av bostaden. Om du bor i hyresrätt brukar såna fasta utgifter bekostas av hyresvärden, det är bara skador du själv åstadkommer som du måste betala. Det är lite svårt att kalkylera på sånt här om du bor i villa men om du vet att du har kostnader för reparation och underhåll framför dig bör du ta med dem, t ex sotning.

Bil- och resekostnader – också en stor utgift

1. Amorteringar och ränta för eventuella billån.
2. Bilförsäkringar.
3. Fordonsskatter.
4. Drivmedel, såsom bensin och diesel. Ta reda på hur mycket ni brukar göra av med innan ni upprättar budgeten och om ni tycker att kostnaderna är för höga bör ni såklart försöka minska ert bilåkande om möjligt.
5. Parkeringsavgifter.
6. Besiktning.
7. Övriga kostnader för fordon: Däckbyte, spolarvätska, olja, service mm.
8. Resor med lokaltrafik och eventuella taxiresor.
9. Kostnader för andra fordon, t ex MC eller moped.

Övriga fasta kostnader

1. Försäkringar utöver hemförsäkringen/villaförsäkringen och fordonsförsäkringarna, t ex drulleförsäkring, privat inkomstförsäkring, sjukvårdsförsäkring, värdeminskningsförsäkringar (hemelektronik, systemkameror mm) och barnförsäkring.
2. Kostnader för barnomsorg.
3. Kortavgifter och bankavgifter.
4. Amorteringar och ränteutgifter för andra lån än billån och bolån, t ex privatlån och smslån/snabblån.
5. Kreditkortsränta och amorteringar.
6. Privat pensionssparande.
7. Övrigt månadssparande och placeringar.
8. Avgift för A-kassa och fackförbundsavgift.
9. Abonnemang och prenumerationer. Det här brukar vara en ganska så stor post hos många idag eftersom den även inkluderar internettjänster. Denna post inkluderar utgifter för tidningsprenumerationer, bokklubbar, Spotify, filmstreaming (t ex Netflix, Viaplay och HBO Nordic), Adobe Cloude, Microsoft Office cloud, vissa onlinespel, mobilabonnemang, bredband, IP-telefoni, fast telefoni och kabel-TV.
10. Fasta kostnader för gymkort, medlemskap i idrottsföreningar, fadderbarn och andra frivilla löpande utgifter.

Det går ofta att skära rejält i utgifterna i denna lista. Kanske skippa vissa försäkringar och abonnemang eller välja ett billigare alternativ?

Rörliga kostnader

I denna lista hittar vi en mängd utgifter som ofta klassas som levnadskostnader, alltså utgifter du har för att leva och njuta. Här kan man ofta skära ordentligt om man behöver strama åt sin budget

1. Alla slags livsmedel, allt sånt du förtär, även snacks, godis, glass, kakor, bullar, bakelser och annat smaskigt.
2. Kostnader för de gånger du äter ute, t ex luncherna på jobbet.
3. Förbrukningsartiklar såsom hushållspapper, toapapper, toaborstar, rengöringsmedel, tvätt- och diskmedel, diskborstar och trasor.
4. Makeup och tillbehör.
5. Hygienartiklar såsom tvål, schampo, balsam, deodorant, bindor, tamponger, tandkräm och munvatten. Även hårklippning och blöjor kan ingå här men gränsar till vad som skulle kunna kallas för fasta utgifter.
6. Kläder och skor. Här kan man dra ner på utgifterna ordentligt genom att helt enkelt köpa kläder mer sällan, köpa billigare kläder eller second hand-kläder.
7. Utbyte och reparationer av hemelektronik, möbler, vitvaror och annat kostsamt.
8. Läkarbesök, mediciner och tandläkare.
9. Kostnader för fritid och nöje. Här inkluderas alla hobbies ni i hushållet har, krogrundor, middagar ute, vin, öl, sprit, semestrar, biobesök, hyrfilmer och mycket annat som sätter lite guldkant på tillvaron. Det här är en post du noggrant ska gå igenom för här kan man ofta dra in på mycket.
10. Vecko- eller månadspeng till barnen.
11. Utgifter för hund, katt eller andra husdjur.
12. Födelsedagspresenter, julklappar och julstök.

Att tänka på innan du gör din budget

1. Ta god tid på dig. Slarva inte ihop din budget så missar en massa utgifter. Nej, var noggrann även om det kan ta lite tid att få ihop en korrekt budget, det tjänar du på i längden.
2. Spara kvitton på alla dina köp under en eller två månader innan du gör din budget. De är ett viktigt underlag framförallt när det gäller dina rörliga kostnader och det är ofta här man kan spara rejält. Gå genom dina kvitton och kolla t ex på hur mycket du gör av på alkohol och godsaker och fundera om det är värt sitt pris.
3. När du har gjort en budget baserad på de senaste månadernas underlag börjar du gallra bort alla onödiga utgifter och ta bort allt som du kan tänka dig att leva utan. Sedan gör du en ny hårdare budget som du lever efter.
4. Om du får pengar över bör du lägga undan dem på ett sparkonto så att du har en buffert du kan ta av om det skulle knipa så du slipper ta ett privatlån eller smslån istället.
5. Gör inte en alltför stram budget om det inte är nödvändigt för annars finns det risk för att du tröttnar på att snåla.
6. Unna dig något ibland och lägg till det som en post i budgeten. Kanske unna dig lite extra första helgen efter lön?

Ett smidigt sätt att skapa en enkel budget är att använda sig av Konsumentverkets budgetkalkyl på Hallå Konsument! Du kan åtminstone börja där.

Lycka till!